Städer har historisk sett byggts i områden med en hög biologisk mångfald. Som ett resultat av den urbana expansion som pågått under de senaste hundra åren, så har arters habitat ersatts och lokala ekosystem satts ur spel. Denna process där bebyggelse och infrastruktur bryter upp eller ersätter habitat benämns ’fragmentering’ och på en global skala är det en av de ledande orsakerna bakom en ökande utrotning av djurarter. Idag står vi sannolikt inför ett sjätte massutdöende, konsekvenserna av vilket kan antas vara förödande för den mänskliga arten. Detta har under de senaste åren lett till en ökande relevans för ämnet biodiversitet och allt fler nationella och globalt styrande organisationer skapar målsättningar för bevarandet av den biologisk mångfalden. För ämnesområdet fysisk planering innebär detta frågan om hur vi ska planera urbana miljöer med hänsyn för biodiversitet är av ett ökande intresse. Syftet med detta arbete är att undersöka och bättre förstå relationen mellan den fysiska planeringen av urbana områden och upprätthållandet av den biologiska mångfalden. Mer specifikt, hur den samtida svenska planeringen förhåller sig till dessa frågor. Arbetet har utgått ifrån de två naturvetenskapliga teorierna ekologisk nischteori och ö-biogeografisk jämviktsteori, vilka hjälper förklara sambanden mellan det fysiska rummet och det ekosystem. Detta perspektiv har varit utgångspunkten för att förstå grundläggande faktorer som har en inverkan på biodiversitet i urbana sammanhang, och vidare har det nyttjats för att tolkat kommuners hantering av frågan. I detta arbete har 22 kommuners översiktsplaner undersökts och 9 personer involverade i planering har intervjuats. Från denna undersökning har ett flertal slutsatser dragit om den svenska planeringens förhållningssätt mot biologisk mångfald. Denna undersökning tyder på stora brister i hänsynstaganden av biodiversitet, med ett flertal identifierade potentiella hinder som anses begränsa planeringens möjligheter till att arbeta med dessa frågor. Vidare uppmärksammas även en positiv inställning bland planerare och ett intresse för att arbeta mer med denna fråga, samt tecken som tyder på en potentiell positiv utveckling i hanteringen av biologisk mångfald. Arbetet avslutas med en diskussion kring potentiellt viktiga faktorer för en utveckling i en sådan riktning.

The End-Triassic Extinction (ETE) has long remained one of the lesser known among the so-called “Big Five”. There exist several hypotheses regarding the probable cause of this extinction, which can mainly be divided into  events of  a decline in the rate of diversification  in the late Triassic contra a sudden and significant extinction event. Primary amongst the sudden events is the one of outgassing and climate/environmental change induced by Central Atlantic Magmatic Province (CAMP) volcanism. This  study  aims to  describe  the ETE using  fluvial, lacustrine, deltaic  and  marginal-marine  microbial sedimentary  structures (MS), carbonatized microbial mats (CMM) as well as  wrinkle structures, microbially  induced  sedimentary  structures (MISS) from the latest  Triassic-  earliest  Jurassic  (TJB: Triassic-Jurassic boundary interval, Rhaetian to Hettangian) of Skåne, Southern Sweden. The MISS in these sites show a high diversity of structures, indicating microbial communities with high diversity in an environment usually dominated by bioturbating invertebrates. We observed structures that include top-surface (“Elephant skin”) and subsurface (“Kinneyia”) structures, carbon-rich fossilized microbial mats, microbial sideritic concretions, sideritized microbial mats, stromatolite-like layers and oncoids. Scanning Electron Microscopy (SEM) sampling also revealed structures related to the presence of both coccoidal and filamentous cyanobacteria.  Overall,  the diversity in observed structures indicate a thriving microbial community, with diversified and abundant ichnofossils or body fossils of possible bioturbators only observed in the early Rhaetian and younger Mid-Late Hettangian samples of deltaic or marginal-marine affinities. The lack of metazoan communities to such an extent indicates that the local environment could have reversed to a pre-Substrate Revolution state. The occurrence of abundant and  diversified  microbial structures in the studied  TJB  section,  representing  a relatively  short time interval, reflects anachronistic facies and development of abnormal biota. This supports the occurrence of several environmental distresses (abnormal hydrochemical and physical conditions) on the Triassic-Jurassic boundary interval, in turn lending credence to the hypothesis of an abrupt climactic event such as possibly that of CAMP volcanism. / <p>Presentation was carried out online over zoom due to the at the time ongoing COVID-19 pandemic.</p> / Resurrecting a lost world in Skåne: new light on the end-Triassic mass extinction and the origin of the dinosaur dominated ecosystem / Dinosaur grave from Skåne: microbiology, taphonomy and paleomolecules of exceptionally preserved theropod remains