<p>En börsintroduktion innebär att företag erbjuds en marknadsplats för handel av företagets aktier. I denna uppsats undersöks vad som händer med en aktie då den har introducerats på börsen. Undersökningen baseras främst på två kvantitativa undersökningar, varav den första är en eventstudie som undersöker effekten av hur en specifik händelse påverkar ett företags värde. Den andra undersökningen består i att med hjälp av företagens prospekt granska företagens bakomliggande motiv för en nyintroduktion. Studien fokuserar specifikt på Stockholmsbörsen och på alla företag som nyintroducerats på börsens A- och O-listor mellan åren 2000 och 2005.</p><p>Syftet med uppsatsen är dels att uppmärksamma aktiers svängningar i samband med och efter en nyintroduktion samt att undersöka vilket samband det har med prissättningen av aktierna och bakomliggande motiv för introduktionen.</p><p>Vi har undersökt avvikelseavkastningen vid tre olika tillfällen för att se hur aktien har utvecklats efter introduktionen. Motivundersökningen gjordes för att kunna sammanställa en regressionsanalys som beskriver sambandet mellan motiven och avvikelseavkastningen, för att försöka hitta anledningar till avvikelseavkastningens resultat. Vi kontrollerar även eventstudien genom att undersöka underprissättningen av aktierna i samband med nyintroduktionen.</p><p>Enligt tidigare studier tycks råda ett särskilt mönster vid börsintroduktioner, vilket våra resultat bekräftar. Resultaten visar att företags aktier går upp väldigt mycket kring nyintroduktioner främst pga. underprissättning, för att sedan på sikt sjunka. Undersökningen ger inga entydiga förklaringar till detta men vi har hittat möjliga sådana utifrån litteraturen. I vårt resultat ser vi inget speciellt samband mellan företagens motiv till börsintroduktionerna och avvikelseavkastningen. Men man kan ändå se tendenser till att det har gått bättre för företag med vissa motiv t ex. motivet att få tillgång till kapital för att kunna investera i forskning och utveckling. Man kan även se mönstret att en klar majoritet av företagen med högst initial avvikelseavkastning och företagen med en initial underavkastning har sjunkit betydligt efter tre månader.</p>

En börsintroduktion innebär att företag erbjuds en marknadsplats för handel av företagets aktier. I denna uppsats undersöks vad som händer med en aktie då den har introducerats på börsen. Undersökningen baseras främst på två kvantitativa undersökningar, varav den första är en eventstudie som undersöker effekten av hur en specifik händelse påverkar ett företags värde. Den andra undersökningen består i att med hjälp av företagens prospekt granska företagens bakomliggande motiv för en nyintroduktion. Studien fokuserar specifikt på Stockholmsbörsen och på alla företag som nyintroducerats på börsens A- och O-listor mellan åren 2000 och 2005. Syftet med uppsatsen är dels att uppmärksamma aktiers svängningar i samband med och efter en nyintroduktion samt att undersöka vilket samband det har med prissättningen av aktierna och bakomliggande motiv för introduktionen. Vi har undersökt avvikelseavkastningen vid tre olika tillfällen för att se hur aktien har utvecklats efter introduktionen. Motivundersökningen gjordes för att kunna sammanställa en regressionsanalys som beskriver sambandet mellan motiven och avvikelseavkastningen, för att försöka hitta anledningar till avvikelseavkastningens resultat. Vi kontrollerar även eventstudien genom att undersöka underprissättningen av aktierna i samband med nyintroduktionen. Enligt tidigare studier tycks råda ett särskilt mönster vid börsintroduktioner, vilket våra resultat bekräftar. Resultaten visar att företags aktier går upp väldigt mycket kring nyintroduktioner främst pga. underprissättning, för att sedan på sikt sjunka. Undersökningen ger inga entydiga förklaringar till detta men vi har hittat möjliga sådana utifrån litteraturen. I vårt resultat ser vi inget speciellt samband mellan företagens motiv till börsintroduktionerna och avvikelseavkastningen. Men man kan ändå se tendenser till att det har gått bättre för företag med vissa motiv t ex. motivet att få tillgång till kapital för att kunna investera i forskning och utveckling. Man kan även se mönstret att en klar majoritet av företagen med högst initial avvikelseavkastning och företagen med en initial underavkastning har sjunkit betydligt efter tre månader.

