I detta arbete undersöks om det finns möjligheter att etablera vågkraft inom Sveriges ekonomiska zon och hur det påverkar svensk sjöfartsnäring. Arbetet analyserar hur vågkraftparker kan påverka sjöfarten i svenska farvatten. Studien ser till möjliga framtida platser för vågkraftsparker genom att ha undersökt vågbilden runt den svenska kusten. Arbetet baseras på data från två huvudkällor Sjöfartsverkets AIS-databas och SMHI. Dessa data analyseras kvalitativt. Hänsyn har även tagits till andra källor för att få en bra överblick i resultatet, där ibland sjömärkning och regler för att etablera vågkraftsparker. Vågkraftsparken utanför Smögen i Sotenäs kommun används i undersökningen eftersom det är Sveriges enda vågkraftpark och den första kommersiella vågkraftsparken i världen. Slutsatsen är att det kan vara svårt att hitta passande områden som fungerar för både sjöfart och vågkraft eftersom Östersjön, Skagerak och Kattegatt är hårt trafikerade hav.

<p>Utanför Östergarnsholm, öster om Gotland, har mätningar utförts sedan våren 1995. Mätningarna är gjorda med instrument monterade på en 30 m hög mast samt med hjälp av vågbojar. Mätstationerna är placerade så att vid vind från Gotland blir vågorna begränsade av avståndet från mätstation till land (kallat fetch). Då vinden kommer norr och söder om Gotland, kan vågorna antas komma från öppet hav. Denna klara uppdelning på fetch är både till för- och nackdel för studien. En modell gjord och beskriven av Khama (1986), bygger i stora drag på integrering av vågspektrum. Modellen beskriver den signifikanta våghöjdens beroende av vind, varaktighet (den tid det blåst med konstant hastighet över ett område) och fetch. Modellen är indelad i två delar, där den ena är beroende av vind och fetch och den andra enbart av vind, därför att fetchen är så lång att den förlorar signifikans. Storleken på den dimensionslösa fetchen, x, bestämmer gränsen när vågorna beror på fetch och när de kommer från öppet hav. I modellen är denna gräns satt till 22 000, men borde enligt denna studie ligga betydligt lägre. Modellens resultat och mätningar stämmer förhållandevis bra överens vid fetchberoende förhållanden. Dock så underskattar modellen våghöjden en aning, vilket ökar för ökande våghöjd. Vid stor skillnad mellan våg- och vindriktning är det ökad risk för stora skillnader mellan modell och mätningar. Modellen överskattar signifikanta våghöjden 2-3 gånger för öppet hav, eftersom modellen antar att vågor hela tiden kommer från samma håll och inte tar hänsyn till synoptiska förändringar under transporttiden. Modellens funktion för varaktighet ger en större ökning av våghöjd än vad den faktiska ökningen är. Funktionen för varaktighen har därför om, men visar sig endast gälla för ung sjö, med definitionen C_p/U<0.9. Vid dyning då C_p/U>1.2, ökar våghöjden med tiden betydligt mindre än vid ung sjö. Stabilitet har också viss påverkan på våghöjden, dock har inga särskilda skillnader mellan modell och mätningar iakttagits beroende på stabilitet.</p><p> </p><p> </p><p> </p> / <p>By the coast of Östergarnsholm, on the east side of Gotland, measurements have been carried out since spring 1995. The measurements are performed by using instruments on a 30 meter  high tower, but also by means of wave buoys. The measuring stations are placed in such a way that in case of wind from Gotland the waves are limited by the distance from the measuring station to the shore (called fetch). However, when the wind is not by the coast of Gotland, the waves could be considered to originate from the open sea. This obvious division of fetch is both limiting and beneficial for the study. A model created and described by Khama (1986), is more or less based on the integration of wave spectrum. The model illustrates how the significant wave height depends on wind, duration (the amount of time it has been blowing with constant velocity within an area) and fetch. The model is divided into two parts, whereas one is dependent on wind and fetch and the other one is solely dependent on wind, since the fetch is long enough to lose significance. The size of the dimensionless fetch, x, decides the barrier when the waves are dependent on fetch and when they originate from the open sea. In the model this barrier is set at 22 000, but should according to this study be set considerably lower. The measurements and result of the model coincides relatively well in case of fetch-dependency. However, the model is slightly underestimating the wave height, which increases in line with increasing wave height. In case of great difference between wave- and wind direction there is a bigger risk of great differences between the model and the measurements. The model is overestimating the significant wave height 2-3 times for the open sea, since the model suggests that waves always originate from the same direction. Instead of just studying waves from the open sea, that solely are wind-dependent, consideration to duration should also be made. The models function for duration suggests a greater rise in wave height than it actually is. The function for duration is therefore revised, but appears only to be valid for young sea, defined as follows C_p/U<0.9. By swell whenC_p/U>1.2, the wave height is increasing less with time than during young sea. Stability has also appeared to have some effect on the wave height, thus no particular differences between the model and the measurements have been observed depending on stability.</p><p> </p>

