During the last decades the questions about environment and social ethics, so called Corporate Social Responsibility (CSR), have increased in importance. It is in the business world highly important for the corporations to show the public that the company care about these questions. A common approach nowadays is to outsource productions to other countries resulting in that suppliers have a great part of the work with CSR. CSR as a trend is a rather new phenomenon, and therefore interesting to see how the corporations handle these questions and how the approach looks like. The purpose with this study is to show how corporations which are recommended by CSR organizations for their handling regarding these questions approach CSR and how the work look like in the supply chain. During the spring of 2012 (may 2012) the authors interviewed involved personnel through Skype. Semi structured questions were asked to give the respondent an opportunity to self describe the approach at their company. Some conclusions were made about these approaches. In both companies the importance of communication to the suppliers was obvious. Despite that the companies had different working methods they are both looking for the same results. The companies are looking for a healthy relation with the suppliers through dialogue which generates working methods based on sustainability and profit in the entire supply chain.

Bakgrund: Kina betraktas idag som en attraktiv marknad för utländska investerare. I takt med globaliseringen medförs ett större internationellt företagsansvar under allt hårdare press från externa intressenter, vilket har gett begreppet Social Corporate Responsibility (CSR) en betydande roll. För att bemöta samhällets förväntningar på samhällsansvar blir CSR ett viktigt verktyg i verksamhetsstyrningen. Lokala sociala, kulturella och religiösa traditioner påverkar organisationer och därmed också hur verksamheter styrs och de är därmed väsentliga aspekter som bör uppmärksammas. Syfte: Avsikten med uppsatsen är att fördjupa oss i hur tre svenska storföretag arbetar med CSR i Kina. Vårt ändamål med studien är att komma fram till en lösning på hur västerländska företag på bästa sätt kan hantera CRS-arbetet i Kina utifrån CSR:s grundläggande ansvarsområden; ekonomiskt, juridiskt, etiskt och filantropiskt ansvar. Metod: Vi har utifrån en kvalitativ studie analyserat hur de tre studerade företagen hanterar CSR-arbetet i Kina. För studien har vi intervjuat representanter för tre ledande aktörer i sina respektive branscher som har en etablerad verksamhet i Kina, samt två experter inom CSR och företagande i Kina som utger ett annat perspektiv på vårt forskningsämne. Slutsatser: Vi har framställt en egen modell som lämpar sig vid CSR-arbete i Kina som bygger på tre ansvarsområden. Vi anser där att samtliga ansvarsområden bör överlappas och samspelas för att skapa ett övergripande värde inom CSR. Dock tror vi inte att det är möjligt att uppnå ett optimalt ansvar, men menar ändå att det är varje företags ansvar att sträva efter ett värdeskapande arbete som både främjar företaget och samhället mot en bättre utveckling.

I och med hållbarhetens vikt för företag gällande deras arbete, strategi och långsiktiga mål blir det alltmer aktuellt att säkerhetsställa att alla parter arbetar mot samma mål. Det resulterar till att allt fler företag arbetar med uppförandekoder, för att skapa en grund till vad man som företag värderar. Uppförandekoder har fått en betydande roll inom arbetet mot hållbar utveckling. Syftet är att skapa ett reglage alternativt ett styrdokument för att kunna möjliggöra en enklare kontrollering av sitt hållbarhetsarbete. Däremot har det visats sig finnas ett antal skandaler inom flertalet olika branscher, som visar på någon form av brist i hållbarhetsarbetet. Populära strategier som outsourcing har visats sig kunna vara en bidragande faktor till att företag har en sämre transparens i sina försörjningskedjor. I sin tur har det resulterat till att arbetet med uppförandekoden blivit mer komplicerad när dessa försörjningskedjor blir allt längre vid outsourcing. Det har lett fram till tankar angående hur företag faktiskt jobbar med uppförandekoder, eller framför allt hur en uppförandekod följs upp av företag? Ifall arbetet med uppförandekoden är så pass viktig som den påstås vara, varför fortsätter det att ske skandaler i företags hållbarhetsarbete?  I denna studie har vi försökt att besvara frågan angående hur en uppförandekod följs upp av företag. Det har gjorts genom en kvalitativ studie i form av semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna har varit med fem olika fallföretag, med ett totalt antal på sex respondenter. Fyra av fem fallföretag hade perspektivet av att upprätta en uppförandekod, och ett av fallföretagen hade perspektivet av att följa en uppförandekod. Genom en tematisk analys har vi identifierat kategorier som bygger på den insamlande data som intervjuerna gett, samt teori. Kategorierna har som mål att hjälpa till att besvara den forskningsfråga som studien bygger på.  Studiens har som syfte att undersöka hur en uppförandekod följs upp av företag inom deras verksamheter. Efter analysen av empirin kunde vi kartlägga att flera av fallföretagen hade exempel på metoder eller kategorier av uppföljning, som innefattade revisioner, formella möten eller systemstöd. Däremot i diskussionen med teorin kunde vi bekräfta att uppförandekoden i vissa fall inte följs upp av fallföretagen ifall det inte fanns starka mentaliteter kring hållbarhet. Fallföretagen som inte hade starka mentaliteter kring hållbarhet beskrev som sagt metoder för uppföljning, men det var sällan att dessa metoder implementerades. Detta var även något som det fallföretag som hade perspektivet av att följa en uppförandekod bekräftade. I och med detta resulterade det till att svaret på forskningsfrågan och studiens syfte blir att uppföljning av en uppförandekod förekommer för vissa fallföretag vilket är de fallföretag som har ett gediget intresse för hållbarhet.

