Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det finns en koppling mellan kompisars riskbeteende (rökning, berusningsdrickande och användande av narkotika) och ungdomars psykosomatiska hälsa samt om det finns en koppling mellan klasskamraternas riskbeteende och ungdomarnas psykosomatiska hälsa. I många undersökningar har man kommit fram till att man påverkas av sina vänners beteende samt personer som finns i ens omgivning. De resultat som framkom för niondeklassarna i denna undersökning visar att det finns en koppling mellan kompisars rökning, alkoholkonsumtion och narkotikaanvändande och ungdomarnas psykosomatiska hälsa. Ingen motsvarande koppling till klasskamraters riskbeteende kunde dock fastställas. Detta kan bero på att klasserna i grundskolan är mer heterogena med flera olika ”klickar” inom klassen som inte integrerar med varandra och då blir inte klassens beteende så viktigt för individens psykiska hälsa. I andra året på gymnasiet finns det ett samband mellan kompisars rökning och narkotikaanvändande å ena sidan och ungdomars psykosomatiska hälsa å andra sidan, men ingen motsvarande effekt av kompisars alkoholkonsumtion. Detta kan bero på att det har blivit betydligt vanligare att dricka alkohol i gymnasiet och ungdomarna påverkas då mer av sin egen alkoholkonsumtion jämfört med kompisarnas och klasskamraternas. I gymnasiet finns det även signifikanta effekter av andelen i klassen som röker och använder narkotika på ungdomars psykosomatiska hälsa. Att denna koppling återfinns bland gymnasieelever, men inte niondeklassare, kan bero på att klasserna (pga. den selektion som äger rum till skolor och klasser i gymnasiet) är mer homogena. Ungdomarna kan då i högre grad tänkas identifiera sig med, och påverkas av, sina klasskamrater. Dock finns det inte någon koppling mellan klasskamraters alkoholkonsumtion och ungdomarnas psykosomatiska hälsa, vilket även här kan bero på att alkoholkonsumtion är ganska vanligt på gymnasiet och att ungdomars egen alkoholkonsumtion är den dominerande påverkansvägen till ungdomarnas psykosomatiska hälsa.

Ungdomsbrottslighet är ett utbrett problem i världen och inte minst i Sverige. I denna studie undersöktes förekomsten av ungdomsbrottslighet och i vilken grad personlighet (Cloningers biopsykosociala modell för unga), familjeförhållanden och vänners brottsliga beteende relaterar till detta. Vidare studerades i vilken grad brottsligheten skiljer sig åt beroende på kön och bostadsområde. Studien genomfördes på ett urval om 1461 ungdomar i årskurs 7 och 8 som en del i projektet LoRDIA. Resultaten beskriver ett tydligt positivt samband mellan ungdomars brottsliga beteende och personlighetsdraget Novelty Seeking (sensationssökande, d.v.s. att individen är impulsiv, utforskande och spänningssökande). Vidare återfanns ett negativt samband mellan brottslighet och familjesammanhållning och ett positivt samband mellan brottslighet och vänners brottsliga beteende vilket tyder på att en god sammanhållning inom familjen verkar som en skyddande effekt mot brottslighet medan umgänge med kriminella vänner ökar risken för brottsligt beteende. Studien visade vidare att det finns tydliga könsskillnader i ungdomars brottsmönster. Förutom att killar begår fler brott än tjejer visade det sig att personlighetsdraget Novelty Seeking, som har ett generellt statistiskt signifikant samband med brottslighet, inte gav ett signifikant samband för killar boende i ett sämre socioekonomiskt område. Studien framhåller att både individuella karaktäristika och sociala band är viktiga för förståelsen av förekomsten av ungdomsbrottslighet. / Juvenile delinquency is a widespread problem in the world and not least in Sweden. This study examined juvenile delinquency and the extent to which personality (the Cloningers biopsychosocial model for the young), family relationships and friends' criminal behavior relate to this. Furthermore, the extent to which crime differs depends on gender and residential area. The study was conducted on a selection of 1461 adolescents in 7th and 8th grade as a part of the LoRDIA project. The results describe a pronounced positive relationship between youngster's criminal behavior and the personality trait Novelty Seeking (i.e. the individual is impulsive, exploratory and sensational seeking). Furthermore, there was a negative correlation between crime and family cohesion and a positive correlation between crime and friends' criminal behavior, which suggests that good cohesion within the family seems to be a protective effect against crime while dealing with criminal friends increases the risk of criminal behavior. The study further showed that there are pronounced gender differences in youth patterns of crime. In addition to boys committing more crimes than girls, it appeared that the personality trait Novelty Seeking has not a generally statistically significant relationship with crime for boys living in a worse socioeconomic area. The study emphasizes that both individual characteristics and social ties are important for understanding the existence of juvenile delinquency.