Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2009. / Härtill 6 uppsatser.

<p>Övervikt hos patienter med typ 2 diabetes är en riskfaktor för att utveckla komplikationer. Komplikationer kan drabba ögon, njurar, nerver och blodkärl. Sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med att hjälpa överviktiga typ 2 diabetiker att minska sin vikt. Viktminskning hos överviktiga typ 2 diabetiker kan leda till ökat välbefinnande och minska risken för komplikationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att patienter med övervikt och typ 2 diabetes ska sänka sin vikt. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar har sammanställts i resultatet. Tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier identifierades. Dessa huvudkategorier har sin grund i Socialstyrelsens definition av omvårdnadsåtgärder (SOSFS 1993:17). Resultatet visar att sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja, informera och även samordna vården för att underlätta en viktminskning hos patienter med övervikt och typ 2 diabetes. Stöd innebär bland annat att hjälpa patienten att finna motivation för att genomföra en viktminskning. Stöd innebär även att underlätta för patienten att lösa problem som dyker upp under viktminskningen. Bedömning, planering och målsättning bör göras individuellt och i samråd med patienten och andra involverade vårdgivare. För att lyckas med en viktminskning bör patienten utbildas i vikten av goda kostvanor och regelbunden motion.</p>

ABSTRACT Background: A prerequisite for diabetes complications to be prevented or at least delayed is that the person with type 2-diabetes has a well-controlled blood sugar. Self-monitoring blood glucose is part of self-management, therefore it is important to find out how this is experienced by people with type 2-diabetes so that the diabetes-nurse can provide the support the person needs. Purpose: The aim of this study was to describe experiences of self-monitoring blood glucose for persons with type 2-diabetes. Method: The study was performed with descriptive qualitative method. To gain access to the material, semi-structured interviews were conducted in two focus groups. A group of women (67-87 years) and a group of men (40-80 years). Qualitative content analysis was used to analyze the transcribed material. Results: After processing and analysis, the categories emotions and knowledge and support emerged. The parent theme was identified as "knowing but not doing". To the category of emotions was found the subcategories of shame and bad conscience, fear of high and low values, discomfort and disgust, confirmation and control, and affinity with others. To the category of knowledge and support, three subcategories were identified, self-monitoring blood glucose and technology, as well as support, help and education. Conclusion: In summary, it can be said that people with type 2 diabetes experiences and experiences of measuring their blood sugar show that it is associated with both positive and negative emotions and a need for continuous support from the diabetes nurse. The results of the study are supported by previous research in the field. Keywords: self-monitoring blood glucose, self-measuring blood glucose, type 2-diabetes, self-management / SAMMANFATTNING Bakgrund: En förutsättning för att diabeteskomplikationer ska kunna förhindras eller i alla fall fördröjas, är att personen med typ 2-diabetes har ett välkontrollerat blodsocker. Blodsockermätning är en del av egenvården, därför är det betydelsefullt att ta reda på hur detta moment upplevs av personer med typ 2-diabetes så att diabetessjuksköterskan kan ge det stöd personen behöver. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser och erfarenheter av att mäta blodsocker för personer med typ 2-diabetes. Metod: Studien utfördes med beskrivande kvalitativ metod. För att få tillgång till materialet genomfördes halvstrukturerade intervjuer i två fokusgrupper. En grupp med kvinnor (67-87 år) och en grupp med män (40-80 år). Kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av det transkriberade materialet. Resultat: Efter bearbetning och analys framträdde kategorierna känslor samt kunskap och stöd. Det överordnade temat identifierades som ”att veta men inte göra”. Till kategorin känslor hittades subkategorierna skam och dåligt samvete, rädsla för höga och låga värden, obehag, olust och äckel, bekräftelse och kontroll samt samhörighet med andra. Till kategorin kunskap och stöd identifierades de tre subkategorierna samsyn, blodsockermätning och teknik samt stöd, hjälp och utbildning. Slutsats: I studien framkom att både upplevelser och erfarenheter av att mäta blodsockret påverkar om personer med typ 2-diabetes genomför mätningar i den utsträckning som rekommenderas. Därför är det betydelsefullt att diabetessjuksköterskan arbetar personcentrerat för att kunna ge det stöd till egenvård som personen vill ha.   Nyckelord: Blodsockermätning, typ 2-diabetes, egenvård

