Inom skolan har kommunikationens betydelse fått allt större roll och användande av uppgifter med öppna respektive slutna frågor är något som får stort fokus. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för vilka möjligheter uppgifters utformning erbjuder för att identifiera kritiska aspekter. Innehållet som kommer att behandlas handlar om talområdet 0-20 inom addition och subtraktion i årskurs 1. Under studien har två olika grupper av elever observerats vid flera tillfällen där de fick kommunicera om uppgifter med slutna respektive öppna frågor. Genom att analysera kommunikationen som skedde mellan eleverna under observationerna framkommer vilka möjligheter som erbjöds utifrån dessa uppgifters utformning för att uppvisa kritiska aspekter. Resultatet visar på hur både uppgifter med öppna och slutna frågor har för- och nackdelar men att grupper som arbetar med uppgifter med öppna frågor oftare lyckas hjälpa varandra att urskilja nödvändiga aspekter.

Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan matematikuppgifters utformning och elevernas förmåga att lösa dem. Detta undersöks i årskurs 3. För att undersöka dessa samband har elever i årskurs 3 fått lösa ett antal uppgifter på ett test. Uppgifterna kommer ursprungligen från nyare läromedel och är sedan omformulerade för att testa sambandet mellan uppgifternas utformning och elevernas förmåga att lösa dem. Det har även undersökts hur pojkar, flickor, elever som är starka och medelstarka i matematik påverkas av uppgifters utformning och vad som fungerar som stöd i textuppgifter i matematik. Undersökningen visar att signalord inte har någon betydelse för eleverna som gjort testen som helhet, oavsett kognitiv nivå. För flickor och meledstarka elever tycks signalord emellertid fungera som stöd. Resultaten tyder på att elevnära situationer ger mer stöd ju mer kognitivt utmanande uppgifter blir. Detta samband finns även hos pojkar, flickor, starka och medelstarka elever. Bilder tycks fungera som stöd för eleverna som helhet oavsett hur kognitivt utmanande uppgifter är. Samma sak gäller för pojkar och elever som är medelstarka i matematik. För flickor tycks inte bilder fungera som stöd då en uppgift inte är kognitivt utmanande och för elever som är starka i matematik tycks bilder istället fungera som större stöd ju mindre kognitivt utmanande en uppgift är.