Förändring av levnadsvanor gällande kost och motion är en viktig del i behandlingen vid typ 2-diabetes för att minska risken för komplikationer. I dagens vård spelar sjuksköterskan en stor roll i behandlingen av diabetespatienter gällande undervisning och motivering till förändrade levnadsvanor. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur sjuksköterskan kan motivera patienter med typ 2-diabetes till förändrade levnadsvanor gällande kost och motion. Metoden som användes var en litteraturstudie. En artikelsökning utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. De elva artiklar som utgjorde resultatet hämtades från databasen CINAHL och dessa granskades med ett granskningsprotokoll. Sju underkategorier identifierades, som underordnades sig de tre kategorierna undervisning, stöd och bemötande. Resultatet visar att inom kategorin undervisning har motiverande samtal som metod genererat positiva framsteg i de studier den tillämpats. Rådgivning och stöd är viktiga komponenter för att patienten ska kunna genomföra och bibehålla förändrade levnadsvanor. Vidare spelar sjuksköterskans bemötande gentemot patienten stor roll och gott bemötande möjliggörs i de metoder som belysts i resultatet.

The aim of this study was to describe the prevalence of gingivitis, periodontitis and dental caries in individuals with type 2 – diabetes. The study was conducted in a form of a general literature review with the restricted to the following conditions: human studies, English, and articles published between 2007 - 2012. Articles lacking a control group were excluded. The data were collected through searches of the medical database PubMed. A compilation of 11 scientific articles was examined. In individuals with diabetes mellitus type 2, the presence of gingivitis was identified in 3 articles, periodontitis in 10, and dental caries in 3 articles. The 3 articles that showed presence of gingivitis demonstrated that individuals with type 2 – diabetes had a higher prevalence of gingivitis compared to non-diabetic individuals. A higher prevalence of periodontitis in individuals with type 2 – diabetes mellitus was found in 10/10 publications. Theses studies demonstrated in individuals with type 2 – a significantly higher incidence of deep pocket depths, attachment loss, recession defects and with higher plaque and gingival index scores. The three articles that showed the presence of dental caries also demonstrated a higher prevalence of dental caries in individuals with type 2 – diabetes mellitus.  The articles included in the literature study showed statistically significant higher prevalence of gingivitis, periodontitis, and dental caries in individuals with type 2 – diabetes mellitus than in individuals without a diagnosis of diabetes. Keywords: Type 2 – Diabetes, Gingivitis, Periodontitis and Dental Caries

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att klarlägga vilka omvårdnadsbehov som föreligger hos patienter med typ 2-diabetes. Sammanlagt 15 vetenskapliga artiklar valdes ut via sökmotorn Electronic Library Information Navigator (ELIN), databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL) samt sökmotorn och databasen för medicinska artiklar som drivs av United States National Library of Medicine (MEDLINE), för vidare granskning. Sökorden type 2 diabetes AND quality of life AND nurs* användes. Alla titlar lästes, om titeln verkade relevant för forskningsområdet lästes även abstraktet. Kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier. Omvårdnadsbehoven hos patienter med typ 2-diabetes som framkom vid artikel granskningen evidensgraderades på basen av kvalitetsgranskningen med hjälp av graderingsskala. Resultatet visade att hjälp till förbättrad egenvård, önskan om utökad utbildning, information och kunskap, socialt stöd och kontinuerlig vårdkontakt var de omvårdnadsbehov som studien fann evidens för. Omvårdnadsbehov hos patienter med typ 2-diabetes som framkom var kända sedan tidigare men föreliggande studie säkrade evidensen för dessa. Resultatet diskuterades utifrån Virginia Hendersons omvårdnadsteori där omvårdnaden måste ha en utgångspunkt i individens egna upplevelser av sina behov och hur dessa behov på bästa sätt kan tillfredsställas. Med hjälp av studiens resultat sammanlänkat med Virginia Hendersons teori om individens omvårdnadsbehov kan sjuksköterskan få en bättre bild av vilka behov som föreligger hos patienter med typ 2-diabetes för att bevara deras livskvalité.