<p>Bakgrund: CSR, företagens sociala ansvar, har varit ett aktuellt och debatterat ämne under flera årtionden. Under senare år har begreppet blivit allt mer populärt och diskussionen har svängt från att handla om vad CSR är och hur det ska definieras till hur företag kan arbeta med det i praktiken. Att företags arbete med CSR ofta blir granskat och negativ information får stor uppmärksamhet i media gör implementering av CSR till en viktig fråga. Från teoretikers håll påpekas att litteraturen om implementering av CSR är bristfällig och de praktiska råden oklara. Samtidigt har vi observerat en ökning av standarder och riktlinjer för företags arbete med CSR under senare år, vilket framstår som en motsägelse jämfört med vad teoretikerna påstår.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra befintlig teori om implementering av CSR i företags verksamhet med hur företag arbetar med frågan i verkligheten, detta för att se problem eller utvecklingsmöjligheter hos existerande teori.</p><p>Genomförande: För att uppnå uppsatsens syfte genomfördes intervjuer med fyra företag om hur de arbetar med att implementera CSR, samt med två organisationer som arbetar med att ge stöd och rådgivning till företag i deras utveckling av CSR arbetet.</p><p>Resultat: Med hjälp av teori och insamlad empiri presenteras uppsatsens resultat som visar på att teori och empiri tar upp samma aspekter som viktiga vid implementering av CSR. Vi ser dock utrymme för utveckling av teorin vad gäller mer praktiskt inriktade riktlinjer för hur företag kan arbeta med CSR. Dessutom ser vi ett behov av vidareutveckling av området redovisning och mätning av CSR, och då speciellt för att koppla det finansiellt till företags resultat. Det som framkommer som en svårighet med CSR är att det fortfarande är ett oklart begrepp, vilket gör det svårt för företag att arbeta med dessa frågor.</p> / <p>Background: CSR, Corporate Social Responsibility, has been a pressing and highly debated issue during several decades. During the last years the concept has become even more popular and the discussion has turned, from being about what CSR really means and how to define it, to how companies can work with it practically. The implementation of CSR is an important question due to the frequent reviews of companies that work with CSR, furthermore, the risk that negative information about companies’ CSR actions can receive a lot of attention in the media. Theorists point out that the literature about the implementation of CSR is insufficient and the practical advices are indistinct. We have at the same time during the last years, observed an increased number of standards and guidelines for companies CSR activities, which appear to contradict what the theorists claim.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to compare existing theory about the implementation of CSR in companies’ activities, with how companies are working with the question in real life, this to detect problems with, or possibilities of development of, existing theory.</p><p>Implementation: To accomplish the purpose of this study, interviews with four companies were carried out, about how they work with the implementation of CSR. Additionally two interviews were done with organizations that provide support and guidance to companies in their development of CSR activities.</p><p>Results: Guided by theories and gathered empirical information the study’s results show that theories and the empirical findings do mention the same aspects as important in the implementation of CSR. Even so we do see opportunities for a development of the theory when it comes to more practical guidelines for how a company can work with CSR aspects. Moreover we see a need for further development on how to report and measure CSR activities, and particularly how to make a financial connection to a company’s performance. What emerges as a difficulty with CSR is that it still seems to be an indistinct concept, which implies difficulties for companies when working actively with these questions.</p>

<p>The aim of this study was to examine and describe the reasons why companies choose to conduct a sustainability report and what is required to compile it. Moreover, we wanted to examine why companies choose not to revise their sustainability report while others do.</p> / <p>Syftet med denna uppsats var att undersöka samt beskriva motiven till att företag väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning samt vad som krävs av företagen för att upprätta denna. Dessutom ville vi undersöka varför en del företag väljer att granska sina hållbarhetsredovisningar och andra inte.</p>

