Inledning: Gymnasieelever som upplever ett starkt socialt stöd från lärare och klasskamrater rapporterar i högre utsträckning en positiv psykisk hälsa. Under flera decennier har svenska skolungdomars psykiska hälsa försämrats och socialt stöd från lärare och klasskamrater är viktigt för att stävja den nedåtgående trenden. Metod: 243 gymnasielever mellan 17-20 år (M=17.91) besvarade en enkät om upplevt socialt stöd, emotionella symtom, generell stress, kamratproblem, psykosomatik och välmående i skolan. Svaren analyserades i SPSS genom Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, det icke-parametriska post-hoc testet av Siegel och Castellan (1988) samt Rosenthals (1984), ekvation för effektstorlek. Resultat: De elever som upplevde ett högt socialt stöd rapporterade i högre utsträckning en positiv psykisk hälsa. Dessutom, beroende på om det var socialt stöd från lärare eller klasskamrater varierar kopplingens styrka till de fem aspekterna av psykisk hälsa. Tjejer upplevde mer stöd från klasskamrater men även mer stress, psykosomatiska symtom och emotionella problem. Det fanns dessutom en tydligare koppling mellan socialt stöd och psykisk hälsa för tjejer jämfört med killar. Analys och diskussion: Resultatet stämmer väl överens med svenska och internationella publikationer. Socialt stöd och psykisk hälsa är tydligt kopplat till läroplan och skollag och är en viktig aspekt i lärares yrkesutövning. / Introduction: High school students who feel a strong social support from teachers and classmates report to a greater extent a positive mental health. For several decades, Swedish schoolchildren's mental health has deteriorated and social support from teachers and classmates is important to curb the downward trend. Method: 243 high school students between 17-20 years (M=17.91) answered a questionnaire about: perceived social support, emotional symptoms, general stress, peer problems, psychosomatic symptoms and well-being at school. The answers were analyzed in SPSS by Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, the non-parametric post-hoc test by Siegel and Castellan (1988), and Rosenthal´s (1984) equation for effect size. Results: The students who experienced a high social support reported to a greater extent a positive mental health. In addition, depending on whether it was social support from teachers or classmates the strength of the correlation varied to the five aspects of mental health. Girls experienced more support from classmates but also more stress, psychosomatic symptoms and emotional problems. Additionally, there was a stronger connection between social support and mental health for girls compared to boys. Analysis and discussion: The results are in line with Swedish and international publications. Social support and mental health are clearly related to curriculum and education act and is an important aspect of the teaching profession.

Problems due to smartphone use have been around for a long time and have increased in recent years. Smartphone has become one of the most important technical resources in the individual's everyday life. It is considered a societal problem when it affects us at working life, at school, in private life and leisure time. Because injuries from smartphone use can suffer for the individual when it becomes a contributing factor to mental illness such as difficulties in emotion regulation, depression and distant social support for the environment. The present study addresses the topic of smartphone use problems with the aim of seeing possible connections between four variables, which are smartphone use, emotion regulation, depression, and perceived social support. With this quantitative study conducted through a questionnaire, 113 respondents participated among 90 women, 22 men and one person identified as other with. The age was between 18-74 years. The results show that there is a positive relationship between smartphone use problems, emotion regulation and depression. On the other hand, it shows a negative connection between perceived social support, smartphone use and emotion regulation. It also shows a negative connection between perceived social support and depression. The present study aims to contribute to development through a growing understanding of smartphone use problems. However, there is a continuing need for future studies that can explain the findings of the current study in depth and through causal connections.

Ensamstående mammor upplever en högre grad av psykisk ohälsa i jämförelse medsammanboende mammor. Att vara en ensamstående mamma kan på många sätt varautmanande, därför kan socialt stöd från omgivningen vara extra viktigt för just dem. Syftetmed föreliggande studie var att undersöka upplevt socialt stöd och dess samband med psykiskohälsa bland ensamstående mammor. För att samla in data genomfördes enenkätundersökning med totalt 140 deltagare, vilka delades upp i grupperna: ensamståendemammor (n = 78) och sammanboende mammor (n = 62). För att undersöka studiensvariabler, psykisk ohälsa och upplevt socialt stöd, användes skalorna Kessler PsychologicalDistress Scale och The Multidimensional Scale of Perceived Social Support. Resultatetvisade att det fanns en signifikant skillnad mellan grupperna ensamstående mammor ochsammanboende mammor vad gällde både psykisk ohälsa och upplevt socialt stöd. Gruppenensamstående mammor rapporterade en högre grad av psykisk ohälsa och en lägre grad avupplevt socialt stöd till skillnad från sammanboende mammor. Resultatet visade även att detfanns ett signifikant negativt samband in mellan psykisk ohälsa och upplevt socialt stöd, dettasamband var dock svagare bland ensamstående mammor. Därför är studiens viktigasteslutsats att det kan finnas andra faktorer än socialt stöd som är viktigare och därmed har ettstarkare samband med psykisk ohälsa bland ensamstående mammor.