Försvarsmaktens underrättelseoperation Örnen i Stockholms skärgård hösten 2014 utgjorde på många sätt ett trendbrott för det svenska militära medlet. För första gången på över ett decennium offentliggjordes bevisad kränkande undervattensverksamhet på svenskt territorium. Massmedia riktade återigen blickarna till Försvarsmaktens förmåga att hävda territoriell integritet varpå försvaret via media under pågående operation tvingades kommunicera en avskräckande militär vilja och förmåga. Den inverkan media har på den militära avskräckningskommunikationen och därmed möjligheterna till påverkan, utgör det centrala problemet i den här uppsatsen. Syftet med magisteruppsatsen är att fördjupa kunskapen om vad medias rapportering innebär för militär avskräckningskommunikation. Uppsatsen tar sin teoretiska utgångspunkt i säkerhetspolitik och strategi, kommunikationsvetenskap samt teorier kring relationen mellan militären och media i 2000-talets operationsmiljö. Genom enkelfallsstudie och diskursanalys har mediediskursen av operation Örnen i Svenska Dagbladet och Aftonbladet synliggjorts. Med hjälp av analysen har därefter sex kommunikativa områden identifierats där militären i kommunikationen för att åstadkomma tröskeleffekt kan dra lärdom av mediediskursen.  Resultatet påvisar att enighet i den militära och politiska retoriken, ökad öppenhet om det militära medlet, förhålla sig till verklighet och fakta, tidskritisk kommunikation, proaktiv mediehantering samt medvetenhet om fjärde generationens military-media relations på olika sätt bidrar till att åstadkomma tröskeleffekt.

En kvantitativ undersökning om svensk medias aktiva rapportering under den påstådda ubåtskränkningen 2014 samt dess effekter.