Bakgrund: Stress är vanligt förekommande hos yrkesverksamma sjuksköterskor och nämns som en grundläggande orsak till psykisk ohälsa och ökat antal sjukskrivningar. Arbetsmiljöverket rapporterar in yrkesrelaterad stress som den vanligaste sjukskrivningsorsaken bland vårdpersonal. Moralisk stress definieras som situationer då vi vet vad som är rätt att göra, men institutionella begränsningar gör det i princip omöjligt att göra det rätta. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med tematisk dataanalysmetod som utgår från 13 vetenskapliga artiklar som svarar på studiens syfte.  Huvudresultat: Resultatet visade att när det finns brister i behandlingen som patienterna erhåller och kvaliteten på vården sviktar upplever många sjuksköterskor moralisk stress. Det visade även att samarbetssituationer, kommunikationsbrister och kontakter med anhöriga kan vara källor till moralisk stress. Den moraliska stressen utlöstes i de situationer där sjuksköterskor upplever att patienterna blir lidande och då sjuksköterskan upplever att hon inte kan agera på det sätt som är bäst för patienten. Som en konsekvens av den moraliska stressen upplever sjuksköterskorna flera varierande negativa känslor, där frustration är den mest frekventa känslan. Slutsats: Upplevelser av moralisk stress är vanligt förekommande bland kliniskt arbetande sjuksköterskor. Den moraliska stressen uppkommer i situationer där sjuksköterskor inte kan agera på det sätt som sjuksköterskorna anser är rätt. Som en konsekvens av den moraliska stressen upplever sjuksköterskorna flera olika negativa känslor. Genom att få en förståelse för vad moralisk stress är, hur den uppkommer och hur den yttrar sig känslomässigt kan sjuksköterskor lättare hantera sina egna reaktioner då de upplever moralisk stress. / Background: Stress is common among nurses and is mentioned as a fundamental cause of an increased number of sick leaves and mental illness. The Swedish Work Environment Authority reports occupational stress as the most common cause of sick leave among healthcare professionals. Moral distress is defined as situations when we know what is right to do, but when institutional limitations make it impossible to do the right thing. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experience of moral distress.  Methods: A descriptive literature study with a thematic data analysis method based on 13 scientific articles that answer the aim. Main results: The result revealed that deficiencies in the treatment that patients receive and the quality of care declines, many nurses experience moral distress. It also revealed that cooperation situations, deficiencies in communication and contacts with relatives can be sources of moral distress. The moral distress is triggered in the situations where nurses feel that the patients are suffering and when the nurse feels that she cannot act in the best way for the patient. As a consequence of the moral distress, the nurses experience several varying negative emotions, where frustration is the most frequent emotions. Conclusion: Experiences of moral distress are common among clinically working nurses. The moral distress arises in situations where nurses can’t act in a way that the nurses think is right. As a consequence of the moral distress, the nurses experience several different negative emotions. By gaining an understanding of what moral distress is, how it arises and how it manifests emotionally, nurses can more easily manage their own reactions when they experience moral distress.