Sammanfattning Arbetsrätt – fusion av två universitetssjukhus Då jag tidigare arbetade vid Karolinska sjukhuset föll det sig naturligt att studera organisationsförändring eftersom sjukhuset fusionerade med Huddinge universitetssjukhus 2004. Det nya sjukhuset Karolinska universitetssjukhuset fick stora besparingsuppdrag av landstinget i samband med fusionen. Istället för att avskeda den övertaliga personalen så gjorde man omfattande omstruktureringar för alla chefstjänster, vilket innebar att alla chefer fick söka sin egen tjänst i konkurrens med andra. Under 2004 tillsattes 590 chefstjänster. Från 2003 fram till våren 2005 har sjukhuset minskat sin personal med 700 personer. Under 2005 ligger ett besparingsuppdrag på ytterligare 401 miljoner och bland annat den administrativa personalen skall minskas med ytterligare 20 %. Jag frågade mig, hur går detta till? Hur fast är en tills vidare tjänst egentligen? I min upp-sats tittade jag på Karolinskas praktiska tolkning av arbetsrätten och jag ser en arbetsrätt i förändring. När chefen ställs inför faktum att tjänsten ser helt annorlunda ut, geografiskt finns vid två skilda platser (Huddinge och Solna, flygvägen cirka 3 mil) och den grupp chefen har under sig är större än tidigare och chefen omgående kan bli uppsagd om han inte har en acceptabel ledarstil alternativt om chefen inte faller verksamhetschefen i smaken, och därtill få sin lön förändrad och den första uppgiften blir att utarbeta en bemanningsprofil över personalen för att ytterligare uppnå en ekonomi i balans - vilka metoder använder sig chefen då av för att minska övertalig personal? Sjukhuset har uppnått sitt besparingskrav för 2004, men det skall märkas att omställnings-kostnaderna bärs av landstinget och inte sjukhuset. Då hade resultatet blivit ett annat. Inom arbetsrätten i övrigt ställs krav ifrån arbetsgivarhåll att inte tillåta stridsåtgärder på arbetsplatser med personal som ej tillhör den fackliga organisationen. Måhända är det ett led i arbetskraftens frihet att arbeta i andra länder. Blockaden i Vaxholm mot ett byggföretag som hade utländsk arbetskraft hade till exempel omfattats av detta. De svenska fackförbundet ställde krav på svenskt kollektivavtal, vilket företaget inte hade, men väl egna avtal. I detta fall överstiger kostnaden för advokaterna lönekostnaden för arbetarnas löner ifall de fått vad som motsvaras i svensk lön. Principen ses dock som viktig då både företag och arbetskraft rör sig alltmer gränslöst inom Europeiska unionen. Inte bara ifrån arbetsgivarhåll utan även ifrån advokater ställs krav på en förändrad arbetsrätt – innan vi blir tvungna att ändra. Jag har intervjuat sjukhusdirektören och en divisionschef. En politiker har gjort sin röst hörd men en tidigare projektledare har avböjt och istället hänvisat till Karolinska. De fackli-ga organisationerna Sktf och Ledarna, kanske mest förvånande, har lyst med sin frånvaro på information gällande konsekvenser av fusionen för den fackliga verksamheten. Denna uppsats gör inte anspråk på hela sanningen, då en arbetsrätt i förändring är kom-plex och mångbottnad, men väl en del av den.