Denna litteraturstudies syfte var att identifiera och evidensgradera de omvårdnadsåtgärder med vilka sjuksköterskan kan motivera patienter med diabetes typ-2 till egenvård. De 27 utvalda artiklarna, som svarade mot uppsatsens syfte, söktes från databaserna Cinahl, Elin@dalarna, Medline och PubMed. För att kunna bedöma utsedda kvantitativa och kvalitativa artiklars vetenskapliga kvalitet granskades artiklarna utifrån modifierade granskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2008). Kvalitetsbedömningen gav vid handen att av 27 artiklar, var 3 av hög vetenskaplig kvalitet och 24 artiklar var av medelgod kvalitet men ingen artikel bedömdes vara av låg kvalitet. På basen av artikelkvaliteten evidensgranskades de funna omvårdnadsåtgärderna i enlighet med Bahtsevanis (2008) rekommendationer. I litteraturstudien identifierades fyra huvudområden i omvårdnadsåtgärder inom diabetesvården: Livsstilsförändringar, Utbildning, Egenvård samt Personalens betydelse. Omvårdnadsåtgärderna Livsstilsförändringar, Utbildning och Egenvård vilade på måttligt vetenskapligt underlag och omvårdnadsåtgärden Personalens betydelse vilade på stark vetenskaplig grund. Resultaten diskuterades utgående från omvårdnadsteoretiker Orems humanistiska modell, som inbegriper egenvårdsbrist, som är en beskrivning av och förklaring till varför en person behöver omvårdnad, vilken sker när egenvårdskapaciteten är mindre än personens egenvårdskrav. Modellen bygger på antaganden om och generella kännetecken på till exempel omvårdnadssituationer och inkluderar begreppen omvårdnadskapacitet, hjälpmetoder och olika omvårdnadssystem.

Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av gruppbaserad patientutbildning bland patienter med nydebuterad typ 2-diabetes.Metod: Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Data bearbetades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Tre huvudteman kunde urskiljas; (1) ett sammanhang med andra skapar möjlighet till utveckling av egenvård, (2) hinder som komplicerar framsteg i egenvård och (3) svårigheter med gruppbaserad patientutbildning. Många vittnade om att förändringsprocessen startade redan vid diagnostillfället, men att den gruppbaserade patientutbildningen gav ytterligare möjlighet till kunskapsinhämtning och tillämpning av kunskap. Gruppdeltagarna delgav varandra värdefull kunskap och stärkte och gav stöd åt varandra, vilket ledde till personliga vinster. Det fanns hinder som försvårade framsteg i egenvård exempelvis bristande insikt och personliga egenskaper. Deltagarna uttryckte negativa synpunkter såsom att inte uppskatta deltagande i grupp och om svårigheter i delar av undervisningen. Slutsats: Deltagarna upplevde den gruppbaserade patientutbildningen positiv och berikande och som en betydelsefull del av förändringsprocessen. Kunskapsutbytet och gemenskapen i gruppen ansågs vara de viktigaste beståndsdelarna. Samtliga deltagare hade gjort positiva förändringar i levnadsvanor och framsteg i egenvård tack vare den gruppbaserade patientutbildningen. Det fanns dock hinder som försvårade förändringsprocessen.

