Studie- och yrkesvägledning i skolan framställs på flera olika sätt. Ibland verkar det vara en engångsföreteelse, vägledning innan ett viktigt val, såsom gymnasievalet. Andra gånger pratas det om vägledning som en kontinuerlig process som pågår under flera år. Med nya bestämmelser om obligatorisk prao i årskurs åtta och nio är det intressant att undersöka effekten den har på elevers karriärkompetens och karriärlärande. Utifrån tesen att vägledning, på det ena eller andra sättet leder till karriärlärande undersöks studie och yrkesvägledares perspektiv på huruvida prao eller andra jämförbara aktiviteter i skolans värld leder till karriärlärande.Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida elever får till sig karriärlärandegenom prao samt jämförbara aktiviteter i den svenska skolan. Uppsatsens empiriska data utgår ifrån studie - och yrkesvägledares perspektiv. Frågeställningarna som besvaras är följande:Hur skulle ungdomar genom prao samt övriga arbetslivsorienterande aktiviteter kunna få till sig karriärlärande utifrån DOTS modellen? När bör ett arbete med karriärlärande starta?I resultatet och diskussionen framkommer att prao bör integreras mer iundervisningen. I dagsläget finns det, enligt svaren från informanterna, få tydliga riktlinjer för ett sådant arbete. Genom att reflektera samt utvärdera upplevelser på arbetslivsorienterandeaktiviteter tillåts elever att dra paralleller mellan det akademiska innehållet och praktikens arbetsuppgifter. De tre främsta kunskaperna eleverna får till sig genom arbetslivsorienterande aktiviteter är en ökad självkännedom, kunskap kring arbetslivet, ett ansvarstagande samt den generella erfarenheten av att komma ut på arbetsplatser. Aktiviteter direkt kopplade till arbetslivet underlättar övergången mellan skola och arbetsliv och ett arbete med karriärlärande bör starta som ett komplement i utbildningen i god tid och inte enbart strax inpå ett val.

I vårt examensarbete har vi velat belysa eventuella beröringspunkter mellan de två utvecklingspsykologiska stadieteorier vi redogjort för och hur barn och ungdomar i åldrarna 6, 12, 15 och 19 år ser på sin studie- och yrkesframtid. Vidare har vi velat undersöka studie- och yrkesvägledares möjligheter, ur elevens perspektiv, att göra insatser i ett tidigare skede än vad som ofta görs idag. Vi har funderat över om valen inför framtida studie- och yrkesval görs vid rätt ålder. Ytterligare en fråga vi försökt besvara är om eleverna har någon form av genomtänkt tänkande då det gäller deras framtida studier och yrke. Vi har använt oss av kvantitativ metod, i form av enkäter, i årskurserna sex, nio och i årskurs tre på gymnasiet. Vid studien av sexåringar har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vår undersökning visar att osäkerheten inför både studie- och yrkesval var större bland de äldre eleverna. Det framkom även att typen av tänkt yrke förändrades med ålder från att vara av det konkreta slaget, t ex polis, till att anta en mer abstrakt karaktär, t ex forskare. Vi såg även att synen på drömyrke och tänkt yrke förändrades. I yngre åldrar sammanföll de ofta, t ex fotbollsproffs. Bland de äldre eleverna såg vi antingen att karaktären på drömyrket förändrats till ett i samhället mer vanligt förekommande yrke, t ex jurist, eller att eleverna skilde tydligt mellan drömyrke och tänkt yrke, t ex golfproffs som drömyrke och läkare som tänkt yrke.

Purpose: The aim of this thesis is to investigate various forms of bootstrapping methods amongst small business ventures and how they come about using the various forms. Furthermore, the thesis investigates the underlying motives as to why small business ventures adhere to certain forms of financial bootstrapping methods. The result of the research provides better understanding of small business ventures behaviors’ during various stages of their venture life cycle. Methodology: The method used in this study, is a combination of both quantitative and qualitative analysis. The quantitative results are implied to better reflect the qualitative results which intend to strengthen the thesis validity. One of the limitation of the study that is solely focus on small business ventures that have used one or more bootstrapping techniques during the lifecycle of the small business venture. This study is consisted of semi structured interviews and surveys. The semi structured interviews consist of six interviews. Furthermore, surveys were sent out to 300 small business ventures. Theoretical Framework: The theoretical references used touch upon relevant theories regarding the financial gap that is created by the existing information asymmetry, the pecking order theory, financial bootstrapping as well as discussing the various phases of a small business ventures lifecycle. Lastly the thesis will discuss research that has been conducted in the area of small business ventures that have used financial bootstrapping as a method of gaining financial means. Result: The empirical findings of this thesis is in regard to the information gathered. This is closely related to the conducted semi-structured interviews as well as the survey poll conducted that received a total of 122 results of the 300 sent out to various people. Conclusion: The thesis can conclude that the choice of bootstrapping method is dependent on various aspects such as; the branch the venture is active in, current stage of a business ventures lifecycle. As well as certain aspects of a bootstrapping’s characteristic that makes it more desirable to use.