<p>Sammanfattning Arbetsrätt – fusion av två universitetssjukhus</p><p>Då jag tidigare arbetade vid Karolinska sjukhuset föll det sig naturligt att studera organisationsförändring eftersom sjukhuset fusionerade med Huddinge universitetssjukhus 2004. Det nya sjukhuset Karolinska universitetssjukhuset fick stora besparingsuppdrag av landstinget i samband med fusionen.</p><p>Istället för att avskeda den övertaliga personalen så gjorde man omfattande omstruktureringar för alla chefstjänster, vilket innebar att alla chefer fick söka sin egen tjänst i konkurrens med andra. Under 2004 tillsattes 590 chefstjänster. Från 2003 fram till våren 2005 har sjukhuset minskat sin personal med 700 personer. Under 2005 ligger ett besparingsuppdrag på ytterligare 401 miljoner och bland annat den administrativa personalen skall minskas med ytterligare 20 %.</p><p>Jag frågade mig, hur går detta till? Hur fast är en tills vidare tjänst egentligen? I min upp-sats tittade jag på Karolinskas praktiska tolkning av arbetsrätten och jag ser en arbetsrätt i förändring.</p><p>När chefen ställs inför faktum att tjänsten ser helt annorlunda ut, geografiskt finns vid två skilda platser (Huddinge och Solna, flygvägen cirka 3 mil) och den grupp chefen har under sig är större än tidigare och chefen omgående kan bli uppsagd om han inte har en acceptabel ledarstil alternativt om chefen inte faller verksamhetschefen i smaken, och därtill få sin lön förändrad och den första uppgiften blir att utarbeta en bemanningsprofil över personalen för att ytterligare uppnå en ekonomi i balans - vilka metoder använder sig chefen då av för att minska övertalig personal?</p><p>Sjukhuset har uppnått sitt besparingskrav för 2004, men det skall märkas att omställnings-kostnaderna bärs av landstinget och inte sjukhuset. Då hade resultatet blivit ett annat.</p><p>Inom arbetsrätten i övrigt ställs krav ifrån arbetsgivarhåll att inte tillåta stridsåtgärder på arbetsplatser med personal som ej tillhör den fackliga organisationen. Måhända är det ett led i arbetskraftens frihet att arbeta i andra länder. Blockaden i Vaxholm mot ett byggföretag som hade utländsk arbetskraft hade till exempel omfattats av detta. De svenska fackförbundet ställde krav på svenskt kollektivavtal, vilket företaget inte hade, men väl egna avtal. I detta fall överstiger kostnaden för advokaterna lönekostnaden för arbetarnas löner ifall de fått vad som motsvaras i svensk lön. Principen ses dock som viktig då både företag och arbetskraft rör sig alltmer gränslöst inom Europeiska unionen. Inte bara ifrån arbetsgivarhåll utan även ifrån advokater ställs krav på en förändrad arbetsrätt – innan vi blir tvungna att ändra.</p><p>Jag har intervjuat sjukhusdirektören och en divisionschef. En politiker har gjort sin röst hörd men en tidigare projektledare har avböjt och istället hänvisat till Karolinska. De fackli-ga organisationerna Sktf och Ledarna, kanske mest förvånande, har lyst med sin frånvaro på information gällande konsekvenser av fusionen för den fackliga verksamheten.</p><p>Denna uppsats gör inte anspråk på hela sanningen, då en arbetsrätt i förändring är kom-plex och mångbottnad, men väl en del av den.</p>

Bakgrund: Barnmisshandel är när ett barn utsätts för fysisk skada, ofta upprepande gånger av föräldrar eller vårdnadshavare. Shaken baby syndrome, Classical Metaphyseal Lesion, revbensfrakturer samt skallfrakturer är barnmisshandelsrelaterade skador. Skelettskador är de starkaste indikatorer för fysisk misshandel, därför är den radiologiska undersökningen avgörande för att fastställa diagnosen barnmisshandel. Syftet med denna uppsats var att undersöka om de radiologiska undersökningsmetoderna vid barnmisshandel skiljer sig åt mellan Sveriges Universitetssjukhus, samt undersöka om röntgenklinikerna har standardiserade metodböcker för uppföljning av den initiala barnmisshandelutredningen. Metod: En empirisk studie med kvantitativ design utfördes där materialet var röntgenklinikernas metodböcker. Metodböckerna inkom till författarna via sina mejladresser efter ett samtal med avdelningschefen/verksamhetschefen på röntgenkliniken. Resultat: Resultatet visade att antalet projektioner skiljer sig mellan de sju röntgenklinikerna, samt att röntgenklinikerna har standardiserade metodböcker för en uppföljande utredning. Slutsats: De radiologiska undersökningsmetoder som utförs på svenska universitetssjukhus vid utredning av barnmisshandel är en helskelettsundersökning på barn under två år och en CT skalle på barn under ett år. Samtliga sju universitetssjukhus har en standardiserad metodbok för en uppföljande undersökning.

