Vid diagnostisering av hjärtsjukdomar används ofta ekokardiografi för kartläggning av hjärtats storlek, funktion och blodflöde. Dessa undersökningar utförs dagligen på Fysiologkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset. Idag sker inmatning av undersökningsvärdena manuellt och sparas i pappersarkiv. Målet med detta projekt var att skapa en databas som tar hand om dessa värden och effektiviserar det dagliga arbetet. Detta projekt är en fortsättning på ett tidigare projekt från 2012, vilket inte kunde avslutas i tid. Databasen har skapats i databasprogrammet FileMaker och har till stor del utformats efter en modifierad version av den kravspecifikation som sattes upp i det tidigare projektet. Projektet resulterade i en databas som för närvarande går under namnet CardioEchoBase (CEB) vilken uppfyller alla de krav som ställdes förutom automatisk importering av värden från ultraljudsmaskiner. / When diagnosing heart diseases echocardiography is often used for identification of cardiac size, function and blood flow. These examinations are carried out daily at the Department of Clinical Physiology at Karolinska University Hospital. Today, entry of examination values is done manually and stored in paper files. The goal of this project was to create a database that takes care of these values and streamlines their daily work. This project is a continuation of a prior project from 2012, which could not be completed in time. The database has been created in the database software FileMaker and has mainly been designed after a revised version of the specification of requirements set in the previous project. The project resulted in a database that currently goes by the name CardioEchoBase (CEB) which meets all the requirements that was set besides automatic import of data from ultrasound machines.

<p>Karolinska universitetssjukhuset bildades i januari 2004 genom en sammanslagning av tidiga-re Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Medias bevakning av organisa-tionsförändringen har varit omfattande och de politiska beslutsfattarna har jobbat med att förmedla bakgrunden till sammanslagningen. Fusionen genomfördes för att effektivisera sjukvården och därmed förbättra vårdkvaliteten. En viktig del i effektiviseringsprocessen var att koncentrera den högspecialiserade vården och på så sätt även stärka dess konkurrenskraft. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om patienterna vid Karolinska Universitetssjukhuset har uppfattat några effekter i form av förbättrad vårdkvalitet samt om det finns skillnader mellan beslutsfattarnas och patienternas uppfattning om avsikterna till sammanslagningen. Detta har undersökts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning bland patienter på sjuk-huset.</p><p>Undersökningen visar att patienternas uppfattning om den främsta avsikten till fusionen inte överensstämmer med ansvariga beslutsfattares. Patienterna tror att den främsta avsikten till sammanslagningen var ekonomiska fördelar. En orsak till detta kan vara en allmän uppfatt-ning om att förändringar i offentlig verksamhet enbart sker för att spara pengar, en annan för-klaring är troligtvis medias bevakning och fokusering på kostnaderna för sammanslagningen. Få patienter uppfattar någon skillnad i vårdkvaliteten före och efter sammanslagningen, vilket eventuellt kan bero på att den genomfördes så pass nyligen. Detta behöver i sig inte betyda att det inte finns några skillnader utan snarare att eventuella effekter är lättare att mäta på längre sikt. Det fanns heller inte några stora skillnader i jämförelsen av den förväntade och upplevda vårdkvaliteten. Resultatet är intressant då kundundersökningar gällande service och kvalitet ofta visar på motsatsen, dvs. att kunder har relativt höga förväntningar i förhållande till vad de sedan upplever att de får.</p>

Karolinska universitetssjukhuset bildades i januari 2004 genom en sammanslagning av tidiga-re Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Medias bevakning av organisa-tionsförändringen har varit omfattande och de politiska beslutsfattarna har jobbat med att förmedla bakgrunden till sammanslagningen. Fusionen genomfördes för att effektivisera sjukvården och därmed förbättra vårdkvaliteten. En viktig del i effektiviseringsprocessen var att koncentrera den högspecialiserade vården och på så sätt även stärka dess konkurrenskraft. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om patienterna vid Karolinska Universitetssjukhuset har uppfattat några effekter i form av förbättrad vårdkvalitet samt om det finns skillnader mellan beslutsfattarnas och patienternas uppfattning om avsikterna till sammanslagningen. Detta har undersökts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning bland patienter på sjuk-huset. Undersökningen visar att patienternas uppfattning om den främsta avsikten till fusionen inte överensstämmer med ansvariga beslutsfattares. Patienterna tror att den främsta avsikten till sammanslagningen var ekonomiska fördelar. En orsak till detta kan vara en allmän uppfatt-ning om att förändringar i offentlig verksamhet enbart sker för att spara pengar, en annan för-klaring är troligtvis medias bevakning och fokusering på kostnaderna för sammanslagningen. Få patienter uppfattar någon skillnad i vårdkvaliteten före och efter sammanslagningen, vilket eventuellt kan bero på att den genomfördes så pass nyligen. Detta behöver i sig inte betyda att det inte finns några skillnader utan snarare att eventuella effekter är lättare att mäta på längre sikt. Det fanns heller inte några stora skillnader i jämförelsen av den förväntade och upplevda vårdkvaliteten. Resultatet är intressant då kundundersökningar gällande service och kvalitet ofta visar på motsatsen, dvs. att kunder har relativt höga förväntningar i förhållande till vad de sedan upplever att de får.