Utanför Östergarnsholm, öster om Gotland, har mätningar utförts sedan våren 1995. Mätningarna är gjorda med instrument monterade på en 30 m hög mast samt med hjälp av vågbojar. Mätstationerna är placerade så att vid vind från Gotland blir vågorna begränsade av avståndet från mätstation till land (kallat fetch). Då vinden kommer norr och söder om Gotland, kan vågorna antas komma från öppet hav. Denna klara uppdelning på fetch är både till för- och nackdel för studien. En modell gjord och beskriven av Khama (1986), bygger i stora drag på integrering av vågspektrum. Modellen beskriver den signifikanta våghöjdens beroende av vind, varaktighet (den tid det blåst med konstant hastighet över ett område) och fetch. Modellen är indelad i två delar, där den ena är beroende av vind och fetch och den andra enbart av vind, därför att fetchen är så lång att den förlorar signifikans. Storleken på den dimensionslösa fetchen, x, bestämmer gränsen när vågorna beror på fetch och när de kommer från öppet hav. I modellen är denna gräns satt till 22 000, men borde enligt denna studie ligga betydligt lägre. Modellens resultat och mätningar stämmer förhållandevis bra överens vid fetchberoende förhållanden. Dock så underskattar modellen våghöjden en aning, vilket ökar för ökande våghöjd. Vid stor skillnad mellan våg- och vindriktning är det ökad risk för stora skillnader mellan modell och mätningar. Modellen överskattar signifikanta våghöjden 2-3 gånger för öppet hav, eftersom modellen antar att vågor hela tiden kommer från samma håll och inte tar hänsyn till synoptiska förändringar under transporttiden. Modellens funktion för varaktighet ger en större ökning av våghöjd än vad den faktiska ökningen är. Funktionen för varaktighen har därför om, men visar sig endast gälla för ung sjö, med definitionen Cp/U&lt;0.9. Vid dyning då Cp/U&gt;1.2, ökar våghöjden med tiden betydligt mindre än vid ung sjö. Stabilitet har också viss påverkan på våghöjden, dock har inga särskilda skillnader mellan modell och mätningar iakttagits beroende på stabilitet. / By the coast of Östergarnsholm, on the east side of Gotland, measurements have been carried out since spring 1995. The measurements are performed by using instruments on a 30 meter  high tower, but also by means of wave buoys. The measuring stations are placed in such a way that in case of wind from Gotland the waves are limited by the distance from the measuring station to the shore (called fetch). However, when the wind is not by the coast of Gotland, the waves could be considered to originate from the open sea. This obvious division of fetch is both limiting and beneficial for the study. A model created and described by Khama (1986), is more or less based on the integration of wave spectrum. The model illustrates how the significant wave height depends on wind, duration (the amount of time it has been blowing with constant velocity within an area) and fetch. The model is divided into two parts, whereas one is dependent on wind and fetch and the other one is solely dependent on wind, since the fetch is long enough to lose significance. The size of the dimensionless fetch, x, decides the barrier when the waves are dependent on fetch and when they originate from the open sea. In the model this barrier is set at 22 000, but should according to this study be set considerably lower. The measurements and result of the model coincides relatively well in case of fetch-dependency. However, the model is slightly underestimating the wave height, which increases in line with increasing wave height. In case of great difference between wave- and wind direction there is a bigger risk of great differences between the model and the measurements. The model is overestimating the significant wave height 2-3 times for the open sea, since the model suggests that waves always originate from the same direction. Instead of just studying waves from the open sea, that solely are wind-dependent, consideration to duration should also be made. The models function for duration suggests a greater rise in wave height than it actually is. The function for duration is therefore revised, but appears only to be valid for young sea, defined as follows Cp/U&lt;0.9. By swell whenCp/U&gt;1.2, the wave height is increasing less with time than during young sea. Stability has also appeared to have some effect on the wave height, thus no particular differences between the model and the measurements have been observed depending on stability.

