Vardagslyx beskrivs som något som frångår vardagsrutinen och handlingen ses ofta som tillfredsställande. Begreppet och fenomenet är än idag något abstrakt och diffust, då det skiljer sig mellan olika individer hur, när och varför man väljer att tillämpa vardagslyx. Syftet med studien var att utforska fenomenet ​vardagslyx​ och dess hälsofrämjande potential för universitetsstudenter. Kvalitativ metod användes för att besvara studiens syfte. Vid insamling av data fick 24 universitetsstudenter skriva öppna brev, sedan analyserades det insamlade materialet av författarna i en manifest innehållsanalys. I sin tur skapades en huvudkategori; “Egenmaktens kraft i uppfyllandet av de egna behoven och känslan av en mer lustfylld vardag” med följande underkategorier; (1) egentid och samvaro med nära och kära, (2) personligt och materiellt värde samt (3) sinnesintryck och påverkansfaktorer. Resultatet visar att vardagslyx innefattar många olika delar: det sociala samspelet, egentid, fysiska ting, upplevelser och känslorna i sig som dessa framkallar. Slutsatsen pekar på att vardagslyx kan användas som ett hälsopromotivt verktyg för att minska stress, öka känslan av empowerment samt tenderar att främja det allmänna välbefinnandet hos individen ur ett holistiskt perspektiv. / Pampering is described as something that deviates from the daily routines and the act can often be seen as satisfying. The concept can be a bit abstract, as it differs between why and when each individual practices it. The aim of the study was to explore the phenomenon of pampering and its health promoting potential for university students. To explore its benefits, a qualitative method was used in the form of an open letter. 24 university students provided their reflections and later on the collection was made. The authors analyzed the collected material through a manifest content analysis. Based on the open letters a main category was created; “Empowerment’s role in the fulfillment of one's needs and a more enjoyable everyday life”, with following sub categories; (1) time alone and with others, (2) personal and material value and (3) sensory perceptions and factors of impact. The result shows that pampering covers a lot of different aspects: the social environment, alone time, material things, experiences and the emotions they contribute. The conclusion is that pampering can be used as a health promotive tool to reduce stress, increase the feelings of empowerment and tend to enhance the overall wellbeing for the individual in a holistic perspective.