<!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:ApplyBreakingRules /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> <w:UseFELayout /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:6.0pt; margin-left:0cm; mso-pagination:widow-orphan lines-together; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-language:EN-US;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> <!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} --> <!--[endif]--> Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sahlgrenska Universitetssjukhusets, SUs, medarbetare uppfattar organisationens varumärke, samt vad de vill att det ska stå för i framtiden. Vi ämnar även att utifrån undersökningens resultat ge förslag på hur organisationen skulle kunna gå vidare i det fortsatta varumärkesarbetet. Uppsatsens huvudfrågeställning lyder: Hur ser Sahlgrenska Universitetssjukhusets medarbetare i dagsläget på organisationens varumärke? Utifrån denna fråga har ett antal delfrågeställningar utvecklats. Dessa berör bland annat vad medarbetarna uppfattar är SUs styrkor respektive svagheter, massmedia som en påverkansfaktor i sammanhanget samt vad medarbetarna anser att organisationen bör stå för i framtiden. För att besvara dessa frågeställningar har en kvantitativ metodansats använts. Dock förekommer kvalitativa metodinslag i analysen. En enkätundersökning genomfördes på ett slumpmässigt urval bestående av 2 000 respondenter som utgjordes av medarbetare inom SU. 726 enkäter besvarades, vilket gav undersökningen en svarsfrekvens på drygt 36%. Uppsatsens författare har, utifrån undersökningens resultat, utrönt tendenser. Inga generaliseringar har förekommit. Resultatet visar att respondenternas uppfattningar inte skiljer sig nämnvärt åt sett till kön, ålder, yrkeskategori och antal yrkesverksamma år inom SU. Majoriteten säger sig ha en neutral helhetsbild av organisationen och känner en gemenskap med den egna avdelningen framför organisationen som helhet. Egenskaper som respondenterna anser stämmer överens med Sahlgrenska Universitetssjukhuset är kunskap, erfarenhet och spetskompetens. Delaktighet, effektivitet och SU som attraktiv arbetsgivare, är egenskaper som svarspersonerna anser stämmer mindre väl. Respondenterna anser att SU i framtiden bör stå för kunskap, kvalité och attraktiv arbetsgivare. Utifrån resultatet har uppsatsens författare utvecklat förslag på hur Sahlgrenska Universitetssjukhuset skulle kunna använda sig av resultatet i det fortsatta varumärkesarbetet.

<p><!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:ApplyBreakingRules /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> <w:UseFELayout /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:6.0pt; margin-left:0cm; mso-pagination:widow-orphan lines-together; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-language:EN-US;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> <!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} --> <!--[endif]--></p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sahlgrenska Universitetssjukhusets, SUs, medarbetare uppfattar organisationens varumärke, samt vad de vill att det ska stå för i framtiden. Vi ämnar även att utifrån undersökningens resultat ge förslag på hur organisationen skulle kunna gå vidare i det fortsatta varumärkesarbetet.</p><p>Uppsatsens huvudfrågeställning lyder: Hur ser Sahlgrenska Universitetssjukhusets medarbetare i dagsläget på organisationens varumärke? Utifrån denna fråga har ett antal delfrågeställningar utvecklats. Dessa berör bland annat vad medarbetarna uppfattar är SUs styrkor respektive svagheter, massmedia som en påverkansfaktor i sammanhanget samt vad medarbetarna anser att organisationen bör stå för i framtiden.</p><p>För att besvara dessa frågeställningar har en kvantitativ metodansats använts. Dock förekommer kvalitativa metodinslag i analysen. En enkätundersökning genomfördes på ett slumpmässigt urval bestående av 2 000 respondenter som utgjordes av medarbetare inom SU. 726 enkäter besvarades, vilket gav undersökningen en svarsfrekvens på drygt 36%. Uppsatsens författare har, utifrån undersökningens resultat, utrönt tendenser. Inga generaliseringar har förekommit.</p><p>Resultatet visar att respondenternas uppfattningar inte skiljer sig nämnvärt åt sett till kön, ålder, yrkeskategori och antal yrkesverksamma år inom SU. Majoriteten säger sig ha en neutral helhetsbild av organisationen och känner en gemenskap med den egna avdelningen framför organisationen som helhet. Egenskaper som respondenterna anser stämmer överens med Sahlgrenska Universitetssjukhuset är kunskap, erfarenhet och spetskompetens. Delaktighet, effektivitet och SU som attraktiv arbetsgivare, är egenskaper som svarspersonerna anser stämmer mindre väl. Respondenterna anser att SU i framtiden bör stå för kunskap, kvalité och attraktiv arbetsgivare. Utifrån resultatet har uppsatsens författare utvecklat förslag på hur Sahlgrenska Universitetssjukhuset skulle kunna använda sig av resultatet i det fortsatta varumärkesarbetet.</p><p> </p>