<p>Typ 2 diabetes har genom ökad levnadsstandard vuxit till ett världsomfattande problem. I Sverige har cirka 300 000 personer typ 2 diabetes. Omvårdnaden av denna patientgrupp kommer till stor del bestå av stöd och information. Syftet med litteraturstudien var att beskriva betydelse av stöd och information till patienter med typ 2 diabetes. Ett bra stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och närstående är positivt för patienten. För att på bästa sätt tillägna sig information är det viktigt att den anpassas efter den enskilda individen. Utbildning i grupp visar sig vara ett bra alternativ då deltagarna upplever det som positivt att träffa andra i samma situation. Resultatet visar att kunskap och stöd ger bättre självkänsla, välbefinnande, trygghet, minskning av HbA1C och ökar följsamheten för patienten. Då effekterna av information och utbildning tenderar att vara kortsiktiga så bör framtida forskning finna de faktorer som leder till de bästa långsiktiga effekterna.</p>

Övervikt hos patienter med typ 2 diabetes är en riskfaktor för att utveckla komplikationer. Komplikationer kan drabba ögon, njurar, nerver och blodkärl. Sjuksköterskan har en viktig roll i arbetet med att hjälpa överviktiga typ 2 diabetiker att minska sin vikt. Viktminskning hos överviktiga typ 2 diabetiker kan leda till ökat välbefinnande och minska risken för komplikationer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder för att patienter med övervikt och typ 2 diabetes ska sänka sin vikt. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie, där tio vetenskapliga artiklar har sammanställts i resultatet. Tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier identifierades. Dessa huvudkategorier har sin grund i Socialstyrelsens definition av omvårdnadsåtgärder (SOSFS 1993:17). Resultatet visar att sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja, informera och även samordna vården för att underlätta en viktminskning hos patienter med övervikt och typ 2 diabetes. Stöd innebär bland annat att hjälpa patienten att finna motivation för att genomföra en viktminskning. Stöd innebär även att underlätta för patienten att lösa problem som dyker upp under viktminskningen. Bedömning, planering och målsättning bör göras individuellt och i samråd med patienten och andra involverade vårdgivare. För att lyckas med en viktminskning bör patienten utbildas i vikten av goda kostvanor och regelbunden motion.

Typ 2 diabetes har genom ökad levnadsstandard vuxit till ett världsomfattande problem. I Sverige har cirka 300 000 personer typ 2 diabetes. Omvårdnaden av denna patientgrupp kommer till stor del bestå av stöd och information. Syftet med litteraturstudien var att beskriva betydelse av stöd och information till patienter med typ 2 diabetes. Ett bra stöd från hälso- och sjukvårdspersonal och närstående är positivt för patienten. För att på bästa sätt tillägna sig information är det viktigt att den anpassas efter den enskilda individen. Utbildning i grupp visar sig vara ett bra alternativ då deltagarna upplever det som positivt att träffa andra i samma situation. Resultatet visar att kunskap och stöd ger bättre självkänsla, välbefinnande, trygghet, minskning av HbA1C och ökar följsamheten för patienten. Då effekterna av information och utbildning tenderar att vara kortsiktiga så bör framtida forskning finna de faktorer som leder till de bästa långsiktiga effekterna.

Bakgrund: Typ 2-diabetes mellitus är en global sjukdom som snabbt ökar i antal. Den viktigaste delen av behandlingen handlar om att äta ”rätt” kost och allt fler personer blir i behov av kostrekommendationer och kostförändringar. Syfte: Beskriva personer med typ 2-diabetes upplevelser av att göra kostförändringar. Metod: Systematisk litteraturstudie där 13 artiklar, tolv kvalitativa och en kvantitativ/kvalitativ, analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Många med typ-2 diabetes kände sig utanför och upplevde känslor av frustration, ilska, stress och oro. Kosthållningen upplevdes som svår på grund av att kostrekommendationerna var otydliga och ständigt förändrades, dock ansågs motion vara till hjälp. Vardagen upplevdes ofta som en kamp mellan vad som var bäst ur sjukdomssynpunkt, sina begär och frestelser. Denna kamp kunde jämföras med ett missbruk. Det framgick att det fanns skillnader på hur kvinnor och män hanterade sin diagnos och hur de förhöll sig till kostrekommendationerna. Flera uppgav även att maten fått förändrad betydelse, från något positivt till något negativt. Acceptans, sjukdomsinsikt, stöttning och uppmuntran tillsammans med kontroll, planering, mättnad och tillfredställelse upplevdes som viktigt. Slutsats: De med typ 2-diabetes upplevde många känslor där begäret spelade en viktig roll. I slutändan ledde känslorna ofta till hinder i kosthanteringen och en dålig självbild.