Internet of Things (IoT) är ett koncept som fått mycket uppmärksamhet från forskare och utövare av IoT världen över. IoT kan beskrivas som ett nätverk där vardagliga föremål kommunicerar med varandra eller med människor. IoT kommer att bygga ut internet genom att integrera föremål för kommunicering via inbäddade system, detta leder till ett distribuerat nätverk av enheter som kommunicerar med människor och andra IoT-enheter. Härnösand Miljö &amp; Energi AB (HEMAB), är en av ägarna till ServaNet och är ett företag som vill utöka sitt testområde för IoT-sensorer som använder LoRa-teknik för att kommunicera. HEMAB är en av ägarna till ServaNet. Studien har konstruerat metoder för mätning av höjdskillnad från data av en barometer och en accelerometer. Resultatet jämför de två sensorerna med avseende på hur tillförlitligt de kan mäta höjdskillnad över tid. Accelerometern ger mer tillförlitliga resultat som ligger närmare verkligheten, på lägre höjder, med en kortare mätperiod i jämförelse med barometern. Däremot, visar barometern mer tillförlitliga värden på högre höjder, och mer tillförlitligt värde än accelerometern på den högsta testade höjden. Anledningen till att accelerometern ger mindre tillförlitliga resultat på högre höjder med längre mätperiod, beror på det sättet dubbelintegrering tar med sig felande och avstickande värden som blir större och större ju längre tid som integreras. Barometern ger osäkra värden på lägre höjd på grund av att sensorn ger spridda värden redan då den ligger stillastående, detta jämnas ut på högre höjder. LoRaWAN är en lämplig teknik för att kommunicera våghöjd, förutsatt att beräkningar görs på prototypen och endast våghöjden skickas över LoRa, inte sensordata. / Internet of Things (IoT), is a concept that has received a lot of attention from researchers and practitioners of IoT worldwide. IoT can be described as a network where everyday objects communicate with each other or with people. IoT will expand the internet by integrating objects for communication via embedded systems, this leads to a distributed network of devices that communicate with people and other IoT devices. Härnösand Miljö &amp; Energi AB (HEMAB), is one of the owners of ServaNet and is a company that wants to expand its test area for IoT sensors that use LoRa-technology to communicate. HEMAB is one of the owners of ServaNet, as ServaNet is the city network in Härnösand. This study has constructed a method for each sensor that can measure height difference. The result compares a barometer and an accelerometer with respect to how reliably they can measure height difference over time. The accelerometer gives more reliable results that are closer to the reality, at lower altitudes, with a shorter measurement period compared to the barometer. On the other hand, the barometer shows more reliable measurements at higher altitudes, and more accurate measurement than the accelerometer at the highest tested altitude. The reason why the accelerometer performs worse at higher altitudes with longer measurement periods, is due to the way double integration stacks up errors that grows with time, resulting in larger errors for longer periods of measurements. The barometer gives no reliable measurements at lower altitudes, due to the sensor giving scattered values even when the sensor is stationary, this evens out at higher altitudes. LoRaWAN is a suitable technology for communicating wave height, provided that calculations are made on the prototype and only the wave height is sent over LoRa, not sensor-data.  The outcome of the benchmarks measurement showed that increasing the number of nodes would not result in superior performance. It was noted that an optimal number of nodes was found to be between 1 and 20 for all the tests performed. The study showed that no load balancer could be considered a clear winner, instead, different configurations of load balancers performed varyingly well at different tests.

Målet med det här projektet var att uppgradera det befintliga vågbojssystemet Buling för att möjlig-göra datainsamling med hjälp av en mobiltelefon. Det befintliga systemet utgjordes av en vågbojutrustad med sensorer för bestämning av havsvågors periodtid, höjd och propageringsriktning. Iprojektet vidareutvecklades mjukvarupaketet tillhörande det ursprungliga systemet för att kunnaanvändas tillsammans med data från mobiltelefoner med operativsystemen iOS och Android, ochtester utfördes i kontrollerad miljö på land för att kalibrera mjukvaran. En mätkropp för förvaringav mobiltelefon samt system med kätting, flytlina och ankare för förankring utvecklades därefter.Slutligen utfördes två fälttester utanför Sandhamn i Stockholms skärgård. Fälttesterna visade attsystemets bestämning av vågors periodtid och höjd hade lika god noggrannhet som det ursprungligasystemet. Vid det första fälttestet lyckades riktningen hos lågfrekventa dyningsvågor bestämmaskorrekt, men de högfrekventa vindvågor som också förekom kunde inte identifieras. Vid det andrafälttestet användes två mätkroppar: den ena med en lättare kätting och den andra helt utan kätting.Systemet med den lättare kättingen identifierade korrekt vågornas propageringsriktning, medanresultatet från systemet utan kätting inte överensstämde med okulära observationer. Utifrån dettadras slutsatsen att användande av en kätting är önskvärd för att korrekt bestämma lågfrekventavågors propageringsriktning. För att öka systemets känslighet för högfrekventa vågor föreslås att iframtida studier testa andra systemkonfigurationer, exempelvis genom att variera kättingens vikteller mätkroppens form.