京都大学 / 0048 / 新制・課程博士 / 博士(工学) / 甲第21356号 / 工博第4515号 / 新制||工||1703(附属図書館) / 京都大学大学院工学研究科都市社会工学専攻 / (主査)教授 藤井 聡, 准教授 QURESHI,Ali Gul, 准教授 SCHMOECKER,Jan-Dirk / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Philosophy (Engineering) / Kyoto University / DGAM

Freight transport of goods is an indispensable part of everyday life. Without it there would be no delivery of products such as food, water, construction material, technology, furniture, clothes and society, as we know it today, would collapse.  However, there are more and less sustainable ways of transporting goods. Today, the number of freight transport vehicles in cities is increasing steadily which contributes to traffic congestion, unsafety, insecurity, air pollution, noise pollution and climate change. Moreover, as the e-commerce flows are increasing, the importance of sustainable last-mile deliveries increases as well.   The research methods used were literature study and interviews. Firstly, the literature study was realized before two pre-knowledge interviews were conducted. Finally, ten semi structured interviews were conducted with experts, strategists, logisticians,  project managers and consultants.   The data suggests that sustainable urban freight transport can be accomplished with UCCs in combination with cargo bikes to reduce cars in the city. This can be done with the help of four ideas - collaboration, incentives, research and developed bicycle infrastructure.  UCCs are not a new concept but there are few centers that endure due to several factors; flawed business models, lack of expertise or research, subvention dependency and stakeholders’ various engagement and involvement levels. Also, a certain percent of freight that is transported by trucks can be substituted by cargo bicycles but in order to enhance the development of utilizing cargo bicycles as a last-mile delivery option, research and knowledge gap need to be addressed. The conclusion indicates that collaboration between stakeholders, specifically between the private and public sector, is integral. The results also highlight that off-peak deliveries and sustainable last-mile deliveries are feasible solutions. There are knowledge gaps in how UCCs and cargo bikes operate which are potential opportunities for areas of improvement and development. Lastly, policies and regulations set by the local authorities play an integral role to guide the freight industry development towards a more sustainable freight transport. / Godstransport av varor är avgörande i vardagen. Utan fungerande godstransporter skulle det inte finnas leveranser av produkter såsom mat, vatten, byggmaterial, teknik, möbler och kläder, och samhället, som vi är vana vid idag, skulle kollapsa.  Det finns emellertid mer och mindre hållbara sätt att transportera varor på. Idag ökar antalet godstransportfordon i stadskärnor stadigt vilket bidrar till trafikträngsel, osäkerhet, otrygghet, luftföroreningar, buller och klimatförändringar. Dessutom ökar e-handelns flöde i rask fart vilket leder till att betydelsen av hållbara last-mile leveranser ökar likaså. Forskningsmetoderna som användes var en litteraturstudie och intervjuer. Först genomfördes litteraturstudien, följt av två intervjuer för att få en förståelse och en gedigen bakgrund i ämnet. Slutligen genomfördes tio semistrukturerade intervjuer med experter, strateger, logistiker, projektledare och konsulter för att få en fördjupad kunskap om bl.a. problem och utvecklingsmöjligheter inom ämnesområdet.  Resultaten antyder att godstransporter kan utföras med hjälp av samlastningscentraler (UCC) i kombination med lastcyklar för att minska antalet bilar i staden. Effektiva samlastningscentraler ställer krav på väl utvecklat samarbete, incitament, forskning och cykelinfrastruktur. UCC är inget nytt koncept, men det finns få center som överlever på grund av flera faktorer: bristfälliga affärsmodeller, brist på expertis eller forskning, subventionsberoende samt olika nivåer av engagemang och deltagande från intressenter. En viss andel av godstransporterna som utförs med lastbilar kan ersättas av lastcyklar. För att främja utvecklingen av användningen av lastcyklar som last-mile lösning krävs dock forskning och ökad kunskap.  Slutsatsen pekar på att samarbete mellan intressenter, särskilt mellan privata och offentliga sektorer, är avgörande. Resultaten belyser också att off-peak leveranser lågtrafikperioder och hållbara last-mile lösningar är genomförbara alternativ. Det finns kunskapsluckor när det gäller drift av UCC och lastcyklar, vilket kan ses som en möjlighet till förbättring och utveckling. Slutligen spelar lokala myndigheters policys och regler en viktig roll för att styra godstransportindustrins utveckling mot en mer hållbar transport av gods.

