Uppsatsens utgångspunkt är samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhället inom ramenför den nationella Överenskommelsen inom sociala frågor. Kontexten är den samhälleligaomvandling och de välfärdsförändringar som skett sedan 1970-talet. Tidigare forskning inom ämnethar visat att konfliktperspektivet saknats inom forskningen av samverkan mellan det offentliga ochcivilsamhället. Uppsatsen bygger på det emancipatoriska kunskapsintresset vars strävan är att identifiera orsakertill missförhållanden och missförståelse som ligger bakom vissa fenomen, i det här falletkonsensusbegreppet. Uppsatsen lyfter fram maktasymmetri som en begränsande faktor inomramen för samverkansarbete mellan det offentliga och civilsamhället. Uppsatsen visar att det råderen oklar rollfördelning inom samverkansarbetet och de idéburna organisationerna vet inte huruvidaman är en röstbärare eller en serviceutförare. De idéburna organisationerna är även rädda för attframstå som kritiska gentemot det offentliga eftersom man då riskerar att tappa ekonomiskt stöd. Uppsatsen lyfter det trilaterala sanningsbegreppet för att uppdaga dold mening, hur dennakorresponderar med verkligheten och slutligen hur detta kan komma till praktisk användning.Resultatet kan ses som både teorigenererande och kunskapsproducerande med anledning avambitionen att integrera den kritiska teorins metaperspektiv med konkret empiriskt material, dvs.den nationella Överenskommelsen inom sociala frågor.

This essay explores if and how welfare attitudes in Sweden and in the United Kingdom have changed since the 1990s. Due to an increase in privatization and globalisation during the last 20-30 years, Sweden has become more economically liberal or right wing, aligning more with countries like the United Kingdom. The question therefore is to see if Sweden’s welfare attitudes have changed to become more like the welfare attitudes in the United Kingdom. There is a lack of research on how welfare attitudes change over time, as earlier research has focused more on comparison between countries or between groups. This essay uses empirical data from The International Social Survey Programme, in which three surveys from the years of 1996, 2006 and 2016 has been selected. In these surveys respondent have been asked how much responsibility they think the government should have for its citizens. The results show that the development in welfare attitudes in Sweden and United Kingdom are remarkably similar to each other. The analysis of the empirical data showed no differences between Sweden and the United Kingdom in welfare attitudes across all time periods. Compared to 1996, most groups in these countries wanted less state intervention in welfare generosities which is meant to aid poorer and more economically vulnerable people in their own society.