Depression är en växande folkhälsosjukdom och anses vara den globalt ledande orsaken till funktionsnedsättning. Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) för depression har visat sig vara en effektiv behandling. Behandlingsformatet kan tillhandahållas på varierande sätt, exempelvis utifrån vem som väljer behandlingsprogram och grad av behandlarstöd. Lägre grad av stöd är exempelvis mindre resurskrävande och kan därmed bidra till en ökning av tillgången på psykologisk behandling. Samtidigt kräver det ett mer kognitivt och beteendemässigt engagemang av patienten. Till följd av detta är det intressant att undersöka för vilka patienter som en friare behandlingsform är mest fördelaktigt. I den aktuella studien undersöks således två oberoende behandlingsvariabler, typ av individualiserat behandlingsprogram och typ av stöd. Dessa undersöks med en faktoriell design (2x2) på en IKBT-behandling för vuxna (N = 172) med depression. Syftet med studien är att undersöka huruvida grad av self-efficacy och behandlingstrovärdighet/utfallsförväntan korrelerar med depressiva symtom samt om initial grad av self-efficacy och behandlingsförväntan/utfallsförväntan kan predicera den eventuella symtomförändring som uppnåtts efter behandlingens slut. Med syftet att generera kunskap om vilka som drar nytta av ett friare, och mer kostnadseffektivt, behandlingsformat undersöks dessutom om grad av self-efficacy korrelerar med behandlingsutfall specifikt för deltagare i behandlingsgruppen med egenvalda moduler och stöd vid behov. Huruvida skillnader mellan behandlingsgrupperna föreligger undersöktes även vad gällande förändring i upplevd self-efficacy. Sammanfattningsvis visar resultatet att grad av self-efficacy ökar (d = 0.46) under behandlingen och att förändringen i self-efficacy korrelerar med förändringen i depressiva symtom. Ett samband mellan behandlingstrovärdighet/utfallsförväntan och behandlingsutfall påvisades dessutom. Initial grad av upplevd self-efficacy predicerar inte behandlingsutfallet totalt, men högre grad av upplevd self-efficacy vid ett friare behandlingsformat visades ha ett samband med lägre förändring i depressionssymtom (ηp2= .030). Denna studie belyser därmed vikten av att ta hänsyn till både self-efficacy och behandlingstrovärdighet/utfallsförväntan vid IKBT-behandling för depression, vilka båda visats ha ett samband med behandlingsutfallet.