Purpose: The purpose of this thesis is to investigate the barriers for and their impact cooperation and coopetition for sustainable distribution of Municipality goods in three selected cities. Design/Methodology/Approach: This thesis is based on a qualitative approach using a multiple case study as data collection strategy. The population building up three cases consists of ten Swedish mid-sized cities with an urban consolidation center. Of these are the three cities Växjö, Kalmar and Borlänge sampled and both the municipality and two locally active freight forwarders (one RFP-winner and one non-RFP-winner) per city are interviewed. These interviews aimed at identifying barriers to cooperation between municipalities and freight forwarders and barriers to coopetition between private freight forwarders for a sustainable distribution of municipality goods. The secondary data is based upon three literature streams: Sustainability, Distribution in Urban Environments and, Cooperation and Coopetition. Findings: The results indicate that the main barriers to cooperation from a freight forwarder perspective are incorrect or missing data in the RFP, price for municipality goods distribution and prohibition of goods consolidation. The main barrier to cooperation, fossil fuel free trucks, is a potential future barrier. The main barriers to coopetition are higher costs, lack of trust and price. These barriers have mainly an impact on the economical sustainability but can, and in some cases, will have effects on the other TBL-aspects. Research Limitations/Implications: The findings of this thesis provide the municipality with knowledge about barriers from the perspective of the freight forwarders which can aid construction of future RFPs. It also provides both municipality and freight forwarders with knowledge of the potential future barriers which could affect ongoing cooperation. Lastly it provides involved actors with knowledge of barriers hindering a coopetition approach in distribution, enabling the next step of solving the barriers. The value of this thesis is the knowledge of the implications as well as the combination of the three chosen literature streams which have not been researched in this context previously

La gestion coordonnée de la logistique en contexte urbain est complexe. La mutualisation est une pratique considérée par les parties prenantes comme potentiellement source de performance de la logistique urbaine. Plusieurs expériences de mutualisation urbaine ont néanmoins échoué. Ce travail de thèse vise à appréhender les antécédents à l’adoption de la mutualisation urbaine en tant que facteurs explicatifs.La première partie propose une revue de la littérature sur le champ de recherche. Le chapitre 1 présente les problématiques de la logistique urbaine et de la mutualisation urbaine. Le chapitre 2 définit la notion de mutualisation urbaine en tant qu’innovation interorganisationnelle qui mène à la formulation de trois propositions de recherche. Le chapitre 3 porte sur l’identification et la mesure de l’influence des antécédents à l’adoption d’une innovation interorganisationnelle. Le recours à la théorie de la diffusion des innovations appliqué à l’adoption de l’innovation organisationnelle et interorganisationnelle mène à la formulation de dix propositions de recherche. La seconde partie porte sur l’étude empirique. La démarche méthodologique est développée dans le chapitre 4. Le chapitre 5 présente les cinq études de cas multiples réalisées sur des centres de consolidation urbains. Le chapitre 6 présente les principaux résultats obtenus au travers des entretiens exploratoires. Neuf antécédents à l’adoption de la mutualisation urbaine ont été validés : l’avantage relatif, la compatibilité, la possibilité de tester, l’observabilité, le caractère volontaire de l’utilisation, le risque perçu, la confiance, le pouvoir des partenaires et l’influence des acteurs publics. / The coordinated management of logistics in an urban context is complex. Pooling is a practice considered by stakeholders as a potential source of urban logistics performance. Several experiences of urban pooling have failed. This research aims to understand the antecedents to the adoption of urban pooling as explanatory factors.The first part of the thesis proposes a literature review of the research fields. Chapter 1 highlights the challenges and issues of urban logistics and urban pooling. Chapter 2 defines the notion of urban pooling as an inter-organizational innovation. This leads to the formulation of three research proposals. Chapter 3 presents the identification and measurement of the antecedents’ influence on the adoption of an inter-organizational innovation. The use of the Diffusion of Innovations Theory applied to the adoption of organizational and inter-organizational innovations leads to the formulation of ten research proposals. The second part presents the empirical study. The methodology approach is developed in Chapter 4. Chapter 5 shows the five multiple case studies of urban consolidation centers. Nine antecedents to the adoption of urban pooling are validated: relative advantage, compatibility, testability, observability, voluntariness of use, perceived risk, trust, power of partners and public stakeholders’ influence.

