<p>I Sverige drabbas varje år ca 150 000 personer av någon form av demenssjukdom. Demenssjukdom innebär vanligen minnesstörningar och personlighetsförändringar för dem som drabbas. Ur ett systemteoretiskt perspektiv påverkas även anhöriga när någon insjuknar i sjukdom och de anhöriga till personer med demenssjukdom kan få omorganisera hela sin vardag för att upprätthålla den tillvaro de lever i. Syftet var att beskriva anhörigas upplevda erfarenheter kring att leva med en person med demenssjukdom. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Efter genomförd sökning i fem databaser och kvalitetsgranskning inkluderades nio vetenskapliga artiklar till vår studie. Analysen resulterade i två teman:<strong><em> </em></strong><em>Lust </em>med kategorierna: personlig utveckling, ändrad livsfilosofi, förbättrade och starkare relationer, strategier för hantering av påfrestning och motiverande faktorer; och <em>Lidande</em> med kategorierna: känslomässig påfrestning, börda/belastning, och depression/ångest. I vårt resultat framkom att vårdandet upplevdes som lättare då motivationen var kärlek till personen med demenssjukdom. De anhöriga fann den personliga utvecklingen givande och då kunskap kring demenssjukdomen fanns, upplevdes mindre börda. Då vårdandet upplevdes som mödosamt förekom depressiva symtom och även stress. Det framkom att anhöriga till person med demenssjukdom sällan upplevde antingen lust eller lidande, utan upplevelserna växlade, ena dagen lustfyllt, nästa dag lidelsefyllt.</p>

I Sverige drabbas varje år ca 150 000 personer av någon form av demenssjukdom. Demenssjukdom innebär vanligen minnesstörningar och personlighetsförändringar för dem som drabbas. Ur ett systemteoretiskt perspektiv påverkas även anhöriga när någon insjuknar i sjukdom och de anhöriga till personer med demenssjukdom kan få omorganisera hela sin vardag för att upprätthålla den tillvaro de lever i. Syftet var att beskriva anhörigas upplevda erfarenheter kring att leva med en person med demenssjukdom. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Efter genomförd sökning i fem databaser och kvalitetsgranskning inkluderades nio vetenskapliga artiklar till vår studie. Analysen resulterade i två teman: Lust med kategorierna: personlig utveckling, ändrad livsfilosofi, förbättrade och starkare relationer, strategier för hantering av påfrestning och motiverande faktorer; och Lidande med kategorierna: känslomässig påfrestning, börda/belastning, och depression/ångest. I vårt resultat framkom att vårdandet upplevdes som lättare då motivationen var kärlek till personen med demenssjukdom. De anhöriga fann den personliga utvecklingen givande och då kunskap kring demenssjukdomen fanns, upplevdes mindre börda. Då vårdandet upplevdes som mödosamt förekom depressiva symtom och även stress. Det framkom att anhöriga till person med demenssjukdom sällan upplevde antingen lust eller lidande, utan upplevelserna växlade, ena dagen lustfyllt, nästa dag lidelsefyllt.