Bakgrund: I anestesisjuksköterskans roll ingår det att utföra sedering under ingrepp eller undersökningar. Anestesisjuksköterskor besitter kompetens inom omvårdnadsvetenskap, medicinsk teknik och medicinsk vetenskap. Vid regional anestesi där sedering används som ett komplement så är anestesisjuksköterskan en trygghet för patienterna. Motiv: Studiens motiv är att sedering är något som upplevs som utmanande och svårt. Författarna anser att det finns en balansgång mellan för ytlig och för djup sedering. Syfte: Syftet är att undersöka skillnader mellan anestesisjuksköterskor på länssjukhus och universitetssjukhus i deras uppfattning av sin kunskap om sedering, bedömning av patientens behov av sedering och bedömning av effekt vid given sedering, samt anestesisjukskörskors tillvägagångssätt vid administrering av sedering. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med specialistsjuksköterskor inom anestesisjukvård (n=50) som var verksamma på länssjukhus och universitetssjukhus inom olika regioner i Sverige. Datainsamlingen gjordes med digital enkät och analyserades i SPSS. Hypotesprövning gjordes med Chi2-test eller Fishers Exact Test. En kvalitativ innehållsanalys utfördes på två öppna frågor. Resultat: Totalt besvarade (n=50) anestesisjuksköterskor från två universitetssjukhus och tre länssjukhus. Majoriteten 80% självskattar sin allmänna kunskap om sedering som bra eller mycket bra. 84% bedömer behov av sedering utifrån kliniska bedömning i förhållande till andra faktorer. Effekt av given sedering bedömer 70% genom att göra en klinisk bedömning inklusive vitala parametrar. Endast 10% använde sederingsskalor som hjälpmedel och 66% har dålig kunskap om sederingsskalor. Anestesisjuksköterskor administrerar sedering genom att titrera läkemedel med TCI eller TIVA. Luftvägen och cirkulationen är viktiga aspekter i planering inför en sedering och kan också utgöra en risk. Ingen signifikant skillnad framkom mellan anestesisjuksköterskor på länssjukhus och universitetssjukhus inom ämnet sedering. Konklusion: Studien påvisade att det inte framkom någon signifikant skillnad mellan anestesisjuksköterskor på länssjukhus och universitetssjukhus i hur de självskattat sin kunskap om sedering, bedömer patientens behov av sedering eller effekt av given sedering.

