Syftet med undersökningen var att se om elevernas förståelse och intresse för kemi påverkas av det sätt med vilken undervisningen bedrivs i ämnet. Arbetet bygger på en jämförande studie mellan två skolor. Den ena skolan arbetar med ett uppgiftsbaserat koncept och den andra bedriver en mer traditionell undervisning. Undersökningen består av fyra moment. Två olika typer av elevenkätundersökningar, auskultationer vid laborationer och teorilektioner, samt bedömning av elevsvar från två provfrågor vilka båda syftar till att belysa elevens förståelse för det efterfrågade. Alla moment har genomförts på de båda skolorna. Resultatet visar entydigt att de elever, som deltagit  i en uppgiftsbaserad undervisning, kan föra kemiska resonemang på en högre nivå och därmed visar de också en djupare förståelse för ämnet än vad de elever som blivit undervisade med så kallade traditionella metoder gör. Eleverna som deltagit i uppgiftsbaserad undervisning rankar kemiämnet högre  bland programmets olika ämnen jämfört med de andra eleverna. Samtidigt som de även visar ett större intresse för vidare studier inom kemi än de elever som deltagit i en mer traditionell undervisning. En anledning till skillnaderna  kan vara att eleverna i den uppgiftsbaserade undervisningen erbjuds många möjligheter till kemiska diskussioner med sina kamrater samtidigt som de uppmuntras till ett modelltänkande, vilket leder till att kemiämnet upplevs mindre abstrakt och därmed mer intressant.

Kvarvarandet av nyckelpersoner är av stor vikt för ett företagsförvärvs framgång, något som i tidigare studier dock har visat sig vara svårt. En annan faktor som är mycket betydelsefull för ett lyckat förvärv är hastigheten på förvärvets integrationsprocess. Följande studie syftar således till att kvalitativt undersöka hur nyckelpersoners uppfattning av företagsförvärv påverkas av hastigheten på integrationsprocessen kopplad till förvärvet. Detta görs genom att besvara frågeställningen ”Hur påverkas uppfattningen av ett företagsförvärv hos nyckelpersoner av hastigheten på förvärvets integrationsprocess?”. Genom tio semistrukturerade intervjuer, varav nio med nyckelpersoner från det förvärvade företaget och en med en integrationsexpert, har information kring deras subjektiva upplevelser av förvärv samlats in, vilken sedermera har kategoriserats i teman och analyserats. Resultatet visar att nyckelpersoners förvärvsuppfattning påverkas på ett övergripande positivt sätt av en hög integrationshastighet, men att även andra faktorer såsom en bra planering i för-förvärvsprocessen är viktig för att förbättra deras uppfattning.

The subject of this study is how pupils in math disabilities communicate and reason during calculations involving fractional numbers. The study comprises eight informants, two from eigth grade (a boy and a girl, 13 to 14 years old) and six from ninth grade (three girls and three boys, 14 to 15 years old) who all were considered to have math disabilities. They were all interviewed alone about their reasoning when solving ten tasks involving fractions to see what knowledge and misconceptions the pupils showed. The conclusion of the study is that the pupils posessed procedural abilities, but were weaker in their concepual abilities. Most pupils in the study were uncertain about the meaning of nominator and denominator. Several of the pupils preferred to think in percent rather than fractions but they had problems in converting from percent to fractions and vice versa.

Bakgrunden till denna studie är en motivationsproblematik som uppstått i ämnet spanska på en relativ liten friskola i Malmö. Stora kunskapsluckor i årskurs 9 har lett till ett moment 22 där kunskapsbristen skapat osäkerhet inför att använda språket och svårigheter att hänga med i läromedlet som användes på skolan. Vidare har detta orsakat en känsla av misslyckande som i sin tur medfört motivationsbrist, ännu större kunskapsluckor och mer osäkerhet. I ansats att bryta denna negativa spiral initierade jag ett utvecklingsarbete som ämnade att ta fram ett nytt undervisningsmaterial utifrån förhållningssättet uppgiftsbaserad språkundervisning (TBLT).  Denna studie syftar att undersöka hur eleverna reagerar på det nya undervisningsmaterialet för att således ta reda på vilken inverkan uppgifterna har på deras motivation, språkliga säkerhet och användning av språkliga strategier i klassrummet. Studien syftar också till att förstå undervisningsmaterialets inverkan utifrån ett sociokulturellt perspektiv, vilket även verkar som studiens teoretiska ramverk.  Studiens empiriska materialet utgörs av en noggrann dokumentation av den utvecklingsresa som föranlett studien och bearbetas utifrån en kvalitativ närläsning.   Analysen av materialet visar att det TBTL-inspiererade undervisningsmaterialet inverkar positivt på elevernas motivation, och delvis på deras förmåga att använda språkliga strategier i klassrummet. Dock har det inte haft någon större påverkan på deras språkliga säkerhet. Det sociokulturella perspektivet som materialet har analyserats utifrån har vidare synliggjort att motivation och lärmiljöer är nära förknippade och att motivation således bör förstås i sociala termer snarare än individuella.  Av studien dras slutsatsen att det är möjligt att arbeta undersökande för att bättre möta elevernas behov och således höja deras motivation.

The present study examines and classifies learning activities found in teaching materials of Spanish as a foreign language produced for a Swedish context with the aim of determining to what extent they conform to the functional, action-oriented language view advocated by the Swedish curriculum. Both the distribution of learning activities within receptive, productive and interactive skills, the activity types within each skill, and the theoretical underpinnings of the activities have been studied in four popular coursebooks and two websites for teaching Spanish as a foreign language. The activities analyzed have shown a dominance of the written language even in oral activities. The results have also shown a bias towards more controlled, non-communicative activities with an explicit focus on forms at the expense of freer communicative activities with a primary focus on meaning, known to support language acquisition.