Syfte: En fasad måste vara robust för att fylla sin funktion och materialet måste kunna stå emot angrepp utifrån, biologiska, kemiska och fysikaliska faktorer. Trä och tegel är eftertraktade som fasadmaterial för dagens nybyggda bostadshus. Eftersom olika material reagerar olika på angrepp är det viktigt att det finns skillnader i underhållsstrategier beroende på vilket fasadmaterial som används. Underhållsarbetet är en faktor som påverkar beslutet på fasadmaterial. Undersökningen ger ett underlag inför valet mellan materialen genom att utveckla underhållsstrategier för respektive material. Metod: För att uppnå målet med arbetet har tre metoder använts för att samla in empiri Dessa är litteraturstudie, intervjuer och dokumentanalys. I litteraturstudien samlades information från olika källor på internet in. Dessa källor hjälpte till att bygga ett teoretiskt ramverk om fastighetsförvaltning och underhållsstrategier. Dokumenten och intervjuerna gav praktisk kunskap om förhållningssätt till underhåll. Metoderna var lämpliga eftersom de tillsammans gav teoretisk såväl som praktisk kunskap kring material och underhåll. Den insamlade empirin analyserades och jämfördes för att kunna besvara frågeställningarna och uppnå målet. Resultat: Idag finns olika underhållsstrategier på trä- och tegelfasader. Den generella åsikten är att trä kräver fler underhållsåtgärder än tegel. Det har dock visat sig att det även förekommer problem med till exempel frostsprängning i större omfattning än vad som tidigare antagits. Underhållsplaner upprättas ofta efter grundlig undersökning av en byggnads egenskaper och kartläggning av dess underhållsbehov. Dessa planer används inte regelbundet hos förvaltningsföretag men det finns en önskan bland vissa förvaltare att ha en mer strukturell underhållsplanering i framtiden. Kategorisering av skador och tillkommande underhållsåtgärder kan användas vid upprättande av underhållsplaner. Ett sådant system är Monument Damage Diagnosis System, förkortat MDDS. Underhållsplaner kan också utformas som stegvisa processer som kan användas tillsammans med databaser över fasadens egenskaper och nödvändiga underhållsåtgärder. Konsekvenser: Denna rapport kommer att ge aktörer inom byggbranschen kunskap och olika strategier vid fasadunderhåll. Konsekvenserna blir att: Företag inom byggbranschen upprättar underhållsplaner mer i framtiden. Det upprättas strukturerade bedömningar om risker kopplade till material, byggnadsdel och yttre påverkan. För- och nackdelarna med trä- och tegelfasader uppmärksammas i högre grad än idag. Många riskfaktorer för tegel såsom frostsprängning har tidigare inte beaktats tillräckligt. Det rekommenderas att byggföretag tar till sig den forskning som finns av underhåll av trä- respektive tegelfasader. Eftersom trä är billigare än tegel i byggskedet men dyrare vid underhåll behöver dessa företag göra fler undersökningar om båda materials för- och nackdelar ur ekonomisk synpunkt. Byggföretag behöver om förutsättningarna finns även upprätta underhållsplaner eftersom dessa planer leder till att fel upptäcks tidigare och därmed minskar kostnaderna på lång sikt. Begränsningar: Resultatet är enbart tillämpbart på fasader av trä och fasader av tegel.  Vidare kan resultatet bara tillämpas på bostadshus eftersom inga andra byggnadstyper har undersökts. Underhållsstrategin som utvecklats i rapporten kan i grunden användas i alla typer av klimat dock måste alltid lokala klimatförhållanden beaktas när strategin appliceras i praktiken. Att upprätta en underhållsplan kräver även en god ekonomi därför är det inte säkert att rapportens underhållsstrategi alltid kan upprättas i verkligheten om det finns ekonomiska hinder.  Litteraturstudien har studerat underhållsstrategier på global nivå medan dokumentanalysen och intervjuerna har fokuserat på de lokala förhållandena i Sverige. / Purpose: A façade must be robust to be able to fulfil its role and the material must be able to withstand exterior threats. These threats could be biological, chemical, or physical. Wood and brick are popular as façade materials when it comes to the newly constructed residential buildings of today. Since different materials react different on threats it is vital that there are separate maintenance strategies depending on the choice of façade material. The examination gives the choice between the materials a basis by developing maintenance strategies for respective material Method: To achieve the goal of the project, three methods have been used to collect empirical data. These methods are literature study, interviews, and document analysis. In the literature study, information from different sources on the internet were collected. The sources helped building a theoretical about property management and maintenance management. The document and interviews provided practical knowledge about maintenance approaches. The methods were suitable since together they provided both theoretical and practical knowledge about materials and maintenance. The collected data was analysed and compared to answer the questions and achieve the projects goal. Findings: Today there are different maintenance strategies for wood and brick facades. The general opinion is that wooden facades require more maintenance