Bakgrund Fibromyalgi är en kronisk smärtsjukdom som främst påverkar muskler och leder. Diagnosen kräver tre månaders smärta och minst elva ömma punkter på kroppen. Utöver smärtan kännetecknas sjukdomen av trötthet och sömnsvårigheter. Globalt lider 2-6 procent av fibromyalgi, och av dessa är 80-90 procentkvinnor. Orsakerna till sjukdomen är inte helt klara. Det krävs flera vårdbesök för att diagnostisera sjukdomen, vilket leder till olika behandlingar och tester för att hantera symtomen. Syfte Syftet är att belysa personers upplevelse av att leva med fibromyalgi. Metod I översikten användes Fribergs metodologiska ramverk (2022) för en systematisk litteraturöversikt. Det innebär att sammanfatta och analysera befintlig forskning inom ett specifikt område med noggrann granskning och vetenskaplig ansats för att belysa ett aktuellt problemkomplex. Resultat Resultatet lyfte fram smärta och trötthet som centrala hinder för arbetslivet och vardagsuppgifter. Dessa utlöste ofta depression och påverkade starkt den mentala hälsan. Utöver detta påverkade tillståndet även familjeliv och identitet negativt. Särskilt tydligt var stressen på arbetsplatsen och den ekonomiska osäkerheten. Tre huvudteman framkom, Fångad av smärta och trötthet, Kampen mot nedstämdhet och identitetsförändringar och Familjens roll och sociala utmaningar. Slutsatsen Personer drabbade av fibromyalgi lider av smärta, trötthet och psykisk påverkan, vilket påverkar arbete, identitet och familj. Det innebär att de behöver samhällets och hälso- och sjukvårdens stöd. / Background Fibromyalgia is a chronic pain condition that primarily affects muscles and joints. The diagnosis requires three months of pain and at least eleven tender points on the body. Apart from pain, the condition is characterized by fatigue and sleep disturbances. Globally, 2-6 percent suffer from fibromyalgia, with 80-90 percent of them being women. The causes of the disease are not entirely clear. Diagnosing the condition necessitates multiple healthcare visits, resulting in various treatments and tests to manage the symptoms. Aim To illuminate individuals' experiences of living with fibromyalgia. Method The study utilized Friberg's methodological framework (2022) for a systematic literature review. This involved summarizing and analyzing existing research in a specific area with meticulous scrutiny and a scientific approach to shed light on a current complex problem Results The results highlighted pain and fatigue as central obstacles in both work and daily tasks. These often triggered depression and significantly impacted mental health. Additionally, this condition negatively affected family life and identity. Particularly evident were workplace stress and financial insecurity. Three main themes emerged: Trapped by Pain and Fatigue, Struggle against Depression and Identity Changes, and the Role of Family and Social Challenges. Conclusion: Fibromyalgia patients suffer from pain, fatigue, and psychological impact, affecting work, identity, and family. They require support from society and healthcare.

Bakgrund: Fibromyalgi omfattar upp till tre procent av befolkningen och cirka 90 procent är kvinnor som drabbas av FM. Orsaken till sjukdomen är ännu okänd. Det finns inte någon specifik diagnostisk metod utan diagnosen ställs utifrån patientens subjektiva upplevelser. Behandlingen är individuell och anpassas till patientens specifika symptom såsom smärta, depression eller sömnsvårigheter. Sjuksköterskor behöver öka sin kunskap om fibromyalgi för att främja patienternas hälsa och psykiska välmående. Syfte: Studiens syfte var att belysa personens upplevelser att leva med fibromyalgi. Metod: En litteraturstudie gjordes av åtta vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl Complete. De åtta valda artiklarna analyserades och sammanställdes med avseende på likheter och skillnader. Det bildade fyra huvudteman och fem underteman. Resultat: I resultatet framträdde att personer med FM upplevde olika fysiska och psykiska utmaningar och svårigheter som påverkade deras familjeliv, sociala liv och arbetsliv. Vidare att de möttes av misstro, bristande kunskap och förståelse och stigmatisering g ällande deras tillstånd, både från sin omgivning och vården. Vikten av familjens stöd, både praktiskt och emotionellt, betonades av deltagarna. Könsaspekter indikerade att både män och kvinnor hade liknande upplevelser av FM, även om deras perspektiv och å sikter skiljde sig åt. Slutsats: Sammanfattningsvis, från patientens perspektiv, är FM mer än bara ett smärtsamt tillstånd, det är kopplat till flera symtom och har en betydande negativ inverkan på psykisk och fysisk hälsa. Sjukdomen tvingar de som lever m ed FM att omstrukturera sina familjeliv, yrkesliv och sociala identiteter. Ett holistiskt tillvägagångssätt vad gäller behandling och omvårdnad skulle omfatta personens somatiska och psykiska symtom på ett bättre sätt och leda till effektivare