Examensarbetet går ut på att utreda hur störningsnivån varierar över tid i elnätet samt ett antal olika ställen inom Norrlands universitetssjukhus, Umeå. Elektrisk fältmätning ingick också i arbetet för att undersöka om det fanns ett samband mellan det elektriska fältet och övertoner i sjukhusets elnät. Examensarbetet presenterar grundläggande teori om elnät, elkvalité och parametrar som beskriver elkvalité, t.ex. övertoner, flimmer och transienter. Förslag på hur övertonshalten kan reducera tas även upp. Mätningarna av elkvalitets parametrar genomfördes med ett antal mätinstrument. Insamlat mätdata analyserades i några olika programvaror. Undersökningen visar att övertonshalten varierade mycket över dygnet och var högst på intensivvårdsavdelning där maxvärdet på spänningsövertonshalten THDu var 4,01%. Ström, spänning och frekvens var inte stabila, dvs. transienter och flimmer har uppstått under mätningen. Analysen av mätdata visar att den totala spänningsövertonshalten THDu var under 5% och inte överskred gränsvärdet 8% som anges i standarden SS-EN 50 160. / The aim of the thesis was to examine whether the level of disturbance in the power grid vary between different types of care environment over time at University Hospital of Umeå. Electric field measurement was also included in the thesis to investigate whether there was a connection between the electric field and harmonics in the hospital’s power grid. The thesis presents basic theory about power grid, power quality and parameters which describe power quality, such as, harmonics, flicker and transients. Suggestions on how to reduce the harmonic content will also be discussed. The measurements of the power quality parameters were performed by using different measuring equipment. The data were analyzed using different software. The study shows that the harmonic content often varied and was highest in intensive care unit, where the maximum value of the harmonic voltage distortion THD was 4,01%. The measurement shows that current, voltage and frequency were not stable, that is transients and flicker occurred several times during the measurement. The analysis of the data shows that the harmonic voltage distortion THDu was below 5% and never above the limit 8% which is specified in the standard SS-EN 50 160.

The complex process of patient placement within a hospital is a big challenge. The main focus in the process is how to coordinate clinics to make sure that the patients get the best possible care. The rise of digital health has led to a greater use of technologies to facilitate the activities within the hospitals’ processes. This study has been focusing on how Internet of Things can be used in the patient placement process. Respondents to participate in the interviews were chosen with help from a coordinator based on their experience within the study area of interest. Observations were done in meetings where the staff discussed patient placements. From a perspective of problem based coordination, a thematic analysis was done on the collected data and from the themes that were created a solution was presented. The object of this study is to map the process of patient placement and to present an analytic approach on how to facilitate the patient placement process with the use of Internet of Things. Our proposed approach will contribute to a greater understanding of the patient placement process and how Internet of Things can be used within it.

30% of children and youths in Sweden have some form of allergy disease and for many people medicines are not sufficient. If so, there is a possibility of an allergy vaccination, a three to five-year process where the patients receive 50-80 injections. So what is the main problem? In fact, it is important to understand that the vaccination is something that affects the child in greater extent than just the moment when the syringe is provided. At present, the patient must stay to ensure that he/she does not get an allergic reaction and is feeling well enough to go home. They are constantly questioned about how they feel. But how does a child determine this? How good is good enough? Topi is a system that increases the involvement and transfer responsibilities from the child by keeping track of their well-being and surroundings - while making treatments more fun and safe. The project is funded by Swedish Asthma and Allergy Association´s Research Foundation

