Denna uppsats grundar sig i att undersöka om det finns ett statistiskt samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityder till föräldrapenningen. Finns det en koppling mellan en av Sveriges mest omtalade myndighet och utbetalningen denna administrerar? Uppsatsen studerar om det finns ett samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityden till föräldrapenningen. Uppsatsen har utgångspunkt i tidigare forskning gällande ämnet och de eventuella sambanden studeras utifrån politisk ideologi i form av vänster-mitten-höger positionering. Det finns inga studier som testar detta samband fullt ut och genom en multivariat regressionsanalys med stödjande mekanismer som är relevanta för sambanden studeras detta fullt ut och kompletterar tidigare forskning. Uppsatsen grundar sig i kollektiva dilemman som motiverar relevansen av denna undersökning. Användningen av SOM-institutets rikstäckande opinionsundersökning från 2016 ger en tydlig och nyanserad bild av människors åsikter i dessa frågor och möjliggör att en tydlig bild av sambandet kan ges. Teori och tidigare forskning används för att ge avstamp till uppsatsens teoretiska modell och hypoteser. Forskning kring attityder används och fokus läggs på Converse teori och den tidigare forskningen utförd på området. Tidigare forskning om ideologins påverkan på attityder används samt om statens påverkan på policys. Genom att studera sambandet i två steg kan det kartläggas om den offentliga myndigheten försäkringskassan gör att vi människor förhåller oss till en viktig utbetalning i form av föräldrapenningen baserat på det förtroendet vi har till myndigheten i fråga. Således går det att urskilja om myndigheten förändrar våra attityder negativt eller positivt. I det andra steget studeras sambandet med interaktionsvariabler för att se effekten av statens påverkan på sambandet samt ideologisk rikting. Analysen i denna uppsats visar på att det finns ett negativt statistiskt signifikant samband mellan förtroendet för försäkringskassan och attityden till föräldrapenningen samt att politisk ideologi har en inverkan på sambandet (Converse, 1964; Holmberg, Weibull, 2013; Hensing, Holmgren, Rohdén, 2010; Bové, 2018).

Bakgrund: Det råder ett alltmer hårt företagsklimat i dagens samhälle, därför är det viktigt att företag har en så god hantering av affärsprocesserna i verksamheten som möjligt. Det område som då blir meningsfullt att arbeta med är cash management. Cash management kan användas av företag för att förbättra både lönsamhet och finansiering. Inom ämnet ryms många olika delar, bland annat inbetalningar, utbetalningar, kundfordringar, och likviditetshantering. I nära samband med cash management uppkommer också riskhantering. Riskhantering har aldrig varit en lätt uppgift och särskilt inte för små företag. För att bemöta risker på ett så bra sätt som möjligt krävs det att företagen utformar och applicerar effektiva metoder. Det är av stor betydelse att förebygga risker snarare än att angripa dem när de väl uppstår. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur cash management samt risker relaterat till cash management hanteras i små företag. Teoretisk utgångspunkt: Arbetets teoretiska utgångspunkt är cash management och dess olika delar samt tillhörande risker. De identifierade olika delarna är inbetalningar, utbetalningar, kredittid, kundfordringar, likviditetsplanering, placering av likvida överskott och likviditetsreserv. De tillhörande riskerna utgörs av kreditrisk, likviditetsrisk, ränterisk och valutarisk. Metod: Studien utgår från en kvalitativ ansats eftersom tidigare forskning visat att detta är en lämplig metod för att undersöka problemområdet. Studiens empiri är insamlad genom semistrukturerade intervjuer med tio olika småföretag. Slutsatser: Studien pekar på att småföretag arbetar med cash management på olika sätt, i olika utsträckning och att det finns utrymme för förbättring. Även riskhantering i små företag ser olika ut samt att små företag är exponerade olika mycket för olika risker. Vi ser kopplingar mellan riskhantering och cash management i de små företagen och oftast går hantering av goda cash management-rutiner ihop med en minskad riskexponering. / Background: There is an increasingly rough business climate in today’s society, therefore it is important for enterprises to have a good management of the business processes as possible. What becomes meaningful to work with then is cash management. Cash management can be used by enterprises to improve both profitability and financing. The topic includes different parts such as payments, accounts receivable and liquidity management. Also risk management is often associated with cash management. Risk management has never been an easy task and especially not for small enterprises. To deal with this it is required for the enterprises to design and apply efficient methods and strategies. It is of great importance to prevent these risks than deal with them once they occur. Purpose: The purpose of the study is to research how cash management and risks related to cash management are managed in small enterprises. Theoretical starting point: The theoretical starting point of the study is cash management and its different elements and associated risks. The different identified elements are payments,credit period, accounts receivables, liquidity management, investment of liquid surpluses and liquidity reserve. The related risks are credit risk, liquidity risk, interest rate risk and currency risk. Method: The study is based on a quantitative approach since previous studies shown that this is an appropriate method in order to research the issue. The empirical data is collected by semi-structured interviews with ten different small enterprises. Conclusions: The study shows that small enterprises work with cash management differently, in different extent and there is room for improvements. Also risk management in small enterprises tends to differ and the enterprises are exposed in different extent for various risks. There is a connection between risk management and cash management in small enterprisesand good management of cash often tends to minimize risk exposure.