<p>Improvisations No.1 - Enrique Crespo</p><p>Sonata Vox Gabrieli - Stjepan Šulek</p><p>1st Trombone Quartet - Saskia Apon</p><p>Fjäril Vingad - Bellman/Karlin</p>

This study set out to explore different ways to structure the dramaturgy within jazz music, using different levels of musical intensity over time. The author claims that there is a specific model, or method, which is used quite commonly in many types of jazz music, as well as in other genres. This model can be described as the level of intensity starting at a relatively low point, then increasing until it reaches a high point near the end of a certain timeframe, to finally round off with a quick downturn of the intensity level. For example, in jazz music this model could often be applied to a single solo, or an entire tune. The objective for this project was to see if it would be possible to find other such models for the dramaturgic structure, and to explore how these could possibly be applied.    The process of this study, was to first theorize a set of ideas for alternatives to the model described above. These ideas were then tested in a context, with the musicians from the author’s jazz quartet, which also was the band performing at the author’s graduation concert. After analyzing recordings of the ideas that were tested by the jazz quartet, the author extracted a few methods and principles out of them. He used what he came up with in this phase, as integral components when composing new musical material to perform with his quartet at the graduation concert.    There were some difficulties in drawing conclusions from the results of this study, due to its exploring nature and the vastness of the subject. Despite that, clear signs of potential regarding some of the alternative models for dramaturgic structure was shown. Arguments were made that the study produced some useful results within the scope of survey.

I detta konstnärliga självständiga arbete undersöks olika verktyg och metoder som hjälp i ett interpretationsarbete. Arbetet inkluderar en musikalisk analys av Benedetto Marcellos Cellosonat i F-dur samt ett jämförande av olika instrumentalisters inspelningar av detta stycke. Syftet med detta arbete är att som trombonist analysera och interpretera Benedetto Marcellos Cellosonat i F-dur. I bakgrundsdelen presenteras fakta om Marcello. En kortfattad historik om hur han levde och livnärde sig i 1600-talets Venedig. Det presenteras även en kort bakgrund om begreppet interpretation, vad det betyder och hur det används inom musiken. Resultatet visar att en musikalisk analys är till god hjälp för en musikers interpretation. Det ger en djupare förståelse om vad tonerna står för. Även att lyssna på olika interpreters tolkningar visade sig vara nyttig för att få inspiration samt en bredare referensram. Resultatet innebär att jag vet hur jag kan gå tillväga vid framtida interpretationsarbeten. / <p>Repertoar:Henri Tomasi - TrombonkonsertAstor Piazolla - Svit ur Maria de Buenos Aires (arr av Steven Verhelst)Benedetto Marcello - Cellosonat i F-dur (arr av Sven och Johanna Fridolfsson)Medverkande:Elias Fridolfsson, TrombonKatarina Ström-Harg, PianoJonathan Jennesjö, TrumpetAnna Lindberg, TrumpetEelis Malmivirta, HornHilda Melin, HornHjalmar Ljungberg, TrombonKristian Prestbø, TubaDaniel Caesar, SlagverkEskil Hamrin, SlagverkCornelia Vogel, ViolinEmma Alriksson, ViolinChristine Söderlund, ViolinLouise Rosenholm, ViolaIsela Halonen, ViolaJohanna Fridolfsson, ViolaLavinia Scarpelli, CelloAgnes Wall Ströberg, CelloJakob Ulmestrand, Kontrabas</p>

Syftet med studien var att instudera och analysera musikstycket Basta för solotrombon av Folke Rabe (1935–2017). Metodiskt genomfördes instuderingen genom musiklyssning av tolkningar av tre olika etablerade trombonsolister: Christian Lindberg, Lars Karlin och Håkan Björkman. Musikanalysen genomfördes metodiskt via studier av Edition Reimers utgåva från 1982. Samtidigt användes Urbie Greens övningsbok för trombon för att uppnå den speltekniska förmåga som Basta kräver. Studiens resultat påvisar att stycket har fyra olika formdelar som innehåller tre olika karaktärer: deklamerande, brådskande; dolce é cantabile; vacker, hotfull. Dessa tre karaktärer kombineras på ett sätt liknande tre personer som ständigt avbryter varandra i den sista formdelen: hektisk och kaotisk. De tre karaktärerna gestaltas genom olika alternativa speltekniker för trombon: dragtremolot, draglegato och multifonik. Den konstnärliga gestaltningen har präglats av Karlins inspelning som har ett mer romantiskt förhållningssätt i interpretationen av Basta i förhållande till Lindbergs och Björkmans inspelningar som var mer modernistiska i sina förhållningssätt.

