Syftet med studien är att belysa åtta lärares vägar till fostran av elever i klassrummet. I bakgrunden finns, förutom en kort inledning om mitt intresse för analyserat område en begreppsutredning där jag definierar för studien centrala begrepp. I litteraturdelen presenteras både normativ och deskriptiv litteratur då tidigare emprisk forskning finns i begränsad mängd. De refererade källorna är av både äldre och nyare karaktär. Aktuella variabler i urvalet är lärares kön, undervisningsstadium, antal år i yrket och skolans upptagningsområde (status och typ av bebyggelse). Datainsamlingen har skett med en etnografisk metod där observationer, informella intervjuer och formella intervjuer har följt varandra. Analysen har skett med hjälp av procedurer som hämtats från grounded theoryansatsen där kodning och kategorisering av data har följt metodens mönster. De kategorier som växt fram är ett steg på vägen till en teorigenerering. Resultatet visar att det finns två huvudkategorier då det gäller lärares vägar till fostran, explicit och implicit påverkan. Explicit påverkan sker i form av värderingsöverföring och negativ och positiv förstärkning. Implicit påverkan sker med hjälp av det sociala klimatet, arbetssättet och materiella miljön. Studien visar att lärare är personliga i sin fostran av elever och att de fostrar på både ett medvetet och ett omedvetet sätt. Studien bekräftar annars den refererade litteraturen vad gäller lärares vägar till fostran av elever i klassrummet.

<p>Syftet med studien är att belysa åtta lärares vägar till fostran av elever i klassrummet. I bakgrunden finns, förutom en kort inledning om mitt intresse för analyserat område en begreppsutredning där jag definierar för studien centrala begrepp. I litteraturdelen presenteras både normativ och deskriptiv litteratur då tidigare emprisk forskning finns i begränsad mängd. De refererade källorna är av både äldre och nyare karaktär. </p><p>Aktuella variabler i urvalet är lärares kön, undervisningsstadium, antal år i yrket och skolans upptagningsområde (status och typ av bebyggelse). </p><p>Datainsamlingen har skett med en etnografisk metod där observationer, informella intervjuer och formella intervjuer har följt varandra. Analysen har skett med hjälp av procedurer som hämtats från grounded theoryansatsen där kodning och kategorisering av data har följt metodens mönster. De kategorier som växt fram är ett steg på vägen till en teorigenerering. Resultatet visar att det finns två huvudkategorier då det gäller lärares vägar till fostran, explicit och implicit påverkan. Explicit påverkan sker i form av värderingsöverföring och negativ och positiv förstärkning. Implicit påverkan sker med hjälp av det sociala klimatet, arbetssättet och materiella miljön. Studien visar att lärare är personliga i sin fostran av elever och att de fostrar på både ett medvetet och ett omedvetet sätt. Studien bekräftar annars den refererade litteraturen vad gäller lärares vägar till fostran av elever i klassrummet.</p>