Syftet med detta examensarbete var att studera på vilket sätt lokalhistoria kan utgöra en didaktiskt inkluderad del av historieundervisningen för elever i grundskolans senare del. Syftet var vidare att undersökningen skulle resultera i ett praktiskt genomförbart planeringsupplägg. Frågorna jag ville undersöka var varför lokalhistoria var viktigt i skolans undervisning, hur stor plats ämnet hade i läroplanen och hur en lokalhistorisk didaktik skulle kunna se ut. Teorier som använts är utomhuspedagogik, upplevelsepedagogik och John Deweys tankar om fysiska representationer. Metoden har inneburit studier av metodböcker i utvecklingsarbete samt litteraturstudier i fältet lokalhistoria och i de valda teorierna. Arbetet resulterade i en utarbetad lokalhistoriskt förankrad didaktik, som tydligt underbygger hur lärare kan använda lokalhistoria i sin undervisning, samt ett planeringsupplägg. Upplägget innehåller en rundvandring i det lokala närområdet, och den geografiska avgränsning som gjorts innebär att närområdet begränsades till enbart Staffanstorps stadskärna. De viktigaste slutsatserna som framkommit är att lokalhistoria kan utgöra en didaktiskt inkluderad del av historieundervisningen för elever i grundskolans senare del genom att läraren använder perspektivet med ambition om att synliggöra en mer generell utveckling. Lokalhistorian används då som ett pedagogiskt och didaktiskt verktyg för att levandegöra den nationella historien. Lokalhistoria kan bidra med en mer konkretiserad undervisning, ökad inlevelse och motivation, en mer utvecklad tidsuppfattning samt en stärkt identitet. Det lokala perspektivet främjar även demokrati genom att det motverkar generaliseringar och misstolkningar av historien, då det nyanserar den nationella historien. Ett mikrohistoriskt perspektiv kan med fördel vävas in i det lokalhistoriska; genom att fokusera på enskilda människor i lokalsamhället kan helhetsbilder bli tydliga och en djupare förståelse av människors vardagsliv kan nås. Att jobba med lokalhistoria genom att bedriva undervisning ute i det lokala närområdet utvecklar och förbättrar slutligen också elevernas historiemedvetande, vilket är en av de allra viktigaste förtjänsterna som detta perspektiv kan ge. Alla dessa förtjänster visar att det lokalhistoriska perspektivet är viktigt att använda i undervisningen.

Studien är genomförd i sex åttondeklasser, från två högstadieskolor i Kalmar tätort. Utifrån undersökningens syfte har vi genomfört en kvalitativ enkätundersökning. Undersökningens syfte är att undersöka respondenternas upplevelser och reflektioner från temadagen Brott och Straff, som har genomförts på Kalmar slott i delad regi av slottet och Kalmar läns museum. Studien behandlar hur respondenterna uppfattar kulturmiljöpedagogiken som ett hjälpmedel i deras lärande. Det är en fallstudie, och inte en generell uppfattning från samtliga åttondeklasser i Sverige. Enkätsvaren, och tillika empirin, studerades utifrån två olika perspektiv, dels för att kunna föra en innehållsanalytisk diskussion, dels utifrån ett historiebruksperspektiv. Respondenterna har vid genomförandet av enkätundersökningarna uppgivit flera åsikter och reflektioner, men en tydlig majoritet har angivit att temadagen Brott och straff varit bra, spännande, rolig och lärorik. De har dessutom angivit att de tycker att arbetssättet med kulturmiljöpedagogik är bra och främjar deras inlärning. Respondenterna har uppgivit att de uppskattade de dramatiserade inslagen under dagen. Detta eftersom de var roliga, spännande och utgjorde ett komplement till det guiden berättade, de menade att det blev således lättare att förstå. Respondenterna reflekterade över hur brott och straff förändrats från dåtid till nutid och utvärderade dess utveckling.

<p>The main purpose of this study is to view the aims of the local authority of Botkyrka for their prehistoric village, and to compare those with the actual activities in the village.</p><p>Because of no official formulated aims, the study were laboured through interviews, observations, analysis of evaluations and a parallell literature study.</p><p>For the visiting pupils today, the village has an introduction, but not a follow-up. Pedagogically the follow-up is the most important part, seeing that it’s there the knowledge is created in relation to the experience.</p><p>Through experience-pedagogy, based on learning by doing, try to attain an experience intended to generate knowledge. But in this case, the focus lands on doing, and the reflection fails to occur. This is a learning based on the situation, rather than on the reflection, situated learning.</p> / <p>Syftet med uppsatsen är att synliggöra Botkyrka kommuns syften och mål med den i kommunen belägna, järnåldersbyn. Samt att väga dessa gentemot den faktiska verksamheten.</p><p>På grund av saknandet av officiellt formulerade syften och mål, baseras studien på intervjuer, observationer och analyser av utvärderingar, samt en parallellt pågående litteratur studie.</p><p>För de besökande har byn idag en introduktionsdag, men ingen uppföljning. Pedagogiskt är uppföljningen den viktigaste delen i en upplevelse pedagogisk verksamhet. Efter som det är där kunskap skapas i relation till upplevelsen.</p><p>Avsikten i denna järnåldersby är att genom metoden learning by doing, skall barnen nå en upplevelse och inlevelse som skall generera kunskap. Men i detta fall, så har fokusen landat på görandet, och reflektionen uteblir. Detta sorts lärande, baserat på situationen snarare än på reflektionen, kallas Situerat lärande.</p>

The main purpose of this study is to view the aims of the local authority of Botkyrka for their prehistoric village, and to compare those with the actual activities in the village. Because of no official formulated aims, the study were laboured through interviews, observations, analysis of evaluations and a parallell literature study. For the visiting pupils today, the village has an introduction, but not a follow-up. Pedagogically the follow-up is the most important part, seeing that it’s there the knowledge is created in relation to the experience. Through experience-pedagogy, based on learning by doing, try to attain an experience intended to generate knowledge. But in this case, the focus lands on doing, and the reflection fails to occur. This is a learning based on the situation, rather than on the reflection, situated learning. / Syftet med uppsatsen är att synliggöra Botkyrka kommuns syften och mål med den i kommunen belägna, järnåldersbyn. Samt att väga dessa gentemot den faktiska verksamheten. På grund av saknandet av officiellt formulerade syften och mål, baseras studien på intervjuer, observationer och analyser av utvärderingar, samt en parallellt pågående litteratur studie. För de besökande har byn idag en introduktionsdag, men ingen uppföljning. Pedagogiskt är uppföljningen den viktigaste delen i en upplevelse pedagogisk verksamhet. Efter som det är där kunskap skapas i relation till upplevelsen. Avsikten i denna järnåldersby är att genom metoden learning by doing, skall barnen nå en upplevelse och inlevelse som skall generera kunskap. Men i detta fall, så har fokusen landat på görandet, och reflektionen uteblir. Detta sorts lärande, baserat på situationen snarare än på reflektionen, kallas Situerat lärande.