Den 1 april 2018 implementerade den svenska regeringen en flygskatt i Sverige med målet att minska den svenska flygindustrins utsläpp i atmosfären. Med hjälp av nationalekonomisk mikroteori, tidigare studier, statistik, egna beräkningar och jämförelser baserade på sekundärdata, analyserar uppsatsen den svenska flygskattens måluppfyllelse, kostnadseffektivitet och incitament till teknologisk utveckling. Uppsatsen når slutsatsen att den nuvarande utformningen av den svenska flygskatten inte uppfyller kraven för de styrmedel som främjar kostnadseffektivitet, inte ger några ytterligare incitament till teknologisk utveckling utöver EU-ETS handelssystem med utsläppsrätter samt missar klimatmålen på både nationell och internationell nivå. / On the 1st of April 2018, the Swedish government implemented a flight tax in Sweden with the goal of reducing the Swedish aviation industries atmospheric emissions. With the help of the theory of microeconomics, earlier studies, statistics, calculations, and comparisons based on secondary data, the essay analyzes the Swedish flight tax with regards to its achievement of the environmental objectives, cost-efficiency and, incentives to technological development. The essay reaches the conclusion that the current design of Swedish flight tax does not achieve the requirements of cost-efficient regulations, does not promote further incentives to technological development beyond the already established European Union Emission Trading System and does not meet the environmental objectives nationally nor internationally.