Föräldrar innehar en viktig roll i barnens idrottande. Samtidigt som omfattande idrottsforskning har kunnat påvisa vikten av föräldrastöd, har föräldrapress blivit ett allt mer omdebatterat ämne. Idrottsföräldrar, och i synnerhet ishockeyföräldrar, har under senare år porträtterats som problematiska. För att skapa en större förståelse för ishockeyföräldrar, ämnar följande studie belysa föräldraskapets betydelse inom svensk ungdomsishockey. Mer precist syftar studien till att undersöka hur föräldrar till elitsatsande pojkishockeyspelare ser på föräldrarollen jämte dess förutsättningar och konsekvenser för sönernas ishockeyspelande. Arbetet genomfördes i form av en intervjustudie, i vilken tio föräldrar hemmahörande i södra Sverige deltog. Datan samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer, vilka pågick i 60–90 minuter.    Resultatet visar att föräldrarna har en stark, eller mycket stark, idrottshabitus. Föräldrarna har således en gedigen idrottslig bakgrund, vilken i stor utsträckning avspeglar sig i den aktiva livsstil som föräldrarna har idag. Flertalet familjer identifierar sig som ”ishockeyfamiljer” och föräldrarna ägnar i regel mellan 15–30 timmar i veckan åt sönernas ishockey. Vanligtvis prioriteras sällan, eller aldrig, sönernas ishockey bort och den gemensamma vardagen anpassas sålunda utefter sönernas ishockey. Rollen som ishockeyförälder tros vara oerhört betydelsefull och flertalet föräldrar uppger att det vore omöjligt för barnen att spela ishockey utan deras hjälp.