vård. / Background Fibromyalgia affects up to three percent of the population, with approximately 90 percent of women being affected by FM. The cause of the disease is still unknown. There is no specific diagnostic method, and the diagnosis is based on the patient's subjective experiences. Treatment is individualized and tailored to the patient's specific symptoms such as pain, depression, or sleep difficulties. Nurses need to increase their knowledge about fibromyalgia to promote the health and mental well-being of patients. Aim The aim of the study was to illuminate the individual's experience of living with fibromyalgia. Method A literature review was conducted on eight scientific articles from the databases PubMed and Cinahl Complete. The eight selected articles were analyzed and compiled in terms of similarities and differences. Four main themes and five subthemes were identified. Results In the results, it emerged that individuals with FM experienced various physical and mental challenges and difficulties that affected their family, social, and work lives. Additionally, they faced distrust, lack of knowledge and understanding, and stigma regarding their condition, both from their surroundings and healthcare providers. The participants emphasized the importance of family support, both practical and emotional. Gender aspects indicated that both men and women had similar experiences with FM, although their perspectives and opinions differed. Conclusions In summary, from the patients perspective, FM is more than just a painful condition; it is associated with multiple symptoms and has a significant negative impact on mental and physical health. The disease forces those living with FM to restructure their family lives, careers, and social identities. A holistic approach to treatment and care would better address the individual's somatic and mental symptoms and result in more effective healthcare.

Tidigare studier av kvinnoblivandet är få till antalet, utdaterade eller primärt kvantitativa och har framförallt fokuserat på marginaliserade kvinnogrupper eller studerat kvinnoblivandet med en patologisk ansats. Till min vetskap saknas kunskap om upplevelsen av kvinnoblivandet i normalgruppen. Studien syftade därför till att undersöka den upplevda erfarenheten av kvinnoblivandet idag i normalgruppen unga kvinnor i Sverige. Tio individuella, halvstrukturerade intervjuer med kvinnor (nio med kvinnligt biologiskt kön, en med manligt biologiskt kön) i åldrarna 19-22 (medel = 19,8 år), genomfördes och analyserades genom tematisk innehållsanalys med fenomenologisk ansats. Analysen resulterade i fyra teman: Blivandet, Kroppen, Känslorna och Kvinnligheten. I resultatet redogjordes för kvinnoblivandet som en komplex, aktiv process bestående av flera överlappande utvecklingsspår: psykologiskt, biologiskt, emotionellt och socialt. Individuella förutsättningar och erfarenheter (ex. biologiskt kön och uppväxtförhållanden), såväl som sociokulturella faktorer (ex. genusnormer), är av betydelse för kvinnoblivandets innehåll och för hur det upplevs. Vidare kunde konstateras att den nuvarande samhällsuppfattningen om likavärde, nedtonande av könets betydelse och förstärkande av egenvärdet har en särskilt betydande inverkan på upplevelsen av kvinnoblivandet. Kvinnoblivandet handlar främst om att utifrån egna behov och intressen forma sin tillvaro och identitet. I studien visades även att socialt stöd och könsmässig frihet bidrar till psykiskt välmående under kvinnoblivandet. / Previous studies of the transition to womanhood are few, outdated or primarily quantitative, mainly focused on marginalized groups or studied with a pathological approach. To my knowledge, the transition to womanhood in Swedish women of the majority culture has not yet been investigated. Therefore, this study aimed to explore the lived experience of the transition to womanhood of the majority culture in Sweden. Ten individual, semi-structured interviews with women (nine with female sex, one with male sex) between the ages of 19-22 (mean = 19.8 years) were conducted and analyzed by thematic content analysis with a phenomenological approach. The analysis resulted in four themes: The transition, The body, The feelings and The womanhood. The findings revealed the transition to womanhood as a complex, active process consisting of several interacting developmental areas. Individual conditions, background experiences and sociocultural factors are of importance for what the transition contains, and how it is perceived. The current social perception of equality, gender-neutrality and the importance of self-worth, have a major impact on the experience of the transition to womanhood. The transition is primarily about shaping life and identity according to one's own needs and interests. This study also showed that social support and gender freedom contributes to well-being during the transition to womanhood.