För att tillgodose grundläggande mänskliga behov och skapa välfärd använder världens länder en betydande andel av jordens resurser. Under de senaste 50 åren har det gått att bevittna en stigande trend när det gäller resursanvändning men för att möjliggöra en hållbar utveckling krävs en minskad resursanvändning vilket kan uppnås genom ökad resurseffektivitet. En ökad resurseffektivitet kan också leda till en ökad energieffektivitet, eftersom  extraktion, bearbetning och användning av material och vatten kräver energi. Ett verktyg för att uppnå detta är industriell och urban symbios vilket innebär att synergier skapas mellan aktörer inom och mellan sektorer för att bättre nyttja olika typer av resurser.  Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka restflöden av energi, material och vatten i den svenska ekonomin som kan anses vara underutnyttjande och möjligheten att nyttja dessa flöden mer resurseffektivt genom sektorsövergripande samverkan som industriell och urban symbios. För att besvara syftet och forskningsfrågorna genomfördes en intervjustudie med branschföreträdare för de sektorer i Sverige som använder mest energi och vatten samt genererar mest avfall. Befintlig litteratur och tidigare projekt användes också för att fördjupa, analysera och verifiera resultatet. Genom intervjustudien identifierades 26 underutnyttjade restflöden i 13 sektorer. Av dessa analyserades följande 16 flöden; anrikningssand, avloppsslam, bark, energiaskor, fiberslam, GROT, grönlutsslam, gödsel, halm, koldioxid, lignin, livsmedelsavfall och livsmedelsförluster, restvärme, slagg, värme i avloppsvatten samt återvunnet vatten. Alla dessa flöden har potential att generera ett högre värde genom en alternativ hantering och är möjliga att material- eller energiåtervinna. Totalt identifierades 45 olika typer av alternativa hanteringar för dessa flöden.  I arbetet presenteras flödenas storlek, nuvarande hanteringssätt och möjliga alternativa metoder. Hur utbud och tillförsel av flödena ser ut och i vilken grad de är kontaminerade av andra ämnen och därmed kräver bearbetning innan en alternativ hantering är möjlig behandlas också. Vilka krav som finns på omgivningen och andra aktörer, så kallade ekosystemkrav, presenteras tillsammans med de hinder som identifierats för en mer resurseffektiv hantering. Ekosystemkraven och hindren klassificeras utifrån determinanter för industriell och urban symbios. De mest frekvent återkommande var teknofysiska ekosystemkrav samt ekonomiska- och marknadsrelaterade hinder.  De analyserade restflödena motsvarar 28 % av Sveriges inhemska materialkonsumtion, 8 % av Sveriges energitillförsel samt 46 % av lantbrukets och industrins vattenanvändning i Sverige. För att nyttja restflödena mer resurseffektivt krävs både en förändrad definition av värdet på restflödena och sektorsövergripande samverkan som exempelvis industriell och urban symbios. Lokala och regionala förutsättningar kan påverka potentialen för varje specifikt fall. Kemisektorn, energisektorn samt massa- och pappersindustrin är tillsammans med statliga aktörer viktiga för att utveckla mer sektorsövergripande samverkan. / To meet fundamental human needs and foster well-being, nations worldwide consume a substantial portion of Earth’s resources. The past half-century has witnessed a consistent uptrend in resource utilization. However, sustainable development necessitates a reduction in resource consumption, achievable through increased resource efficiency. Such efficiency not only conserves resources but could also lead to energy efficiency, given that the extraction, processing, and usage of materials and water are energy-intensive processes. Industrial and urban symbiosis fosters synergies among stakeholders within and across sectors, optimizing the use of diverse resource types. This thesis aims to explore the underutilized residual flows of energy, materials, and water within the Swedish economy and to assess the feasibility of their more efficient utilization through cross-sectoral collaborations, exemplified by industrial and urban symbiosis. An interview study involving representatives from Sweden’s most energy and water-intensive sectors, as well as the largest producers of waste, was conducted to address the thesis objectives and research questions. The study was complemented by a review of existing literature and previous projects to deepen the analysis and validate the findings. This approach led to the identification of 26 underutilized residual flows across 13 sectors. Among these, 16 flows were analysed: tailings, sewage sludge, bark, energy ashes, fiber sludge, tops and branches, green liquor dregs, manure, straw, carbon dioxide, lignin, food waste and losses, residual heat, slag, heat in wastewater and recycled water. Each flow harbors the potential for value generation through alternative management practices that could lead to material or energy recovery. In total, 45 distinct alternative management practices were identified for these flows. The thesis presents the magnitude of the flows, their current management practices, and potential alternative methods. It also examines the supply of the flows, the degree of contamination by other substances, and the necessary processing before alternative management can be put into practice. Additionally, it outllnes the ecosystem requirements, alongside the barriers to more efficient resource management. These requirements and barriers are categorized based on the determinants of industrial and urban symbiosis where the techno-physical and economic and market related are more common. The analyzed residual flows represent 28 % of Sweden’s domestic material consumption, 8 % of its energy supply, and 46 % of the water used in the nation’s agriculture and industry. To utilize these flows more efficiently, a reevaluation of their value is imperative, as is the establishment of cross-sectoral collaborations like industrial and urban symbiosis. The potential for such utilization is subject to local and regional conditions. The chemical sector, energy sector, and paper and pulp industry, together with governmental agencies, play an important part in fostering broader cross-sectoral cooperation.