År 2013 var den globala omsättningen för modeindustrin ca 76 tusen miljarder svenska kronor (Office of Textiles and Apparel, 2014). Bara i Sverige omsattes det 229 miljarder svenska kronor år 2012 inom denna sektor, en ökning på 11 % från föregående år (Tillväxtverket, 2014). Att modebranschen är under ständig utveckling och ökar i tillväxt kan man se då dessa siffror stiger varje år. Statistik från 2014 visar att trots denna ökning så överlever endast 47 % av nystartade modeföretag de tre första åren (Statistic Brain, 2014). Så hur lyckas man som modeföretag i early stage-fasen att med begränsade resurser stärka sitt varumärke och hålla sig kvar på marknaden? I denna studie berörs olika delar så som traditionell marknadsföring, okonventionell marknadsföring, branding samt transparens, där huvudfokus ligger på företag i early stage- fasen av sin uppstart. I uppsatsen genomfördes sju intervjuer med svenska modeföretag som är eller nyligen varit i denna fas för att få ett resultat med så hög validitet som möjligt. Brist på kunskap och kapital är inte ovanligt i denna bransch och med ökad medvetenhet hos konsumenter om de olika processerna, så kan det ibland uppstå svårigheter att försvara sig som nystartat företag. Då modebranschen är i ständig rörelse med stora förändringar från säsong till säsong måste man som nytt företag vara beredd på reformation samt att alltid tänka innovativt. Det är även viktigt att vara uppmärksam på kommande och rådande trender gällande alla aktiviteter ett företag arbetar med. Eftersom olika marknadsföringsstrategier både kan hjälpa och stjälpa ett varumärkes position på marknaden är den stora utmaningen att hitta rätt metod för just sitt företag (Easy, M. 2009). Resultatet av denna studie kommer alltså att bygga på de kvalitativa intervjuer som genomförts med de utvalda företag som har valt att medverka. De beskriver hur deras uppstart sett ut när det kommer till branding samt hur de i olika kanaler väljer att marknadsföra sig. I dessa intervjuer tittar vi även närmare på hur de lyckades starta sin verksamhet och vilka kapitalmedel de använt, deras syn på okonventionell marknadsföring samt hur marknadsföring och branding hänger samman.

I genomsnitt utsätts vi för 3000 reklambudskap under en dag, men bara cirka 14 % av de okonventionella kampanjerna har någon effekt. Vi har blivit för medvetna om hur reklam påverkar oss och för kritiska mot media för att köpa dessa budskap. Jay Conrad Levinsons grundade för cirka 30 år sedan begreppet gerilla marknadsföring. Den här kreativa marknadsföringsmetoden var till en början tänkt för de företag som hade begränsade resurser. Metoden kan vara väldigt kostnadseffektiv och används idag flitigt bland både stora som små företag. Vi har valt att i vår uppsats lägga fokus på konsumenterna och hur de ser på traditionell marknadsföring jämfört mot mer kreativa medieval. En viktig faktor och den del som hela begreppet gerillamarknadsföring bygger på är word-of-mouth. Detta är ett fenomen som går ut på att folk som utsätts för en viss kampanj pratar vidare om detta och på så sätt sprider budskapet vidare. Vi bygger vår empiri på en enkätundersökning där 80 personer besvarade frågor hur de upplever traditionell marknadsföring samt vad de får för uppfattning av fyra olika exempel på gerillakampanjer. Resultatet bekräftar den teori som vi har angående att denna form av marknadsföring skulle skapa ett större intresse samt tendera att öka folks benägenhet till word-of-mouth. On average we are exposed to 3000 advertising messages a day, but only about 14% of the unconventional campaigns have any effect. We have become too aware of how advertising affects us and critical of the media to buy these messages. Jay Conrad Levinson's founded about 30 years ago the concept of guerrilla marketing. This creative marketing method was initially meant for those companies with limited resources. The method can be very cost effective and widely used today among both large and small companies. We have chosen in this essay to focus on consumers and how they see traditional marketing compared to the more creative media choices. An important factor, and the part that the whole concept of guerrilla marketing is based on is word-of-mouth. This is a phenomenon that involves people who are exposed to a particular campaign talking further about this, and thus spread its message. We build our empirical work on a survey in which 80 people answered the questions how they see traditional marketing and what they get for the idea of ​​four different examples of guerrilla campaigns. The result confirms the theory that we have regarding this form of marketing would create a greater interest and tend to increase people's propensity to word-of-mouth. / Program: Butikschefsutbildningen