In 2012, the county of Uppland in Sweden launched a service granting patients online access to their electronic medical record (EMR), including the list of staff who have logged into the record (the “log list”). Patients seem predominantly positive to this service whereas many professionals, physicians specifically, have expressed concerns about, for example, increased risks of threats and violence towards healthcare staff. One year after launch the present study was conducted to examine whether staff whose patients had gained access to online EMRs experienced greater risks of threats and violence, and were exposed to more threats and violence, than those whose patients had not yet gained access. The extent to which professional role, gender, work experience and staff attitudes to the service were important factors was also examined. A total of 174 professionals at Uppsala University Hospital responded to a web survey (35% response rate). 83 represented the emergency department, whose patients had online EMR access, and 91 represented the psychiatric department, whose patients had not. 40% of all participating professionals, emergency physicians and psychiatric staff specifically, believed that risks of threats and violence increase after launch. The results did not, however, support a correlation between patient access to online EMRs and more incidents of threats and violence, and only one respondent reported that patient access had played any significant negative role in relation to an incident. These and other results may prove useful as the online EMR service is now being launched in other Swedish counties as well. / År 2012 infördes inom Uppsala läns landsting en tjänst som ger patienter tillgång till sin journal via nätet, inklusive listan över personal som loggat in i journalen. Patienter har visat sig vara övervägande positiva till tjänsten, medan många vårdgivare, speciellt läkare, har uttryckt farhågor gällandes, till exempel, ökad risk för hot och våld mot vårdpersonal. Ett år efter införandet genomfördes denna enkätstudie med syfte att undersöka om sjukvårdspersonal vars patienter fått tillgång till journal via nätet upplever högre grad av risk för hot och våld samt om de i realiteten är mer utsatta för hot och våld än dem vars patienter inte fått denna tillgång. Även betydelsen av yrke, kön, arbetserfarenhet samt generell attityd till journal via nätet undersöktes i relation till hot och våldsrisker respektive utsatthet för våld. En webundersökning besvarades av 174 anställda vid Akademiska sjukhuset i Uppsala (svarsfrekvens 35 %). 83 representerade den öppna akutvårdsmottagningen, vars patienter hade tillgång till journal via nätet, och 91 representerade de slutenvårdspsykiatriska avdelningarna, vars patienter inte hade denna tillgång. 40 % av respondenterna, speciellt akutvårdsläkare och psykiatrivårdspersonal, trodde att riskerna för hot och våld ökar vid införande av journal via nätet. Resultaten påvisade dock inte någon korrelation mellan patienttillgång till journal via nätet och förekomst av hot- och våldsincidenter och endast en respondent svarade att patienttillgång spelat en betydande negativ roll i relation till en incident. Dessa och andra resultat i studien kan vara av betydelse nu när införanden av journal via nätet sprids även till andra landsting i Sverige.

To improve sustainability, social, environmental and economic aspects needs to be considered. The most optimal result appears when all three aspects are balanced equally, this is however often overseen by private investors, who focuses only on reaching economic sustainability at the expense of social and environmental sustainability. Building digitization is one way to potentially improve the sustainability of a building socially, environmentally and economically. Focusing on the aspects that often are neglected, this thesis aims to investigate if digitizing a building improves social and environmental sustainability. The investigation is made by evaluating the implementation of a digital building automation tool from selected social and environmental sustainability criteria at the University hospital of Northern Sweden. This by performing an interview survey with the maintenance organisation and the tenants in the building, as well as performing CO2-e calculations on emissions connected to energy usage, transportation and production of HVAC-products. The evaluation indicated that the implementation had resulted in improved sustainability in the studied building, both socially and environmentally. Showing that digitizing a building improves social and environmental sustainability. The social sustainability had been positively affected from increased efficiency and effectiveness of the maintenance work in the building and improved well-being of the maintenance staff. However, the tenants were not completely satisfied when asked if reported errors were being solved, but on the other hand had the maintenance organisation experienced an improvement in satisfaction among the tenants since the implementation of the digital building automation tool. Furthermore, the tenants were generally more satisfied than dissatisfied with the indoor climate, except for experienced low temperatures in the winter and dry air. The environmental sustainability had been improved from a reduction in emitted CO2-e, generated from less energy usage and minimized transportation connected to maintenance operations. Furthermore, an estimation on increased technical lifetime of HVAC-products demonstrated on a potential further reduction in emitted CO2-e during the building's whole life span. Finally, the evaluation identified two combined effects between social and environmental sustainability. First, the increased efficiency and effectiveness of the maintenance work was one direct factor for the decrease in CO2-e emissions connected to transportation. Second, the tenants in the building expressed that they would feel prouder of their choice of employer if their employer focused more on reducing their climate impact, which motivates to work with environmental sustainability to achieve satisfaction and moreover an improved social sustainability.  