This study is a part of the HITS-project at the Integrated Transport Research Lab at KTH. The demand for urban freight transportation has continued to grow during the last decades due to increased urbanization. Road-based freight transport contributes to air pollution, traffic congestion and noise pollution. The dependency of these services and because of their emissions of greenhouse gases there is a need for new sustainable initiatives.  To investigate the possibility of consolidating the delivery of parcels and collection of recycling materials, a pilot initiative called Älskade Stad has been implemented in Stockholm. Traditionally, similar initiatives have encountered problems when municipalities have stopped the funding and it has also been difficult to convince companies to cooperate. Therefore, the aim of this study is to investigate what values that are being created from an urban consolidation center (UCC), as these could be seen as incentives for joining. Furthermore, it will identify what value propositions that are being offered for the city and the involved companies and how these companies capture these values.  The thesis is conducted as a qualitative case study and uses the business model approach as a conceptual framework. The result from the study shows that four key resources and activities were related to value creation: a smaller truck which increased the filling rates, exemptions received from the municipality, new garage space utilization, and goods and waste flow consolidation. Furthermore, sustainable value propositions are offered to the companies and the city, such as, more attractive streets, higher profitability on trucks, increased publicity, improved work environment and finally green transportation solutions. This has entailed changes to the value capturing for the involved companies. Changes that are related to savings, revenue, and cost streams. The analysis from the study showed that the implementation of an UCC can help the city when facing urbanization challenges, and lead to a cleaner, safer, and more attractive city. / Denna studie är en del av HITS-projektet vid Integrated Transport Research Lab vid KTH. Efterfrågan på urbana varutransporter har fortsatt att öka under de senaste årtiondena på grund av en ökad urbanisering. Vägbaserad varutransport bidrar till luftföroreningar, köbildning och ljudföroreningar. Vikten av dess tjänster i kombination med dess stora utsläpp av växthusgaser skapar ett behov av nya hållbara initiativ.  För att utforska en lösning som konsoliderar varuleveranser och upphämtning av returmaterial, har en pilotstudie med namnet Älskade Stad genomförts i Stockholm. Historiskt sett har liknande initiativ mött problem när finansiering från offentlig sektor tagit slut och dessutom har det varit svårt att övertyga företag att delta i samarbeten. Därför ämnar denna studie att kartlägga vilka värden som faktiskt skapas med hjälp av en urban samlastningscentral, vilket skulle kunna ses som möjliga incitament. Vidare syftar denna studie till att kartlägga vilka värden som erbjuds för staden samt involverade företag och hur dessa värden fångas av företagen.  Denna uppsats är genomförd i form av en kvalitativ fallstudie och använder ett affärsmodellsperspektiv som teoretiskt ramverk. Genom semistrukturerade intervjuer med experter som är involverade i initiativet samt forskare insamlades data. Resultaten från studien påvisar fyra huvudsakliga aktiviteter och resurser kopplat till värdeskapande: en mindre lastbil som ökade fyllnadsgraden, dispenser utdelat från stadsförvaltningen, ny garageanvändning samt godskonsolidering. Utöver detta så uppstår ett hållbart värdeerbjudande till företagen och staden i form av en mer attraktiv gatumiljö, högre lönsamhet på sopbilar, ökad publicitet, förbättrad arbetsmiljö och en grön transportlösning. Detta har medfört förändringar när det gäller företagens värdefångst, förändringar kopplade till besparingar, intäkts- och kostnadsflöden. Analysen från studien visat att en implementering av en urban samlastningscentral kan hjälpa staden att bemöta urbaniseringsutmaningar och bidra till en renare, säkrare och attraktivare stadsmiljö.