Syftet med uppsatsen var att relatera amningstidens längd till amningsproblem och kvinnors upplevelse av sin amning samt att kartlägga orsaker till delvis amning och upphörande av amning. Studiens design var en deskriptiv, retrospektiv korrelationsstudie med kvantitativ ansats. Materialet till studien hämtades från redan utförda intervjuer. Populationen bestod av 250 kvinnor i åldrarna 19-46 år varav 103 var förstföderskor och 147 omföderskor.Resultatet av studien har visat att tiden för enbart amning och den totala amningstidens längd varierade. De kvinnor som var positiva till amningen hade en längre amningsperiod än de kvinnor som var negativa till amningen. Anledningarna till att kvinnorna upphörde med den exklusiva amningen var främst medveten tillvänjning till annan kost än bröstmjölk. Det näst vanligaste skälet var enligt rekommendation från BVC att börja ge smakportioner, och det näst, näst vanligaste skälet var relaterat till barnet, nämligen hungrigt barn. Skälen till att avsluta amningen var jämnt fördelade mellan mor- och barn-relaterade orsaker. Bland barn-relaterade orsaker var barnets ointresse för bröstet det klart dominerande skälet till avslutad amning och bland mammorna en medveten avvänjning. Under BB-tiden var det varannan mamma som led av problem med amningen. Det vanligaste problemet var fel sugteknik hos barnet och det näst vanligaste problemet var såriga bröstvårtor. Under barnets första vecka efter hemgång var det såriga bröstvårtor som var det största problemet. Under BVC-tiden var det mjölkstockning som var det vanligast förekommande problemet tätt följt av såriga bröstvårtor. Majoriteten av mödrarna hade upplevt sin amning som positiv, en mysig och värdefull tid. Men många hade även negativa upplevelser såsom känsla av bundenhet och stress.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka anhörigvårdares upplevelser av att vårda en närstående i livets slutskede i hemmet samt belysa de anhörigas upplevelser av möten med vårdgivarna.anhörigas upplevelse av den palliativa vården karakteriserades av befrämjande och hämmande upplevelser. Då de anhöriga kände att de hade gjort allt de kunnat för sin närstående genom att vårda denne i hemmet, så upplevdes det som att döden var lättare att acceptera. De anhöriga kände en stolthet och en tillfredsställelse över att ha varit anhörigvårdare och att de kunnat vara delaktiga i vården och de kände att de hade fått en stärkt självkänsla av upplevelsen. En avgörande faktor för hur de anhöriga upplevde den palliativa vården i hemmet var stödet de fick ifrån vårdgivarna.

SAMMANFATTNINGSyftet: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera hur anhöriga till äldre personer upplevde sin situation i i samband med att de vårdade sina äldre hemma, hur de hanterade sin situation, samt vilka strategier de använde sig av för att hantera sin roll som anhörigvårdare. Metod: Databaserna Cinahl och Medline användes i sökningarna efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relative and older people and home care, home health care and family caregiver elderly people, family caregivers and care givers of aging people, elderly people and family care givers of aging people, family care givers of older people, family caregivers and frail elderly, family caregiver and older people and home care, home care older people and family caregivers older people, family caregivers older people. Efter genomläsning bedömdes 16 artiklar vara användbara i resultatet. Dessa kom från vetenskapliga tidskrifter och artiklarna innehöll både kvalitativa studier som kvantitativa studier. Resultat: De flesta anhörigvårdare var kvinnor, de kunde uppleva en högre belastning än män. De anhöriga påverkades både mentalt, fysiskt och emotionellt. De kände sig bundna men kunde även känna ett välbefinnande i vården av den äldre personen. Anhöriga upplevde sin roll som anhörigvårdare till äldre personer i hemmen som att de var delaktiga i omsorgen genom praktiskt som känslomässigt stöd. Deras situation hade även inverkan på deras upplevelse av stress och hur de hanterade situationen. En del äldre anhörigvårdare var själva äldre och i behov av hjälp. Konsekvenserna av deras reaktioner/upplevelser beskrevs som både subjektiv och objektiv belastning. Samt att de även var mindre benägna att söka stöd i form av avlastning för sina äldre personer. Slutsats: Rollen som anhörigvårdare till äldre personer som vårdas i hemmen innebar förändringar i anhörigas livssituation, de fick ta ett stort ansvar för den äldre personen. De upplevde stora påfrestningar både känslomässigt som praktiskt, många kände sig ensamma utan stöd, andra hade olika sätt att hantera sin situation. Äldre anhörigvårdare var mer utsatta för belastning av olika skäl när de vårdade äldre personer i hemmet, dels var de själva äldre samt att de själva kunde vara i behov av hjälp för sina hälsoproblem. Kvinnorna var den grupp anhörigvårdare som upplevde störst belastning i vården av äldre personer i hemmet. När det gällde att söka hjälp och stöd såg det olika ut bland anhörigvårdarna, trots att kvinnorna upplevde störst belastning var de minst benägna att söka hjälp.