<p>Examenskonserten inkluderas som film</p><p>Program: </p><p>     Martin, F       Ballade for trombone and piano</p><p>(1890-1974)</p><p>   Arnold, M       Fantasy for Trombone, Op. 101</p><p>(1921-2006)   </p><p>      Sulek, S       Sonata (Vox Gabrieli)</p><p>(1914-1986)</p><p></p><p>Medverkande:</p><p>Elias Ukkonen Widding - Trombon</p><p>Katarina Ström-Harg - Piano</p>

Syftet med denna skriftliga reflektion inom konstnärligt examensarbete var att undersöka och analysera hur musikalisk fenomenologi kan vara applicerbart för solomusikern. En viktig inspiration har utgjorts av den rumänske dirigenten Sergiu Celibidache som ursprungligen utvecklade konceptet om musikalisk fenomenologi. Metodiskt har analys utförts av klimax och spänning samt horisontellt och vertikalt driv i andra satsen av Lars Erik Larssons Trombon Concertino, Op. 45 (1955). Studiens resultat indikerar att Fenomenologi kan vara applicerbart för solomusikern som ett övergripande stöd för att förbereda och utföra framträdanden. Analys på solorepertoar med fenomenologiska metoder kan underlätta planering av musiken men även tillåta större spontanitet vid framföranden. Under ett framförande så finns det vissa begränsningar för solomusikern i användandet av fenomenologiska metoder men vid övning inför framföranden så kan dess applicering ingjuta balans och lugn.

<p>In this survey I have been trying to find out which factors influence the students’ choice of instrument. I hope to, through the results, gain knowledge about how to reach interested students in my future work as a trombone educator.</p><p>I have let 15 students that have played trombone in the County Music Academy one to three years, answer my inquiry concerning their choice of instrument. The students’ parents were also asked to give an explanation to what they think made their child play the trombone and whether they tried to influence their child in the choice of instrument. The answers show clearly that these parents have not influenced their children’s choice of instrument and that the impression you and I as a teacher give during the first session seems to be of great importance.</p>

In this survey I have been trying to find out which factors influence the students’ choice of instrument. I hope to, through the results, gain knowledge about how to reach interested students in my future work as a trombone educator. I have let 15 students that have played trombone in the County Music Academy one to three years, answer my inquiry concerning their choice of instrument. The students’ parents were also asked to give an explanation to what they think made their child play the trombone and whether they tried to influence their child in the choice of instrument. The answers show clearly that these parents have not influenced their children’s choice of instrument and that the impression you and I as a teacher give during the first session seems to be of great importance.

Detta arbete handlar om första satsen ur Johann Sebastian Bachs Cellosvit no. 5 (BWV 1011), skrivet ur en trombonists perspektiv. Arbetet behandlar främst vad man måste ta hänsyn till om man ska anpassa stycket för framförande på trombon, samt skillnader mellan olika utgåvor och jämförelse av dessa mot urtexten. Bifogat med det tryckta exemplaret finns även en inspelning av mitt framförande av stycket på min examenskonsert den 11 maj 2016.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån det fenomenologiska perspektivet samt livsvärldsperspektivet intervjua trombonlärare för att ta del av deras förhållningssätt till embouchyr i deras undervisning. I bakgrundkapitlet presenteras litteratur samt tidigare forskning som är kopplat till embouchyr. Den kvalitativa intervjuformen används som metod att samla in information med interpretativismen samt konstruktionismen som epistemologi samt ontologi. I resultatet presenteras respondenternas egna upplevelser, metodik samt förhållningssätt till embouchyr. Det framkommer en gemensam syn på vilka delar som ingår i en embouchyr samt metoder och punkter som kan förhållas till i sin egen undervisning. I diskussionen diskuteras resultatet med den presenterade forskningen där det uppmärksammas en skillnad i metodik och övningar där forskningen presenterar övningar som riktar sig till äldre elever. Respondenterna presenterar bland annat övningar som kan utföras utan instrumentet, vilket kan göra specifika moment mer riktat till yngre elever. Det framkommer även en till viss del gemensam syn på vad en embouchyr är. Det råder dock inget tvivel om, ur varken forskningen eller respondenterna, att embouchyren och luft är tätt sammankopplade då ingen av dem fungerar utan den andra, dock är de inte samma fenomen. / The purpose of the present study is to, from the phenomenological perspective and the life world perspective, interview trombone teachers to take part in their approach to embouchure in their teaching. The background chapter presents literature and previous research that is linked to the embouchure. The qualitative interview form is used as a method of collecting information with interpretivism and constructionism as epistemology and ontology. The results present the respondents' own experiences, methodology and approach to embouchure. There is a common view of which parts are included in an embouchure and methods and points that can be related to in their own teaching. In the discussion, the results are discussed with the presented research where attention is drawn to a difference in methodology and exercises where the research presents exercises aimed at older students. The respondents present, among other things, exercises that can be performed without the instrument, which can make specific steps better aimed at younger students. There is also a somewhat common view of what an embouchure is. However, there is no doubt from either the research or the respondents that the embouchure and the air are closely linked as neither of them works without the other, however, they are not the same phenomenon.