<p><strong>Problem och syfte:</strong> Syftet är att beskriva hur företag använder styrmekanismer för att styra leverantörer som ska omfattas av företagets etiska riktlinjer, för att på så sätt säkerställa att de etiska normerna genomsyrar hela värdekedjan. Detta görs i syfte att skapa en modell som steg för steg tydliggör styrmekanismernas användning och koppling till ett system för verksamhetsstyrning. Syftet är även att beskriva den betydelse som relationen mellan företaget och dess leverantör har för styrmekanismernas användning. Frågan är av intresse då företagets ansvar i etiska frågor verkar sträcka sig längre än bara inom den egna organisationen. Många företag har fått sitt rykte skadat av handlingar som vidtagits av leverantörer längre tillbaka i värdekedjan, vilket har medfört att företag i ökande omfattning använder sig av exempelvis uppförandekoder för att styra leverantörer i etiska frågor.</p><p><strong>Metod: </strong>Utifrån den teoretiska referensramen har en analysmodell bestående av tre steg i ett system för verksamhetsstyrning utvecklats. Genom intervjuer med tre företag har mekanismer för att styra leverantörerna i etiska frågor identifierats, vilka senare kopplas till analysmodellen. Användningen av dessa mekanismer har klassificerats som diagnostisk eller interaktiv. Likheter och skillnader i användningen av styrmekanismer har härletts till företagens relation med sina leverantörer.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Samtliga studerade företag använder styrmekanismer som kan kopplas till de tre stegen i verksamhetsstyrningen. Styrmekanismerna som avser specificera och kommunicera mål samt kontrollera och mäta utförandet används främst diagnostiskt. Den styrmekanism som kopplas till incitament används främst interaktivt.</p>

The aim of this study was to examine and describe the reasons why companies choose to conduct a sustainability report and what is required to compile it. Moreover, we wanted to examine why companies choose not to revise their sustainability report while others do. / Syftet med denna uppsats var att undersöka samt beskriva motiven till att företag väljer att upprätta en hållbarhetsredovisning samt vad som krävs av företagen för att upprätta denna. Dessutom ville vi undersöka varför en del företag väljer att granska sina hållbarhetsredovisningar och andra inte.

Problem och syfte: Syftet är att beskriva hur företag använder styrmekanismer för att styra leverantörer som ska omfattas av företagets etiska riktlinjer, för att på så sätt säkerställa att de etiska normerna genomsyrar hela värdekedjan. Detta görs i syfte att skapa en modell som steg för steg tydliggör styrmekanismernas användning och koppling till ett system för verksamhetsstyrning. Syftet är även att beskriva den betydelse som relationen mellan företaget och dess leverantör har för styrmekanismernas användning. Frågan är av intresse då företagets ansvar i etiska frågor verkar sträcka sig längre än bara inom den egna organisationen. Många företag har fått sitt rykte skadat av handlingar som vidtagits av leverantörer längre tillbaka i värdekedjan, vilket har medfört att företag i ökande omfattning använder sig av exempelvis uppförandekoder för att styra leverantörer i etiska frågor. Metod: Utifrån den teoretiska referensramen har en analysmodell bestående av tre steg i ett system för verksamhetsstyrning utvecklats. Genom intervjuer med tre företag har mekanismer för att styra leverantörerna i etiska frågor identifierats, vilka senare kopplas till analysmodellen. Användningen av dessa mekanismer har klassificerats som diagnostisk eller interaktiv. Likheter och skillnader i användningen av styrmekanismer har härletts till företagens relation med sina leverantörer. Slutsats: Samtliga studerade företag använder styrmekanismer som kan kopplas till de tre stegen i verksamhetsstyrningen. Styrmekanismerna som avser specificera och kommunicera mål samt kontrollera och mäta utförandet används främst diagnostiskt. Den styrmekanism som kopplas till incitament används främst interaktivt.