The results of this case study indicate that digital building automation improves the social and environmental sustainability of a building, strengthening the statement on potential sustainability improvements from building digitization. For property owners wanting to increase their building's sustainability, digital building automation is therefore a proposed course of action. However, the performance on sustainability and the balance between the different aspects should continuously be evaluated, as the study showed that further improvements on the social and environmental sustainability still could be made. Property owners working towards an improved sustainability through digitization will both see long term positive effects on people's health, as well as help fulfilling the climate goals in the Paris agreement, resulting in a more sustainable world for present and future generations. / För att skapa en bättre hållbarhet måste hänsyn tas till både den sociala, miljömässiga samt den ekonomiska aspekten. Fokuset på dessa tre aspekter bör balanseras lika för att uppnå optimal hållbarhet, dock efterföljs detta inte vanligtvis av privata investerare som ofta endast fokuserar på att uppnå ekonomisk hållbarhet på bekostnad av den sociala- och miljömässiga hållbarheten. En byggnads hållbarhet kan potentiellt förbättras genom digitalisering av byggnaden, vilket kan förbättra den sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarheten. Genom att fokusera på de aspekter som ofta blir nedprioriterade undersöker denna studie om den sociala och miljömässiga hållbarheten i en byggnad ökar vid digitalisering. Detta genom att utvärdera implementeringen av ett digitalt verktyg på Norrlands Universitetssjukhus från några utvalda kriterier för social och miljömässig hållbarhet. Den sociala hållbarheten utvärderas med hjälp av en intervjustudie med underhållspersonalen och hyresgästerna i byggnaden, medan den miljömässiga hållbarheten utvärderades genom att beräkna CO2-e utsläpp kopplade till energianvändning, transporter samt produktionen av HVAC-produkter. Utvärderingen indikerade att implementeringen hade resulterat i en ökad social och miljömässig hållbarhet i byggnaden, vilket visar att en byggnads sociala och miljömässiga hållbarhet kan förbättras genom digitalisering. Den sociala hållbarheten hade ökat på grund av en ökad effektivitet i underhållsarbetet samt ett förbättrat välmående hos underhållspersonalen. Dock visade undersökningen att hyresgästerna i byggnaden inte var helt nöjda med arbetet kring felanmälningar, underhållsorganisationen hade dock upplevt att hyresgästerna var nöjdare efter implementeringen av det digitala verktyget än de var innan. Hyresgästerna var också mer nöjda än missnöjda med inomhusklimatet, förutom att de upplevde låg inomhustemperatur på vintern och att luften var torr. Den miljömässiga hållbarheten hade förbättrats genom en minskning av CO2-e utsläpp från minskad energianvändning och minskade transporter kopplade till underhållsarbetet. Den estimerade ökningen av den tekniska livslängden på HVAC-produkter visade också på potentiella minskningar av CO2-utsläpp under byggnadens hela livslängd. Denna studie identifierade också två kombinerade effekter mellan social- och miljömässig hållbarhet. Den första var att genom ökad effektivitet i arbetet för underhållspersonalen så minskade även CO2-e utsläppen från transporterna. Den andra var att hyresgästerna i byggnaden uttryckte att de skulle känna sig stoltare över sitt val av arbetsgivare om deras arbetsgivare fokuserade mer på att minska sin klimatpåverkan, vilket motiverar att arbeta med miljömässighållbarhet för att uppnå ökad tillfredsställelse hos hyresgästerna och därav ökad social hållbarhet.  Resultaten från denna fallstudie indikerar att digital fastighetsautomation förbättrar den sociala och miljömässiga hållbarheten av en byggnad, vilket styrker argumentet att en byggnads hållbarhet potentiellt kan förbättras genom digitalisering. För fastighetsägare som vill öka en byggnads hållbarhet är digital fastighetsautomation därför rekommenderat. Hållbarheten samt balansen mellan de olika hållbarhetsaspekterna behöver däremot kontinuerligt utvärderas, eftersom denna studie har visat att den sociala- och miljömässigahållbarheten fortfarande kan förbättras. Fastighetsägare som arbetar med att öka hållbarheten i byggnader genom digitalisering kommer uppleva långvariga positiva effekter för människors hälsa samt så kommer de bidra till att uppnå klimatmålen i Parisavtalet. Detta resulterar i en mer hållbar värld för nutida och framtida generationer.