Allt fler ungdomar sover mindre än åtta timmar per natt, vilket kan påverka engagemanget i vardagliga aktiviteter. Syfte: Därför var syftet med examensarbetet att beskriva om och i så fall hur ungdomars (över 15 år) sömn påverkar prestationer i skolan. Metod: Kvantitativ design användes med ett icke slumpmässigt bekvämlighetsurval. En enkät genomfördes på en fristående skola i södra Sverige. Den bestod av 19 frågor och delades upp i fem olika kategorier; kön, sömn, motivation, vanor och skola. Totalt besvarade 106 respondenter på enkäten. För bearbetning av det insamlade materialet användes IBM SPSS [Statistical Packagefor the Social Sciences]. Resultat: Det huvudsakliga resultatet visade att flertalet av respondenterna sov mellan fyra till sex timmar eller sju till åtta timmar per natt och var jämnt fördelat mellan könen. Pojkar spelar dator och tittar på TV i högre utsträckning än vad flickor gör och flickor är mer stressade än pojkar. De som sov mindre än åtta timmar, hade i lägre utsträckning regelbundna vanor och var mindre motiverade till att gå till skolan. Slutsats: De ungdomar som inte var nöjda med sin mängd sömn var i lägre utsträckning tillfredsställda med sina skolprestationer. / Many adolescents are sleeping less than eight hours each night, which can affect their engagement in everyday activities. Purpose: The purpose of the thesis was to describe whether and how adolescents (age of 15 years) sleep habits affect their school performance. Method: A quantitative non-randomized selection of convenience sampling approach was used. A survey was conducted at an independent school in the south of Sweden. It consisted of 19 questions and was divided into five different categories; gender, sleep, motivation, habits, and school. In total, 106 respondents answered the questionnaire. The IBM SPSS [Statistical Package for the Social Sciences] was used to analyze the material. Result: The main result showed that most of the respondents, slept between four to six hours or seven to eight hours each night, and were evenly distributed between the genders. Boys play computer/watch TV to a greater extent than girls do, and girls are more stressed than boys. Those who slept less than eight hours had not regular habits and were less motivated to school. Conclusion: The adolescents who were not pleased with their amount of sleep were, to a lesser extent satisfied with their school performance.

Inledning: Denna studie handlar om äldres körförmåga och de faktorer som påverkar den utifrån teori om utförandekapacitet (Kielhofner & Taylor, 2017). Eftersom äldre påverkas negativa på flera sätt när de inte längre kan köra bil bör det vara en prioritet för arbetsterapeuter att hitta sätt att främja aktiviteten om möjligt. Syfte: Att beskriva äldres erfarenheter av faktorer som påverkar deras körförmåga. Metod: En kvalitativ design med fokusgruppintervjuer. Informanter rekryterade genom bekvämlighetsurval. Inklusionskriterier var en ålder från 70 samt att de körde bil minst två gånger i veckan. Två fokusgrupper med fem deltagare vardera genomfördes. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Informanternas upplevelser resulterade i fyra huvudkategorier: Aktsam körning med underkategori Vanor, Framförhållning, Trafikmiljö som stödjer och stör; Konsekvenser av naturligt åldrande med underkategorier Synförändringar, Trötthet; Bilen en vän eller fiende med underkategorin GPS som stöd. Slutsatser: Det som framkommit kan bidra till utvecklandet av strategier som möjliggör aktiviteten. Det kan även hjälpa vårdpersonal att bättre förstå äldres körförmåga och föra pedagogiska samtal med äldre vars körförmåga är tveksam. Ytterligare forskning krävs för att undersöka relevans och säkerhet inom kategorierna. / Introduction: This study concerns older adults driving abilities and the factors that affect this ability from an occupational therapy view of performance capacity (Kielhofner & Taylor, 2017). Sense driving cessation affect older adult in many negative ways it should be a priority of occupational therapists to find ways to promote the activity if possible. Aim: To describing older adult experiences about factor that effect their driving ability. Method: A qualitative design using focus group interviews recruited by convenience selection. Inclusion criteria from an age of 70, driving at least two times a week. Two groups of five each where interviewed. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: Informants experiences resulted in four main categories: Careful driving with subcategory Habits, Forward attitude, Traffic environment that supports and interferes; Consequences of natural aging with subcategories Vision changes, Tiredness; The car a friend or foe with subcategory GPS as support. Conclusions: Further research is required to investigate relevance, and safety in the categories. Nevertheless, the result can contribute to the development of strategies that enable the activity. It can also help healthcare workers better understand older adults driving ability and discuss the subject with them.