Spelling suggestions: "subject:"trycka ocho yttrandefrihet"" "subject:"trycka och3 yttrandefrihet""
1 |
CrusenstolpekravallernaDagård, Ulrika January 2009 (has links)
<p>Uppsatsen undersöker tre Stockholms tidningars gestaltning av Crusenstolpekravallernas junidel sommaren 1838 i Stockholm. Studien är aktörscentrerad och inriktar sig på tre aktörer folket, ordningsmakten militär/polis och tidningarna själva. Som teoretisk utgångspunkt har </p><p>Maxwell McCombs dagordningsteori använts i vilken gestaltningprocessen är en del. </p><p>Metoden som används är en kvalitativ textanalys. Detta tillvägagångssätt kompletteras med komparativ metod. Uppsatsen placeras in i en vidare kontext genom relatering till tidigare forskning om press och upplopp i 1830- och 40-talets Stockholm. Studien utgår ifrån en hypotes som har formulerats utifrån Karin Medins magisteruppsats vilken berör pressens roll </p><p>under marsrevolten 1848. Resultatet visar att pressens självbild var oförändrad mellan 1838 och 1848. De olika tidningarnas gestaltningar av de skilda aktörerna skiljer sig åt beroende på deras liberala respektive konservativa inriktning.</p>
|
2 |
CrusenstolpekravallernaDagård, Ulrika January 2009 (has links)
Uppsatsen undersöker tre Stockholms tidningars gestaltning av Crusenstolpekravallernas junidel sommaren 1838 i Stockholm. Studien är aktörscentrerad och inriktar sig på tre aktörer folket, ordningsmakten militär/polis och tidningarna själva. Som teoretisk utgångspunkt har Maxwell McCombs dagordningsteori använts i vilken gestaltningprocessen är en del. Metoden som används är en kvalitativ textanalys. Detta tillvägagångssätt kompletteras med komparativ metod. Uppsatsen placeras in i en vidare kontext genom relatering till tidigare forskning om press och upplopp i 1830- och 40-talets Stockholm. Studien utgår ifrån en hypotes som har formulerats utifrån Karin Medins magisteruppsats vilken berör pressens roll under marsrevolten 1848. Resultatet visar att pressens självbild var oförändrad mellan 1838 och 1848. De olika tidningarnas gestaltningar av de skilda aktörerna skiljer sig åt beroende på deras liberala respektive konservativa inriktning.
|
3 |
Marknadsföring på sociala medier : Förhållandet till tryck- och ytrrandefrihet och kontrollen av dold marknadsföringAndersson, Emelie, Brage, Johanna January 2018 (has links)
Marknadsrätten är som de flesta rättsområden ständigt under utveckling. Med dagens teknikutveckling har nya möjligheter till marknadskommunikation utformats. Näringsidkare idag vänder sig ofta till privatpersoner och deras plattformar på sociala medier för att nå ut med dess marknadsföring. I och med att många av dessa privatpersoner är unga och inte besitter tillräcklig kunskap inom marknadsrätt så uppstår det ofta problem vid utformandet av marknadsföringen. I samband med detta har dold marknadsföring ökat frekvent och ibland kan gränsdragningen mellan kommersiellt och icke-kommersiellt material bli svårt att urskilja. Bristen av vägledning och bristfällig kunskap medför att mottagare kan bli vilseledda så det blir svårt att avgöra när det är marknadsföring eller egna åsikter som presenteras. Många gånger kan det uppfattas som att materialet på exempelvis en blogg enbart berör tryck- och yttrandefriheten, dock är inte fallet så. Så fort ett meddelande på sociala medier innehåller någon form av avsättningsfrämjande syfte blir detta reklam och omfattas av marknadsföringslagstiftningen. Gränsdragningen mellan tryck- och yttrandefrihet och marknadsföring är inte alltid lätt att dra, ofta uppstår problem vid meddelande som innehar både kommersiell och icke-kommersiell karaktär. Den tryck- och yttrandefrihet vi har i Sverige har företräde framför allmän lag och tillämpas exklusivt. Då problem som detta uppstår har domstolen fastslagit i praxis att när det finns en tydlig gräns så bedöms det kommersiella för sig och det icke-kommersiella för sig. Men när gränsen inte är tydlig så omfattas hela meddelande av TF och YGL. Det finns således vägledning inom detta, dock berör det endast traditionell media. Därav är det av intresse att se hur bedömning av likande material bör göras på sociala medier. Reklamidentifiering och sändarangivelse är krav vid kommersiella annonser. Dock har det visat sig efter en kartläggning från Skatteverket att dold marknadsföring förekommer i stor utsträckning, orsaken till detta är dels bristen på kunskap hos dem som ska utföra marknadsföringen och dels bristen på tydliga riktlinjer. På grund av bristfällig vägledning och att det inte finns uttryckliga principer om marknadsföring på sociala medier vore det av intresse att undersöka hur tryck- och yttrandefriheten förhåller sig till marknadsföring på sociala medier, samt hur den utbredda dolda marknadsföringen bör kontrolleras.
|
Page generated in 0.1023 seconds