Förmågan att lära sig språk är en vital förmåga i dagens samhälle. På grund av globaliseringen ökar kraven på språkbehärskning. Skolan måste hjälpa eleverna nå språklig kompetens. Syftet med undersökningen är att visa hur undervisningskulturen påverkar elevernas språkinlärning. Det här är en jämförande studie av svensk och egyptisk undervisningskultur. Jag har utfört gruppintervjuer med fem elever från Sverige och fem elever från Egypten. Sedan gjorde jag en djupintervju med en elev från vartdera landet. Interaktionen mellan lärare, elever och skolledare är viktigt för formationen av en trygg undervisningskultur. Resultatet visar att skolans gemensamma mål och värderingar har en positiv effekt på de indier-egyptiska elevernas språkinlärning. Resultatet är mindre entydigt för de indier-svenska eleverna eftersom de har försummat deras modersmål och därför inte kunnat lära sig sitt andraspråk effektivt.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur en särskild fortbildningssatsning för lärare kan ha betydelse för undervisningskulturen och matematikundervisningens utveckling i skolan. Studien utgår från en kvalitativ och kvantitativ ansats där metoden är enkäter med flervalsfrågor och öppna frågor. Urvalet är 58 matematiklärare som deltagit i en nationell fortbildningssatsning i matematik. I resultatet synliggörs att deltagarna genom kollegialt lärande fått nya perspektiv på sin undervisning. De har utvecklat sin teoretiska nivå och har haft möjlighet att gå ut i praktiken för att pröva sina nyvunna kunskaper. Resultatet visar att deltagarna, efter fortbildningssatsningen, anser att de fått en större verktygslåda bestående av olika metoder och arbetssätt, men att de inte i hög utsträckning använder sig av dessa nya metoder i sin dagliga undervisning. Deltagarna har under projektet gått från en mer summativ bedömning till att göra fler formativa bedömningar och har även tydligare kunnat synliggöra elevers olika behov.