Bakgrund: I Sverige lever 325 000 personer med diabetes typ 2. Sjukdomens utveckling kan reduceras genom kost- och motionsförändringar. Egenvård är betydande för att patienten ska ta kontroll över sjukdomen och minimera risken för komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkat patienters förmåga att utföra egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Litteratursökningar utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet värderades utifrån bedömningsmallar för kvalitativa respektive kvantitativa artiklar. En form av induktiv innehållsanalys utfördes på 8 kvalitativa och 7 kvantitativa artiklar. Resultat: Det var betydelsefullt att patienten hade kunskap och förståelse om sjukdomen samt att patienten fick inblick i andra patienters situation. Det visade sig även betydelsefullt att patienten bemästrade sjukdomssituationen genom att ta eget ansvar och integrera sjukdomen i det dagliga livet. Det framkom att möten mellan patient och vårdpersonal var betydande, där vägledning, bemötande och utbildningens upplägg var centrala faktorer. Slutsats: En balans mellan de i uppsatsen påvisade faktorerna ansågs vara betydelsefullt för att patienten ska kunna ta välgrundade egenvårdsbeslut och utföra egenvård.

Bakgrund: I Sverige lever omkring 310 250 personer med typ 2 diabetes. Egenvård omfattar olika aktiviteter som en person måste utöva dagligen för att ha kontroll över sjukdomen. Omvårdnad vid diabetesvård baseras råd, utbildning och stöd. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att utifrån ett patientperspektiv beskriva faktorer som påverkar egenvård hos patienter med typ 2 diabetes. Metod: Litteratursökningarna utfördes i databaserna Cinahl och Pubmed. 16 artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design har granskats, analyserats och sammanställts i en litteraturöversikt. Analysen utgick med inspiration av Axelsson i Granskär och Björklund-Nielsen. Resultat: Kunskap om sjukdomen resulterade i en självsäkerhet och en självständighet hos patienter. Kunna ta del av andras erfarenheter var viktigt för att finna motivation till att hantera sjukdomen. Uppföljning, utbildning och kommunikation beskrivs som viktiga delar i mötet mellan patient och vårdpersonal. Bättre egenvård och socialt stöd kunde leda till att en högre livskvalitet uppnåddes. Diskussion: Kunskap och förståelse om sjukdomen var till synes viktiga faktorer samt att få stöd och råd från vårdpersonal. Motiverande och stödjande samtal samt information är viktigt för att egenvården skulle fungera. Slutsats: Faktorer som studien beskriver ligger till grund för att patienter skulle kunna utföra en god egenvård och kunna fatta välgrundade beslut.

<p>Diabetes är en utav Sveriges vanligaste folksjukdomar och idag lever 300 000 personer med denna kroniska sjukdom, och antalet ökar. I denna litteraturöversikt behandlas typ 2 diabetes vilken är den vanligast förekommande typen av diabetes. Något botemedel finns idag inte utan dagens behandling består av insulin, antidiabetika, god kosthållning samt fysisk aktivitet och är mer av ett preventivt syfte för att förebygga åtföljande komplikationer. Diabetes är vanligt förekommande inom vården och sjuksköterskan har ett stort ansvar i behandlingen, då den till stor del består av patientundervisning. I tidigare forskning har det framkommit att sjuksköterskor upplevt att de har brister i sin kunskap och undervisning. Syftet med denna litteraturöversikt består i att beskriva resurser och brister i sjuksköterskans undervisningsarbete av patienter med typ 2 diabetes. Totalt analyserades 15 vetenskapliga artiklar och sex teman framkom. Dessa är; Undervisning och information, Kunskap, Kommunikation, Motivation och engagemang, Psykisk påverkan och Förutsättningar. Resultatet visar att det finns både resurser och brister i sjusköterskans undervisningsarbete av patienter med typ 2 diabetes. Dessa påverkar sjuksköterskan i hennes undervisningsarbete och därmed även patienternas vårdkvalitet.</p> / <p>Diabetes is one of the most common diseases in Sweden today and 300 000 persons live with this chronic disease and the number is increasing. In this literature survey type 2 diabetes is processed which has the highest prevalence rate. No cure exists, instead treatment focuses on preventive measures consisting of insulin, antidiabetic, diet therapy and physical activity, which is found effective in preventing complications. The diabetes prevalence is high in all health care instances and the nurse has a great responsibility which to a large extent consists of patient education. Former surveys have shown that nurses experienced shortage in their knowledge and education skills. The aim of this literature survey is to describe resources and failures in nurse education of patients with type 2 diabetes. A total of 15 scientific articles where analysed and six themes emerged. The themes are; Education and information, Knowledge, Communication, Motivation and engagement, Psychical influence and Presumptions. The results show that there are both resources and failures in nurse education of patients with type 2 diabetes. These resources and short-comings affect the nurse in her education and consequently the patients quality of care.</p>