Those companies that have taken a stand in corporate social responsibility and work with these issues often experience difficulties orienting themselves in these areas. There is a picture of how companies want to be in their CSR commitment on corporate websites and a different reality which is reflected in the media. These different images are not in harmony with each other. The purpose of this study is to revise the CSR work of Sweden’s largest clothing companies. To answer the problem of this study a qualitative method has been used. The choice to explore a few clothing companies resulted in a multi-case study. The empirical data consists of material collected from the selected companies websites, newspapers articles and reports from NGOs (Non-Governmental Organisations). The result of this study demonstrates that the selected clothing companies communicating a CSR work that does not fully correspond with medias reflection. The main reason is the clothing companies’ inability to control the supply chain. The quest for profit is another aspect where other stakeholder’s parallel goals are neglected in favour of the big companies’ interest of generating profit. Yet another aspect that doesn't follow CSR is dishonest claim of following guidelines that aren't met in the reality. / De företag som tagit ställning för CSR och arbetar med dessa frågor upplever många gånger svårigheter att orientera sig på området. Det finns en bild av hur företagen vill vara i sitt CSR engagemang på företagens hemsidor och en annan bild som återspeglas i media. Dessa olika bilder harmonierar inte med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka CSR arbetet hos Sveriges största klädföretag. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts. Avgränsningen till ett fåtal klädföretag bidrog till att studien genomfördes som en flerfallstudie. Datamaterialet består av sekundärdata, såsom material inhämtat från de utvalda företagens hemsidor, klipp från granskande samhällsprogram, tidningsartiklar och rapporter från NGOs (Non-Governmental Organisations). Studiens resultat visar att de utvalda klädföretagen kommunicerar ett CSR arbete som inte helt överrensstämmer med medias reflektion av företagen då studien visar på ett flertal brister. En central del i den bristande överrensstämmelsen är klädföretagens oförmåga att kontrollera leverantörskedjan. En annan aspekt är vinstintresset, där andra intressenters parallella målsättningar åsidosätts framför storföretagens intresse att generera vinst. Ytterligare en orsak är oärliga åtaganden av riktlinjer, då de inte efterlevs.

Bakgrund: CSR, företagens sociala ansvar, har varit ett aktuellt och debatterat ämne under flera årtionden. Under senare år har begreppet blivit allt mer populärt och diskussionen har svängt från att handla om vad CSR är och hur det ska definieras till hur företag kan arbeta med det i praktiken. Att företags arbete med CSR ofta blir granskat och negativ information får stor uppmärksamhet i media gör implementering av CSR till en viktig fråga. Från teoretikers håll påpekas att litteraturen om implementering av CSR är bristfällig och de praktiska råden oklara. Samtidigt har vi observerat en ökning av standarder och riktlinjer för företags arbete med CSR under senare år, vilket framstår som en motsägelse jämfört med vad teoretikerna påstår. Syfte: Syftet med denna uppsats är att jämföra befintlig teori om implementering av CSR i företags verksamhet med hur företag arbetar med frågan i verkligheten, detta för att se problem eller utvecklingsmöjligheter hos existerande teori. Genomförande: För att uppnå uppsatsens syfte genomfördes intervjuer med fyra företag om hur de arbetar med att implementera CSR, samt med två organisationer som arbetar med att ge stöd och rådgivning till företag i deras utveckling av CSR arbetet. Resultat: Med hjälp av teori och insamlad empiri presenteras uppsatsens resultat som visar på att teori och empiri tar upp samma aspekter som viktiga vid implementering av CSR. Vi ser dock utrymme för utveckling av teorin vad gäller mer praktiskt inriktade riktlinjer för hur företag kan arbeta med CSR. Dessutom ser vi ett behov av vidareutveckling av området redovisning och mätning av CSR, och då speciellt för att koppla det finansiellt till företags resultat. Det som framkommer som en svårighet med CSR är att det fortfarande är ett oklart begrepp, vilket gör det svårt för företag att arbeta med dessa frågor. / Background: CSR, Corporate Social Responsibility, has been a pressing and highly debated issue during several decades. During the last years the concept has become even more popular and the discussion has turned, from being about what CSR really means and how to define it, to how companies can work with it practically. The implementation of CSR is an important question due to the frequent reviews of companies that work with CSR, furthermore, the risk that negative information about companies’ CSR actions can receive a lot of attention in the media. Theorists point out that the literature about the implementation of CSR is insufficient and the practical advices are indistinct. We have at the same time during the last years, observed an increased number of standards and guidelines for companies CSR activities, which appear to contradict what the theorists claim. Purpose: The purpose of this study is to compare existing theory about the implementation of CSR in companies’ activities, with how companies are working with the question in real life, this to detect problems with, or possibilities of development of, existing theory. Implementation: To accomplish the purpose of this study, interviews with four companies were carried out, about how they work with the implementation of CSR. Additionally two interviews were done with organizations that provide support and guidance to companies in their development of CSR activities. Results: Guided by theories and gathered empirical information the study’s results show that theories and the empirical findings do mention the same aspects as important in the implementation of CSR. Even so we do see opportunities for a development of the theory when it comes to more practical guidelines for how a company can work with CSR aspects. Moreover we see a need for further development on how to report and measure CSR activities, and particularly how to make a financial connection to a company’s performance. What emerges as a difficulty with CSR is that it still seems to be an indistinct concept, which implies difficulties for companies when working actively with these questions.