Bakgrund: I Sverige genomförs ca 100 hemförlossningar varje år. I förlossningsprocessen har upplevelsen av värkarbetet stor betydelse för upplevelsen av förlossningen i helhet. Dock finns få studier som belyser upplevelsen av värkarbete, vare sig vid sjukhusförlossningar eller vid planerade hemförlossningar. Syfte: Att beskriva hur kvinnor upplever sitt värkarbete vid en planerad hemförlossning.Metod: Arbetsmaterialet utgjordes av 72 stycken nedskrivna beskrivningar rörande hemförlossningar. Materialet var slumpmässigt utvalt ur en större, redan genomförd studie där kvinnor som varit med om en planerad hemförlossning mellan den1 januari 1992 och den 31 juli 2005 deltog. Dessa förlossningsbeskrivningar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: Fyra kategorier kom att identifieras: (1) kroppsliga upplevelser; (2) trygghet; (3) kontroll samt (4) utsatthet. Det i särklass mest entydiga resultatet är den trygghet kvinnor upplever relaterat till stöd från andra personer, i synnerhet barnmorskan.Slutsats: De flesta kvinnor som föder hemma upplever att de har kontroll och känner sig trygga under värkarbetet i hemförlossningssituationen. Tryggheten beror i stor utsträckning på det stöd som barnmorskan och kvinnans partner tillhandahåller. Dock behövs mer kunskap inom området, speciellt kunskap där upplevelsen av värkarbetet med mer tydlighet undersöks.

Syfte: Att beskriva patienters upplevelser och behov av information i den preoperativa fasen samt att beskriva patienters upplevelser av preoperativa livsstilsförändringar. Metod: I denna litteraturstudie ingick arton vetenskapliga artiklar, elva kvalitativa och sju kvantitativa. Dessa har sökts på databaserna CINAHL och PubMed och granskats med granskningsmallar. Resultatet strukturerades sedan upp under olika teman som framkom vid analysen. Resultat: Patienter upplevde oro både inför den operation som låg framför och allt runtomkring. För att minska oron under den här tiden upplevdes stöd från närstående, vårdpersonal och andra patienter samt att få individanpassad information som viktigt. Patienter ville ha information om hela den perioperativa processen och inte bara om det ingrepp som skulle utföras. Informationen om preoperativa livsstilsförändringar upplevdes i många fall som bristfällig. De viktigaste faktorerna till att de bestämde sig för att förändra något i sin livsstil var motivation och information om konsekvenser. Slutsats: En god, individanpassad information, ett bra bemötande från vårdpersonal samt stöd från närstående kan förbättra patientens upplevelse av den preoperativa fasen. En operation är ett bra tillfälle för att reflektera kring sin livsstil och att genomföra en livsstilsförändring. För att öka motivationen till en preoperativ livsstilsförändring behöver patienten bra information och stöd.

Bakgrund: Leukemi är ett samlingsnamn för olika sorters cancer i benmärgen. Sjukdomen kan påverka livskvalitén hos personen som drabbats. Att ha en djupgående och sammanhängande förståelse för en persons upplevelse av att leva med leukemi kan bidra till en stödjande process. Detta genom att vara omtänksam och involvera sig i personens livsvärld. En sammanställning av patografier som beskriver personers upplevelser och erfarenheter av livskvalité kan bidra till kunskap om hur en god omvårdnad kan utföras. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av livskvalité hos personer med leukemi under deras sjukdomsperiod. Metod: Studien grundades på tre patografier och genomfördes som en innehållsanalys med kvalitativ ansats. Denna metod strävar efter att fördjupa förståelsen för personens upplevelser och erfarenheter. Analysen baserades på Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens analys resulterade i fyra kategorier; Ångest, Hopp, Social samvaro samt Bemötande. Dessa faktorer påverkade livskvalitén antingen positivt eller negativt. Då personerna fick ett gott bemötande av vårdpersonal beskrev de hur deras livskvalité påverkades positivt. Vid ett sämre bemötande upplevdes det ha negativ inverkan på livskvalitén. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskan och övrig sjukvårdspersonal har en viktig roll för patientens livskvalité. Ytterligare studier kan dock behöva göras för att mer grundligt ta reda på hur sjukvårdspersonalen kan agera för att inge hopp till en patient med leukemi samt hjälpa denne att motverka eller hantera sin ångest och därmed bidra till en bättre upplevd livskvalité under sjukdomsperioden.

