Inom vuxen psykiatrisk slutenvård förekommer hot och våld. Det här påverkar arbetsmiljön och kulturen i verksamheten. Riktlinjer skapas för en bra och fungerande verksamhet som kan hantera och stötta medarbetare när hot och våld har förekommit inom vuxen psykiatrisk slutenvård. Det ska råda nolltolerans mot hot och våld från arbetsgivaren och medarbetarna. Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av stöd efter hot och våld. Det finns få studier kring ämnet och författaren valde att göra en empirisk studie enligt kvalitativ metod och som analysmetod användes induktiv innehållsanalys. Resultatet delades in i fyra kategorier; Känslan av trygghet är en form av förebyggande stöd, det saknade stödet, ökad medvetenhet och stöd efter hot och våld - en fråga om arbetsmiljö. Författaren diskuterar resultatet utifrån att främja arbetsmiljön för sjuksköterskor inom vuxen psykiatrisk slutenvård. Vad arbetsgivaren erbjuder täcker inte alltid det behovet som sjuksköterskor har efter en situation med hot och våld. Om brister kring stöd efter hot och våld ses över kan det här leda till att sjuksköterskor upplever ett högre välbefinnande i sin arbetsmiljö och väljer att stanna kvar på sin arbetsplats. Om det är svårt att motivera sjuksköterskor att stanna kvar och arbeta inom vuxenpsykiatrisk slutenvård på grund av risken för hot och våld samt svårigheter för att rekrytera nya sjuksköterskor så bör lönehöjning med eventuellt risktillägg ses som en investering för verksamheten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetarna i gruppbostäder upplever kunskaps-, emotionellt och instrumentellt stöd från enhetschefen samt att undersöka vilka faktorer som påverkar medarbetarnas upplevelse av stöd. Frånvarande enhetschefer är ett vanligt förekommande fenomen i gruppbostäder som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, vilket i sin tur ofta leder till oönskade kvalitetsbrister och begränsningsåtgärder. En relevant eftergymnasial utbildning bedöms vara högst nödvändig för enhetschefer, trots deras frånvaro, men vad som är en relevant eftergymnasial utbildning framkommer inte. För att lyckas med denna studie har kvalitativa intervjuer använts för att samla in det empiriska materialet. Det empiriska materialet har sedan teoretiskt analyserats inom de teoretiska ramarna medarbetarskap och ledarstil. Studiens resultat visade att den eftergymnasiala utbildningen saknade någon större betydelse för medarbetarnas upplevelse av stöd men att detta kan bero på att de eftergymnasiala utbildningarna till stor utsträckning liknade varandra. Däremot visade sig enhetschefens intresse för medarbetarna, medarbetarnas arbetsuppgifter, verksamheten och brukarna ha en avgörande roll i medarbetarnas upplevelse av stöd. Anmärkningsvärt visade sig även enhetschefens förmåga att situationsanpassa sin ledarstil ha en central roll för hur medarbetarna upplever enhetschefens stöd.