than brick facades. Although brick facades have had more problems with for example frost shattering than what was assumed before. Maintenance plans are often established after thorough investigation of a building’s properties and mapping of its maintenance needs. These plans aren’t used regularly among property managers but there’s a wish among some of them to have more structural maintenance planning in the future. Categorization of damages and additional maintenance activities can be used when establishing maintenance plans. One such system is Monument Damage Diagnosis System, abbreviated MDDS. Maintenance plans could also be formulated as step-by-step processes that could be used together with databases of a façade's properties and necessary maintenance actions. Implications: This study will give actors in the construction industry better knowledge about different strategies for façade maintenance. The consequences will be: That companies in the construction industry establish maintenance plans more in the future. That structural evaluations of risks depending on material, building component and external influence are established That strengths and weaknesses with wooden facades and brick facades are paid attention to more in the future. Many risk factors affecting brick facades has not been sufficiently acknowledged before. It is recommended that construction companies take note of current research on maintenance of wooden and brick facades. Since wood is cheaper to build with but more expensive to maintain than brick companies need to do more studies about these materials strengths and weaknesses. Construction companies also need to establish and follow maintenance plans if the conditions are right since that would lead to damages being discovered earlier and therefore decreases costs in a long term. Limitations: The result is only applicable on wooden and brick facades. Furthermore, the result can only be applied on residential houses since no other type of building has been examined. The maintenance strategy that has been developed in the report is in can be used in all climates, but local climate circumstances must always be considered then the strategy is applied in practice. Establishing a maintenance plan requires a good economy therefore it is not certain that the report’s maintenance strategy will always be possible to establish in reality if there are economical limits. The literature study has examined maintenance strategies on a global scale while the document analysis and the interviews has focused on the local circumstances in Sweden.

This study aims to identify business opportunities created by digitalization. The purpose is to evaluate how these opportunities could be utilized, by identifying areas of improvements in the service portfolio. This study is a qualitative case study with an abductive approach, mainly using semi-structured interviews to collect data. The case study was conducted at ABB Industrial Automation Services, where the new Collaborative Operations Center was studied. The data was analyzed from a systems thinking perspective, using a Rich Business Framing sessions as an evaluation platform. The results illustrate how difficult the transition towards a more digitalized industry is. This stems from how different customers have reached different levels of automation in their plants. Therefore, the service portfolio must be flexible and agile, in order to cater to the different customer segments. This case study identified three customer segments, one focusing on internal activities, while the other two consist of customers that have reached different levels of maturity within digitalization. Different value potentials were identified, leading to a proposal of a service portfolio. The systems thinking approach was then evaluated, leading to the conclusion that it is a useful tool, but a time-consuming process. / Denna studie går ut på att identifiera affärsmöjligheter skapade av digitalisering. Syftet är att utvärdera hur dessa möjligheter kan utnyttjas, genom att identifiera förbättringsområden i serviceportföljen. Denna studie är en kvalitativ fallstudie med en abduktiv karaktär, där huvudsakligen semistrukturerade intervjuer användes för att samla data. Fallstudien genomfördes på ABB Industrial Automation Services, där det nya Collaborative Operations Center studerades. Den samlade informationen analyserades från ett systemtänk perspektiv, där en Rich Business Framing session användes som utvärderingsverktyg. Resultatet illustrerar hur svår övergången mot en mer digitaliserad industri är. Denna svårighet har sin grund i hur olika kunder har nått olika nivåer av automationsgrad i deras anläggningar. Detta leder till att serviceportföljen måste uppfylla vissa krav, som att vara flexibel och anpassningsbar, för att nå de olika kundsegmenten. Denna fallstudie identifierade tre kundsegment, där en fokuserar på interna aktiviteter och de andra två består av kunder som kommit olika långt inom digitalisering. Olika värdepotentialer har identifierats, vilket ledde till ett förslag av en serviceportfölj. Systemtänk synsättet har sedan utvärderats, vilket resulterade i slutsatsen att det är ett användbart verktyg, även om processen är tidskrävande.