Sammanfattning Bakgrund: Stroke räknas till en av vår tids stora folksjukdomar och är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. När en person insjuknar i stroke är det inte enbart den sjuke som berörs, utan hela familjen. I kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska framgår det att sjuksköterskan ska kunna informera, ge stöd, bemöta och undervisa både patienten och de anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva de anhörigas upplevelser efter att en familjemedlem har insjuknat i stroke. Metod: Metoden som har använts i denna studie är en litteraturstudie, baserad på vetenskapliga artiklar genomförda med kvalitativ ansats. Analysen är baserad på Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Att anhöriga behövde personcentrerad information för att veta hur de ska bemöta och ta hand om sin familjemedlem. Den anhöriga behövde även stöd av sjuksköterskorna för att Copa livsförändringen som blev, när familjemedlemmen insjuknade i stroke. De anhöriga var också i behov av egen tid för att orka med vardagen. Slutsats: Det är av största vikt att ge personcentrerad vård och information till de anhöriga för att underlätta under familjemedlemmens sjukhusvistelse och senare när familjemedlemmen kommer hem. Personcentrerad vård och information tillhör också sjuksköterskans kompetensbeskrivning och är därför extra viktig att det följs. De anhöriga behövde få stöd under denna traumatiska period för att klara av att vårda sin familjemedlem. De anhöriga behövde också tid till sig själva för att bygga upp en dräglig tillvaro.

Bakgrund: Tusentals människor i Sverige drabbas av hjärtstopp varje år, var av ca 5000 på sjukhus. Ett obehandlat hjärtstopp leder oundvikligen till döden. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med hjärtstopp och hjärt- lungräddning (HLR), inne på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes på nio vetenskapliga artiklar. Sökningen av artiklarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. En kvalitativ analys genomfördes med stöd av Forsberg och Wengström. Resultat: I resultatet framkom fem olika kategorier som handlade om sjuksköterskors upplevelser: upplevelser av att känna sig osäker, upplevelser av kaos och stress, upplevelser av otydligt ledarskap och oklara roller, upplevelser i samband med familjens närvaro, upplevelser av stöd från kollegor. Slutsatser: Att sjuksköterskor behöver höja sin kompetens, både under utbildning och fortlöpande under sin karriär. Sjuksköterskor upplevde en osäkerhet och stress i samband med hjärtstopp och HLR. Detta kom att visa sig i olika uttryck och skepnader. Hjärtstoppsövningar och debriefing kunde bli en möjlighet för att träna, ventilera, dra lärdom av eventuella misstag och att få stöd av kollegor. Detta sammantaget skulle kunna minska stress och osäkerhet, inför kommande hjärtstoppssituationer.

Sammanfattning Bakgrund: Primär hjärntumör är den elfte vanligaste cancerformen i Sverige och varje år diagnostiseras drygt 1100 personer. Hjärntumörbesked förändrar individens grundläggande tillit i livet, och vanliga krisreaktioner är chock, förnekelse, rädsla och ångest inför framtiden och behandlingar. Faktorer som påverkar personens livsvärld är fysiska, psykiska och kognitiva samt sociala begränsningar. För att uppnå kunskap och förståelse om patienters upplevelse av levd värld måste vårdpersonalen uppmärksamma patientens dagliga tillvaro.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av livet efter hjärntumörbesked.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på två självbiografiska böcker. Analysen grundas på Graneheim och Lundman beskrivning av manifest kvalitativ innehållsanalys med latent inslagResultat: I resultatet framkom det att känslomässiga upplevelser som krisreaktioner, rädsla och ångest var vanliga. Efterhand accepterade personerna sin situation, kände inre styrka och försökte leva i nuet. Stöd från omgivningen var viktigt för att upprätthålla livskvalitén.Slutsats: Socialt stöd och bekräftelse är av stor betydelse för att personer med hjärntumörer ska kunna hantera sjukdomens medföljda motgångar. Eftersom hjärntumörer påverkar personens kognitiva funktioner med bland annat personlighetsförändringar och minnesstörningar måste vårdpersonalen skapa en vårdande relation med patienten, där patientens autonomi och integritet beaktas för att främja välbefinnande. Nyckelord: Hjärntumör, livsvärld, upplevelse

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 15000 personer i Sverige av plötsligt oväntat hjärtstopp, av dem överlever cirka 1200. Forskning har visat att andelen som överlever ett hjärtstopp ökar och därmed finns ett ökat behov av att förbättra kunskapen om hur livet påverkas för personer som överlevt. Studier har visat att överlevare drabbas av minnessvårigheter, ångest, brist på energi och nedsatt fysisk funktion. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers erfarenheter av livet efter ett hjärtstillestånd. Metod: Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo. Åtta kvalitativa studier valdes ut och analyserades med inspiration av Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att personerna upplever känslomässiga svårigheter och att de lever med begränsningar. De upplever förändringar i det sociala livet, existentiella frågor uppkommer och de får en ny syn på livet. Konklusion: Livet efter ett hjärtstopp innebär fysiska, psykiska och existentiella utmaningar. För att sjuksköterskan ska kunna möta personen utifrån sina unika förutsättningar och behov behöver hen ha förståelse för vad personen upplever. Genom samtal kring upplevelserna kan sjuksköterskan stötta och hjälpa personen att bearbeta sina känslor och återfå sitt sammanhang.