Bakgrund: Våra levnadsvanor har en central roll vid uppkomsten och utvecklandet av diabetes. Det primära vid vård av personer med typ 2 diabetes är att stödja egenvården. Målet med behandling av diabetes är att behålla en god livskvalitet samt förhindra komplikationer orsakade av sjukdomen. Syfte: Syftet var att undersöka den egenvård som personer med typ 2 diabetes utför. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor användes. Tio personer med typ 2 diabetes intervjuades. Innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att kunskap om egenvård och livsstilsfaktorer som påverkar typ 2 diabetes, ger den drabbade möjlighet att själv påverka sjukdomens progress. Personer med typ 2 diabetes är medvetna om det egna ansvaret gällande utförandet av egenvårdsåtgärder vid en diagnos. Hos intervjupersonerna var följsamheten till kontroller som följde med sjukdomen hög. Slutsats: De personer med typ 2 diabetes som deltagit i intervjustudien hade fått en ökad förståelse för vikten av livsstilsförändringar. Några personer visade dock bristande sjukdomsinsikt vid debut. Vidare visade resultatet att acceptera en kronisk sjukdom kan ta tid. Stöd, råd och guidning i egenvård av diabetesteamet ger patienten hjälp på vägen. Nyckelord: Personer med typ 2 diabetes, egenvård, Sverige.

Syftet med litteraturstudien var att kartlägga sjuksköterskans och patientens syn på egenvård vid typ två diabetes. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Materialsökningen har skett via facklitteratur, Internet samt databaserna Blackwell Synergy, EBSCO HOST, Elin@Dalarna och Ovid. Sökorden var diabetes, education, empowerment, management, nurse, nursing, patient, satisfaction, selfcare. Totalt användes 31 referenser till studien varav 16 empiriska artiklar låg till grund för resultatet. Artiklarna granskades med hjälp av Forsberg & Wengströms modifierade granskningsmall. Av resultatet framkom att sjuksköterskorna och patienterna önskade att de hade mer tid för att tillgodose patientens önskemål. Sjuksköterskorna hindrades av tidsbristen och det påverkade patienterna, vilket ledde till att patienterna inte kunde utveckla sig i hanteringen av sin egenvård. Patienterna önskade även att tillgängligheten av sjuksköterskor fanns kontinuerligt så att de kunde få svar på sina frågor och funderingar kring sin egenvård. Mer ansvar borde läggas på en sjuksköterska som arbetade självständig med diabetespatienter då detta tenderade till att patienterna fick empowerment och ökad kunskap om sin egenvård. Patienterna hade erfarenhet av olika utbildningar som ledde till att deras egenvård förbättrades. Sjuksköterskorna önskade sig mer utbildning som kunde hjälpa patienterna till en god egenvård.

Diabetes är en kronisk sjukdom som hittills drabbat 120-150 miljoner människor världen över. Denna siffra beräknas fördubblas till år 2025 till 300 miljoner. Ett av de största problemen i diabetesvården i dag är att mellan 1/3 och ¾ av alla personer som har diabetes brister i följsamheten. Syftet med arbetet var att undersöka vad sjuksköterskor i Sverige och Norge upplever vara orsaker till en bristande följsamhet hos personer med typ-2 diabetes upp till 65 års ålder, samt hur sjuksköterskan jobbar för att få bästa följsamheten hos sina patienter. För att få fram svaret på frågan gjordes en kvalitativ intervjustudie av tolv sjuksköterskor, sex i Sydsverige och sex i Östfold, Norge. Intervjumaterialet analyserades utifrån Dorothea Orems omvårdnadsteori. Resultatet visar att orsaken till bristande följsamhet är något väldigt mångfacetterat, alla intervjuerna visade på flera olika faktorer som kan spela in. Därför är sjuksköterskan tvungen att individanpassa vården för att få bästa följsamheten. / Diabetes is a chronic disease that so far has affected 120-150 million people all over the world. This number is calculated to be doubled until year 2025 to 300 million people. One of the biggest problem in diabetic care today is that between 1/3 and ¾ of all people with diabetes fail to comply with medical regimen. The purpose with this study was to explore what nurses in Sweden and Norway experience to be the cause of non-compliance and how they work to get the best compliance from their patients. To find the answer to the question a qualitative interview study was performed featuring twelve nurses, six in southern Sweden and six in Östfold, Norway. The interview material was analyzed according to Dorothea Orem?s nursing theory. The results show that the cause for non-compliance is something very complex, all interviews indicated on different factors that can take part. It is never only one factor that is causing the non-compliance, but several. / Mail: jacobsson_jenny@hotmail.com Mobil: 0703-715143