Diabetesrelaterade sår är en senkomplikation av typ 2 diabetes som karaktäriseras av infektion, sårbildning och/eller förstörelse av djupare vävnader. De vanligaste orsakerna till uppkomsten av sår är perifer neuropati, fotdeformitet och trauma med varierande grad av perifer kärlsjukdom. Hos personer med typ 2 diabetes är förekomsten av diabetesrelaterade sår varierat mellan 2 % till 6,8 % och personer med försämrad metabol kontroll har en ökad risk att drabbas av sår. En av de viktigaste åtgärderna för att undvika diabetesrelaterade sår är preventiva åtgärder genom egenvård eller assisterad egenvård. Syfte: Att genom litteraturöversikt kartlägga hur personer med typ 2 diabetes bedömer sin livskvalité vid diabetesrelaterade sår. Metod: Litteraturöversikt som utgjordes av tio artiklar med kvantitativ och mixad metod. Artiklarna hade sökts fram i databaserna Pubmed och Chinal och värderades med hjälp av både SBU:s granskningsmallar och modifierade kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: De tio artiklarna visade att personer med diabetes hade försämrad hälsorelaterad livskvalité (HRQoL), jämfört med populationen i allmänhet och att det försämrades ytterligare vid diabetesrelaterade sår. Personer med diabetesrelaterade sår upplevde en större inskränkning i rörlighet och socialt liv, vilket påverkade HRQoL negativt. Minst påverkades HRQoL på mental hälsa generellt men det fanns en ökad variabilitet av ångest/depression hos personer med diabetesrelaterade sår relaterat till oro över sårläkningen, rädsla för att vara beroende av andra och rädsla för amputation. Slutsats: Personer med diabetesrelaterat sår har en försämrad livskvalité gällande mental hälsa och fysisk hälsa. Det är viktigt att vi inom hälso- och sjukvården bistår dessa patienter tidigt med rätt instanser och individuellt stöd.  Både gällande behandlingen av såret men också hjälp så att de kan hantera vardagen mentalt och fysiskt.

Bakgrund: Vid typ 2 diabetes förekommer en minskad insulinproduktion samtidigt som cellerna i kroppen inte är lika känsliga för insulinet. Livsstilsförändring är den främsta behandlingen vid typ 2 diabetes i form av fysisk aktivitet, kostförändringar och rökstopp. Litteraturstudien grundar sig i Orems omvårdnadsteori. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av livsstilsförändringar hos individer med typ 2 diabetes. Metod: Metoden grundar sig i en systematisk litteraturstudie och sökningarna gjordes i Cinahl, PubMed och Psycinfo varav 11 artiklar inkluderades i resultatet. I analysen urskiljdes skillnader och likheter som bildade koder och slutligen kategorier. Resultat: Resultatet grundar sig i fyra kategorier: Kunskapens betydelse, Hantera egenvård, Svårigheter med egenvård och Relationers betydelse. Resultatet visade hur kunskap spelade en stor roll för livsstilsförändring. Det framgick olika sätt i hur individer utför egenvård och hur svårigheter uppstod i samband med kost, motion och medicinering. Relationer och stöd från bland annat familj och vänner spelade en viktig roll för individens livsstilsförändring. Slutsats: Det råder en stor kunskap- och egenvårdsbrist där sjuksköterskan har ett betydelsefullt ansvar gällande individanpassad information och stöd inom egenvård. En förbättring i form av individanpassad information och stöd är något som har stor efterfrågan och behov i dagens samhälle.