To improve sustainability, social, environmental and economic aspects needs to be considered. The most optimal result appears when all three aspects are balanced equally, this is however often overseen by private investors, who focuses only on reaching economic sustainability at the expense of social and environmental sustainability. Building digitization is one way to potentially improve the sustainability of a building socially, environmentally and economically. Focusing on the aspects that often are neglected, this thesis aims to investigate if digitizing a building improves social and environmental sustainability. The investigation is made by evaluating the implementation of a digital building automation tool from selected social and environmental sustainability criteria at the University hospital of Northern Sweden. This by performing an interview survey with the maintenance organisation and the tenants in the building, as well as performing CO2-e calculations on emissions connected to energy usage, transportation and production of HVAC-products. The evaluation indicated that the implementation had resulted in improved sustainability in the studied building, both socially and environmentally. Showing that digitizing a building improves social and environmental sustainability. The social sustainability had been positively affected from increased efficiency and effectiveness of the maintenance work in the building and improved well-being of the maintenance staff. However, the tenants were not completely satisfied when asked if reported errors were being solved, but on the other hand had the maintenance organisation experienced an improvement in satisfaction among the tenants since the implementation of the digital building automation tool. Furthermore, the tenants were generally more satisfied than dissatisfied with the indoor climate, except for experienced low temperatures in the winter and dry air. The environmental sustainability had been improved from a reduction in emitted CO2-e, generated from less energy usage and minimized transportation connected to maintenance operations. Furthermore, an estimation on increased technical lifetime of HVAC-products demonstrated on a potential further reduction in emitted CO2-e during the building's whole life span. Finally, the evaluation identified two combined effects between social and environmental sustainability. First, the increased efficiency and effectiveness of the maintenance work was one direct factor for the decrease in CO2-e emissions connected to transportation. Second, the tenants in the building expressed that they would feel prouder of their choice of employer if their employer focused more on reducing their climate impact, which motivates to work with environmental sustainability to achieve satisfaction and moreover an improved social sustainability.  The results of this case study indicate that digital building automation improves the social and environmental sustainability of a building, strengthening the statement on potential sustainability improvements from building digitization. For property owners wanting to increase their building's sustainability, digital building automation is therefore a proposed course of action. However, the performance on sustainability and the balance between the different aspects should continuously be evaluated, as the study showed that further improvements on the social and environmental sustainability still could be made. Property owners working towards an improved sustainability through digitization will both see long term positive effects on people's health, as well as help fulfilling the climate goals in the Paris agreement, resulting in a more sustainable world for present and future generations. / För att skapa en bättre hållbarhet måste hänsyn tas till både den sociala, miljömässiga samt den ekonomiska aspekten. Fokuset på dessa tre aspekter bör balanseras lika för att uppnå optimal hållbarhet, dock efterföljs detta inte vanligtvis av privata investerare som ofta endast fokuserar på att uppnå ekonomisk hållbarhet på bekostnad av den sociala- och miljömässiga hållbarheten. En byggnads hållbarhet kan potentiellt förbättras genom digitalisering av byggnaden, vilket kan förbättra den sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarheten. Genom att fokusera på de aspekter som ofta blir nedprioriterade undersöker denna studie om den sociala och miljömässiga hållbarheten i en byggnad ökar vid digitalisering. Detta genom att utvärdera implementeringen av ett digitalt verktyg på Norrlands Universitetssjukhus från några utvalda kriterier för social och miljömässig hållbarhet. Den sociala hållbarheten utvärderas med hjälp av en intervjustudie med underhållspersonalen och hyresgästerna i byggnaden, medan den miljömässiga hållbarheten utvärderades genom att beräkna CO2-e utsläpp kopplade till energianvändning, transporter samt produktionen av HVAC-produkter. Utvärderingen indikerade att implementeringen hade resulterat i en ökad social och miljömässig hållbarhet i byggnaden, vilket visar att en byggnads sociala och miljömässiga hållbarhet kan förbättras genom digitalisering. Den sociala hållbarheten hade ökat på grund av en ökad effektivitet i underhållsarbetet samt ett förbättrat välmående hos underhållspersonalen. Dock visade undersökningen att hyresgästerna i byggnaden inte var helt nöjda med arbetet kring felanmälningar, underhållsorganisationen hade dock upplevt att hyresgästerna var nöjdare efter implementeringen av det digitala verktyget än de var innan. Hyresgästerna var också mer nöjda än missnöjda med inomhusklimatet, förutom att de upplevde låg inomhustemperatur på vintern och att luften var torr. Den miljömässiga hållbarheten hade förbättrats genom en minskning av CO2-e utsläpp från minskad energianvändning och minskade transporter kopplade till underhållsarbetet. Den estimerade ökningen av den tekniska livslängden på HVAC-produkter visade också på potentiella minskningar av CO2-utsläpp under byggnadens hela livslängd. Denna studie identifierade också två kombinerade effekter mellan social- och miljömässig hållbarhet. Den första var att genom ökad effektivitet i arbetet för underhållspersonalen så minskade även CO2-e utsläppen från transporterna. Den andra var att hyresgästerna i byggnaden uttryckte att de skulle känna sig stoltare över sitt val av arbetsgivare om deras arbetsgivare fokuserade mer på att minska sin klimatpåverkan, vilket motiverar att arbeta med miljömässighållbarhet för att uppnå ökad tillfredsställelse hos hyresgästerna och därav ökad social hållbarhet.  Resultaten från denna fallstudie indikerar att digital fastighetsautomation förbättrar den sociala och miljömässiga hållbarheten av en byggnad, vilket styrker argumentet att en byggnads hållbarhet potentiellt kan förbättras genom digitalisering. För fastighetsägare som vill öka en byggnads hållbarhet är digital fastighetsautomation därför rekommenderat. Hållbarheten samt balansen mellan de olika hållbarhetsaspekterna behöver däremot kontinuerligt utvärderas, eftersom denna studie har visat att den sociala- och miljömässigahållbarheten fortfarande kan förbättras. Fastighetsägare som arbetar med att öka hållbarheten i byggnader genom digitalisering kommer uppleva långvariga positiva effekter för människors hälsa samt så kommer de bidra till att uppnå klimatmålen i Parisavtalet. Detta resulterar i en mer hållbar värld för nutida och framtida generationer.