Syfte: Studien tar reda på hur researrangörer lockar svenska resenärer och vilken inverkan svenska reseföretag upplever sig ha i turisters val av mat- & vinresa. Metod: Studien utgick ifrån Fills (2011) modell för beslutsfattande med en empirisk bas från fyra semistrukturerade intervjuer och en mejlintervju med företag som arbetar inom mat- & vingenren. Resultat: Researrangörer anser att deras specifika erbjudanden lockar olika kundsegment i olika grad. Researrangörers inverkan varierade beroende på i vilket segment turisterna befann sig i.

I denna uppsats har vi studerat hur kommuner i svenska Lappland arbetar med marknadsföring och värdeerbjudanden kopplat till turism. Vi har intervjuat en representant vardera från nio av kommunerna. Samtliga respondenter har ett bärande ansvar över marknadsföring av kommunens turismutbud. Deras ansvarsområden och titlar varierar dock, då sättet de olika kommunerna organiserar sin turismmarknadsföring skiljer sig åt: ibland arbetar man exempelvis i kommunhuset, ibland i en mer fristående verksamhet. Vi kunde tidigt konstatera att flertalet lappländska kommuner idag samarbetar över kommungränserna, främst inom ramen för tre större samarbetsregioner, även om graden av samarbete varierar. Vi har velat ta reda på hur kommunerna ställer sig till innebörden av begreppet ”tourism coopetition”, utifrån engelskas ”cooperation” (samarbete) och ”competition” (konkurrens), för att tydliggöra sina respektive värdeerbjudanden och nå ut med dessa genom marknadsföringsinsatser. Före denna studie existerade inte mycket forskning kring tourism coopetition i en nordisk kontext, särskilt inte kopplat till den demografi, natur och kultur som kännetecknar Lappland. Tidigare forskning var kopplad till framförallt företag inom turismnäringen och/eller inom städer, vilka i sig har andra grundförutsättningar. Vår forskning har istället tagit ett helhetsgrepp för att undersöka hur kommunerna agerar för att stärka sin marknadsföring och sina turistiska värdeerbjudanden. Därtill har vi velat klargöra när samverkan respektive konkurrens föredras, med målet att kunna presentera handfasta rekommendationer till de berörda kommunerna. Samtliga deltagande kommuner önskade mer eller samma mängd samverkan som idag. Man har upplevt att kommunens värdeerbjudande kan uppfattas starkare om man paketerar det ihop med grannkommunernas, särskilt för att attrahera långväga turister. Marknadsföring i sociala och digitala kanaler sköts helst framförallt på egen hand, för en lokal prägel, medan fysiska marknadsföringsinsatser, liksom administration och kompetensutveckling gärna utförs gemensamt. En förutsättning för samverkan är god kommunikation och gemensamma mål som följs upp kontinuerligt. En utmaning kopplas till ekonomiska förutsättningar, där vissa kommuner haft svårt att satsa både på gemensamma och egna marknadsföringsinsatser. Överlag uppfattades inbördes konkurrens bidra till inspiration och vässade värdeerbjudanden, men man betonade vikten att inom samverkan måste alla kommuner både gynnas och synas. Datainsamling har skett genom kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer, för att fånga upp kommunrepresentanternas subjektiva bedömningar. Vi har strävat efter en teoretisk sensitivitet och agnosticism, där vi inte fastställde teorier och hypoteser på förväg utan tillät respondenterna att tala fritt kring givna ämnen som marknadsföring, samverkan och konkurrens. Därefter har vi narrativt skildrat resultaten och de mönster som framträtt. Vi har utgått från fenomenalism och en positivistisk epistemologisk utgångspunkt. / In this thesis, we have studied how municipalities in Lapland, Sweden are working with marketing and value propositions linked to tourism. We have interviewed one representative each, from nine of the municipalities. All respondents have responsibilities in marketing the municipality's tourism. However, their areas of responsibility and titles vary, since the way different municipalities organize their place marketing differs: sometimes they work within the town hall and close to politicians, sometimes they work in a more independent organization. We could tell that most municipalities already cooperated across municipal borders, mainly within the framework of three major cooperation regions.  We’ve wanted to find out how the municipalities approach the meaning of the term "tourism coopetition", based on cooperation and competition, to differentiate their respective value propositions and promote them. Prior to this study, there wasn’t much research on tourism cooperation in a Nordic context, especially not linked to the demographics, nature and culture that characterize Lapland. Previous research was linked primarily to companies within the tourism industry and/or in cities, which bear other preconditions. We’ve instead taken an overall approach to examine how the municipalities act to strengthen their marketing and their tourism value propositions. In addition, we wanted to clarify when collaboration or competition were preferred, with the aim to present recommendations to the concerned municipalities.  All participating municipalities wanted more or the same amount of collaboration as today. They’ve experienced that the municipality's value proposition can be perceived as more attractive when promoted together with the neighboring municipalities'. Marketing in social and digital channels was preferred to be managed every municipality by themselves, while physical marketing events, administration and competence development was preferred to be executed more jointly. Some requirements for cooperation are good communication and shared goals, with continuous follow-ups. A major challenge was linked to financial conditions, where some municipalities have had difficulties investing in both joint and separate marketing. In general, mutual competition was perceived as contributing to inspiration and sharpened value propositions. But it was emphasized that within collaboration, all municipalities must both benefit and be seen.  Data collection has taken place through qualitative, semi-structured interviews, to capture the municipal representatives' subjective assessments. We’ve strived for a theoretical sensitivity and agnosticism, where we didn’t establish hypotheses in advance but allowed the respondents to speak freely about given topics, then we narratively described the results. Our research approach has been positivistic with a focus on phenomenalism.