The thesis deals with packaging of real estate’s; an approach concerning tax benefits with the purpose to sell real estates in a more beneficial process than what is doable in direct sales. The proceeding can be beneficial because of the rules in Inkomstskattelagen (19999:1229) regarding underpriced transfers and selling of business related shares.   The real estate owner initiates the procedure through an establishment of an affiliate to a previously wholly owned parent company, where the real estate is the solitary asset of the affiliate. In order to fulfill the rules of underpriced transfers the transfer from the parent company shall be valued in regards to the tax value, else it will be taxed. Once packaged the affiliate containing the property can be sold tax free, made possible by the rules regarding business related shares.  The vendor can therefore achieve a tax-free sale while the buyer does not have to pay stamp duty, since the affiliate remains the owner of the property. Consequently, both parties can in the selling attain benefits by having a transaction with a packaged real estate. Still there exist numerous regulations and ones whom do not possess sufficient knowledge of the risks could encounter issues, causing a default in the intended benefits. The thesis has found that acquisitions of a packaged property set higher requirements on the seller’s and the buyer’s knowledge than direct sales would. In greater extent the benefits accrue the selling part. The buyer’s most important mean to control before the acquisition of a packaged real estate is that the purchase price is equal to the performance. This because packaged real estate’s often contains deferred tax liabilities because the depreciation is not reintroduced at the realization.

Företagsförvärv ger ofta upphov till arbetsrättsliga och skatterättsliga frågor där många människor och stora belopp är inblandade. I samband med partiella företagsförvärv ställs dessa frågor på sin spets, i och med att svåra gränsdragningar måste göras när ett bolag delas upp. Dessa gränsdragningar görs dessutom på olika grunder i olika rättsområden. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan en misslyckad personalövergång innebära stora kostnader samt risker för konflikter. En skatterättsligt oförmånlig utgång är också kostsam. Av den anledningen har vi, i denna uppsats, valt att lägga fokus på arbetsrättsliga och skatterättsliga frågor vid partiella företagsförvärv. Dessa frågor behandlas på följande sätt. Först görs en genomgång av relevanta rättsregler inom arbetsrätt, skatterätt och bolagsrätt, för att måla upp en någorlunda nyanserad bild av både den arbetsrättsliga bedömningsgången och de skatterättsliga och bolagsrättsliga ramar inom vilka förvärvsmetoderna ligger. Mot denna bakgrund har vi valt att ställa upp tre exempel som illustrerar hur metoderna kan tillämpas för att uppnå olika arbetsrättsliga effekter. Exemplen är utformade för att täcka flertalet av de regelverk som har utretts i uppsatsens första del. Slutligen görs en samlad utvärdering av resultaten. Själva förvärvsmetoden i sig sätter upp ramarna inom vilka arbetsrätten kan tillämpas, men det är den önskade arbetsrättsliga följden som styr valet av förvärvsmetod och dess utformning. Önskade följder vad gäller arbetstagare kan uppnås samtidigt som en skatterättsligt förmånlig behandling är möjlig. Genomförandet av ett partiellt företagsförvärv, med beaktande av skatterättsliga former och arbetsrättsliga följder, kan således innebära en lyckad ”cherry-pick”. / Corporate acquisitions often give rise to questions pertaining labour law and tax law, where many people and large amounts of money are involved. In the context of partial acquisitions, these questions come to a head, since difficult delimitations must be done when dividing a company. These delimitations are, furthermore, based upon different grounds within different fields of law. From an economical perspective, a failed transition of staff can carry considerable costs and risks of conflict. A disadvantageous outcome in the context of tax law is expensive as well. For this reason we have chosen, in this thesis, to focus on questions concerning labour law and tax law in the context of partial corporate acquisitions. These questions are treated in the following manner. Firstly, a review of the relevant norms within labour law, tax law and corporate law is made. This is done to paint a somewhat nuanced picture of both the assessment process within labour law and the frames of tax and company law, in which the methods of acquisition are stipulated. Against this background, we have constructed three examples that illustrate how the methods can be applied to achieve different effects pertaining labour law. The examples are designed to cover the majority of the norms that were investigated in the first part of the thesis. Finally, a general evaluation of the results is made. The method of acquisition, by itself, erects a framework in which labour law can be applied. However, it is the desired outcome in the context of labour law that governs the choice of acquisition method and its arrangement. It is possible to achieve these desired outcomes while receiving an advantageous treatment in the context of tax law as well. The execution of a partial acquisition, with consideration for the methods within tax law and the results within labour law, can therefore amount to a successful ”cherry pick”.