Bakgrunden till denna c-uppsats är den utredning som resulterade i bland annat införandet av en nationell värdegrund för äldreomsorgen. Enligt denna ska äldreomsorgen bland annat vara personcentrerad. I verkligheten är den dock ofta mer uppgiftscentrerad. Genom att intervjua fem personer som har jobbat/jobbar på äldreboenden har jag undersökt vad som behövs för att äldrevården ska vara personcentrerad. Jag har fått veta vilka organisatoriska förutsättningar som finns för att vårdbiträden ska kunna ha ett personcentrerat arbetssätt samt vilka arbetsmetoder och förhållningssätt som kan göra vårdbiträdets arbete mer personcentrerat. Min teoretiska referensram har varit Nightingales omvårdnadsteori samt Orlandos teori om en reflektiv omvårdnadsprocess.     De organisatoriska förutsättningarna visade sig vara att hela arbetsgruppen strävar efter ett personcentrerat arbetssätt. I annat fall kan det vara svårt för det enskilda vårdbiträdet att göra det. Att chefen inte är motsträvig till ett sådant sätt att arbeta är även det en faktor som kan påverka hur personcentrerad vårdbiträdenas arbete är, men chefens åsikter verkar inte påverka lika mycket som kollegornas åsikter och arbetssätt. En tillräcklig personaltäthet är även det viktigt. När det gäller arbetsmetoder eller arbetssätt som främjar en personcentrerad äldrevård, kom jag fram till att ett mer flexibelt till skillnad från ett mer rutinfast arbetssätt är främjande. Att ha som rutin att varje vårdbiträde läser varje vårdtagares nedskrivna ”livshistoria” är en annan arbetsmetod som gör det lättare att personcentrera vården till varje individ. Ytterligare sätt är att använda sig av de nationella riktlinjerna som ett verktyg i sitt arbete, att man lär av varandra samt reflekterar över sitt eget arbetssätt och att man utnyttjar erbjuden extern hjälp. Attityder och förhållningssätt hos personalen, som kan främja en personcentrerad äldreomsorg visade sig vara att fokusera på människan bakom arbetsuppgiften och att prioritera vårdtagarens behov och önskningar före ens egna. Ett annat förhållningssätt som främjar en personcentrerad vård är att vårdbiträdet ser äldreboendet som vårdtagarens hem, inte enbart som sin arbetsplats.

Att vara patient på en akutmottagning kan innebära långa väntetider samt många möten med olika professioner. På svenska akutmottagningar är det en sjuksköterska som bedömer patienten vid ankomsten. Patienten har vid det första mötet förväntningar på sin kommande vård. Sjuksköterskans bemötande blir därför viktigt då patienten bildar sig en uppfattning som kommer att ligga till grund för hela vårdvistelsen. Det är därför av betydelse att det första mötet med vården blir så bra som möjligt. Trots detta ökar patientklagomålen inom den svenska akutsjukvården. Syftet med denna studien är att belysa patienters upplevelser av möten med sjuksköterskor på akutmottagningar. Uppsatsen är en litteraturöversikt som har sin grund i kvantitativa samt kvalitativa artiklar. Tretton artiklar valdes ut till resultatet. Dessa artiklar analyserades och sammanställdes. Resultatet presenteras med hjälp av sex teman. Dessa teman är, att bli sedd som person, att känna sig bortprioriterad, att bli lyssnad på, att erhålla tillräckligt med tid, att erhålla information samt sjuksköterskans yrkesskicklighet. I diskussionen diskuteras resultatet framförallt utifrån patienters upplevelser av att känna sig sedda. De vårdvetenskapliga begreppen vårdrelation, vårdande samtal, livslidande, sjukdomslidande samt vårdlidande lyfts fram. Studiens resultat styrks även i diskussionen med hjälp av primärkällor samt fyra vårdvetenskapliga artiklar. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Omvårdnad och kommunikation ligger varandra nära eftersom mötet är centralt för sjuksköterskan. För att kommunikationen ska bli optimal och de inblandade ska förstå varandra krävs det att parterna står på samma grund och talar samma språk. Genom att använda sig av verbal och icke verbal kommunikation får sjuksköterskan möjlighet att se till helheten, patienten kan på så vis få möjlighet att dela med sig av upplevelser av sitt lidande. Den höga arbetsbelastningen på en akutmottagning kan påverka vårdrelationen negativt. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av mötet med sjuksköterskan på en akutmottagning för att öka kunskapen om vikten av att skapa ett unikt möte. Litteraturstudie enligt Friberg valdes som metod där 14 kvalitativa artiklar granskades. Datainsamlingen gjordes via CINAHL samt sekundärsökning genom artiklarnas referenslistor. Resultatet redovisas med följande huvudteman, Tala är guld, Att komma i andra hand och I blickfånget och 8 subkategorier. I studien framkom att patienter upplever brist på omvårdnad på akutmottagningen. Patienter upplever att sjuksköterskor är kompetenta men att de är mer fokuserade på själva uppgiften än omvårdnaden av den enskilde patienten. Bristen på kommunikation ger en känsla av att bli ignorerad och att känna sig obetydlig. Patienter beskriver vikten av att ha med sig en anhörig som representerar patienten när framförallt väntan blir lång. Sjuksköterskor som visade engagemang och empati i mötet och visade ett genuint intresse för patienten gav ett tryggt och lugnande intryck. I resultatet framkom att tillfredställande vård på en akutmottagning kräver kompetens inom både det medicinska och omvårdnadsvetenskapliga kunskapsfälten. För att kvalitén på omvårdnaden ska bli optimal bör sjuksköterskan arbeta med personcentrerad kommunikation i mötet och fokusera på helheten, att balansera omsorg och avancerad teknologi på ett professionellt sätt. / Program: Sjuksköterskeutbildning