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

<p>Bakgrund: I slutet av 1900-talet hade det gjorts väldigt stora framsteg inom teknologin samtidigt som ekonomin inom den svenska hälso- och sjukvården hade försämrats. På grund av denna upp – och nedgång har olika metoder tagits fram i syfte att förbättra effektiviteten. I vår undersökning har vi studerat Balanced Scorecard (BSC) som är en av dessa metoder. BSC har alltid ansetts som en speciell modell som är skräddarsydd för privata företag och har därför varit svår att tillämpa på offentliga företag, såsom hälso- och sjukvården.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka hur BSC effektiviserat ekonomistyrningen inom hälso- och sjukvården. Vilka resultat har styrningsmodellen gett Karolinska Universitetssjukhusets labb – och akutdivision? På vilket sätt har den varit positiv då den anses vara en relativ nyanvänd modell?</p><p>Metod: För att uppnå vårt syfte har vi kontaktat två personer från Karolinska Universitetssjukhuset; en controller som ansvarar för BSC på labbdivisionen i Solna och annan som arbetar på akutdivisionen i Huddinge. Detta för en kvalitativ datainsamling, där vi genom att ha genomfört djupgående intervjuer har fått detaljrik information. Vidare har vi gjort en kvantitativ datainsamling då vi har delat ut enkäter som består av både strukturerade – och öppna frågor till de anställda på divisionerna.</p><p>Resultat: För att kunna använda BSC på divisionerna har personalen anpassat modellen till sin egen verksamhet. Förändringar har gjorts och vissa punkter har lagts till. Både ledningen och medarbetarna är nöjda men tycker dock att den har vissa brister och kombineras därför med andra metoder. Däremot har BSC bidragit med många fördelar som har lett till att divisionerna har fått en bättre balans i arbetet, det vill säga, att det inte enbart fokuseras på ekonomin utan att det även tas hänsyn till andra bidragande faktorer som till exempel ökad samsyn. Dock har både labb – och akutdivisionen haft lite problem med uppföljning och</p><p>aktiviteter som är anknutna till BSC.</p>

No description available.

Bakgrund: I slutet av 1900-talet hade det gjorts väldigt stora framsteg inom teknologin samtidigt som ekonomin inom den svenska hälso- och sjukvården hade försämrats. På grund av denna upp – och nedgång har olika metoder tagits fram i syfte att förbättra effektiviteten. I vår undersökning har vi studerat Balanced Scorecard (BSC) som är en av dessa metoder. BSC har alltid ansetts som en speciell modell som är skräddarsydd för privata företag och har därför varit svår att tillämpa på offentliga företag, såsom hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka hur BSC effektiviserat ekonomistyrningen inom hälso- och sjukvården. Vilka resultat har styrningsmodellen gett Karolinska Universitetssjukhusets labb – och akutdivision? På vilket sätt har den varit positiv då den anses vara en relativ nyanvänd modell? Metod: För att uppnå vårt syfte har vi kontaktat två personer från Karolinska Universitetssjukhuset; en controller som ansvarar för BSC på labbdivisionen i Solna och annan som arbetar på akutdivisionen i Huddinge. Detta för en kvalitativ datainsamling, där vi genom att ha genomfört djupgående intervjuer har fått detaljrik information. Vidare har vi gjort en kvantitativ datainsamling då vi har delat ut enkäter som består av både strukturerade – och öppna frågor till de anställda på divisionerna. Resultat: För att kunna använda BSC på divisionerna har personalen anpassat modellen till sin egen verksamhet. Förändringar har gjorts och vissa punkter har lagts till. Både ledningen och medarbetarna är nöjda men tycker dock att den har vissa brister och kombineras därför med andra metoder. Däremot har BSC bidragit med många fördelar som har lett till att divisionerna har fått en bättre balans i arbetet, det vill säga, att det inte enbart fokuseras på ekonomin utan att det även tas hänsyn till andra bidragande faktorer som till exempel ökad samsyn. Dock har både labb – och akutdivisionen haft lite problem med uppföljning och aktiviteter som är anknutna till BSC.

No description available.