• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Fallrelaterad self-efficacy, gångförmåga och antal vårddagar hos äldre personer som opererats för höftfraktur

Botvalde, Lina, Åslund, Johan January 2010 (has links)
<p>Fall orsakar de allra flesta höftfrakturerna och en tredjedel av alla över 65 år i Sverige faller varje år. En persons self-efficacy kan påverka hur aktiv personen vågar vara efter en höftfraktur vilket torde påverka den postoperativa rehabiliteringen. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att vid hemgång från ortopedavdelning efter operation för höftfraktur undersöka om fallrelaterade self-efficacy skiljer sig i olika äldre åldersgrupper samt samband mellan fallrelaterad self-efficacy, gångförmågan och antalet vårddagar. <strong>Metod:</strong> Medelåldern i studien var 78 år. 14 personer ingick i studien. 6 av personerna tillhörde gruppen äldre/äldre (≥80 år) och resterande tillhörde gruppen yngre/äldre (65-79 år). Personerna som ingick hade ingen till mild kognitiv nedsättning. Frågeformuläret Falls-efficacy scale svenska versionen (FES(S)) även gångtestet Timed Up and Go användes. <strong>Resultat:</strong> Studien kunde inte påvisa några statistiskt signifikanta skillnader i fallrelaterad self-efficacy mellan yngre/äldre och äldre/äldre på FES(S) och dess delskalor. De äldre/äldre skattade dock sin fallrelaterade self-efficacy högre än yngre/äldre. Sambandet mellan FES(S) delskala för personliga aktiviteter i dagliga livet (PADL) och TUG i gruppen äldre/äldre var statistiskt signifikant. Sambanden mellan antalet vårddagar och resultaten på FES(S) var lågt till måttligt. <strong>Konklusion:</strong> Att äldre/äldre skattar högre på FES(S) och har ett starkt samband med resultaten på TUG är något som avdelningar skulle kunna ta hänsyn till i sin rehabilitering genom att träna vardagsaktiviteter för att tillägna sig ökad förståelse av vad de möts av vid hemgång.</p>
2

Fallrelaterad self-efficacy, gångförmåga och antal vårddagar hos äldre personer som opererats för höftfraktur

Botvalde, Lina, Åslund, Johan January 2010 (has links)
Fall orsakar de allra flesta höftfrakturerna och en tredjedel av alla över 65 år i Sverige faller varje år. En persons self-efficacy kan påverka hur aktiv personen vågar vara efter en höftfraktur vilket torde påverka den postoperativa rehabiliteringen. Syfte: Syftet var att vid hemgång från ortopedavdelning efter operation för höftfraktur undersöka om fallrelaterade self-efficacy skiljer sig i olika äldre åldersgrupper samt samband mellan fallrelaterad self-efficacy, gångförmågan och antalet vårddagar. Metod: Medelåldern i studien var 78 år. 14 personer ingick i studien. 6 av personerna tillhörde gruppen äldre/äldre (≥80 år) och resterande tillhörde gruppen yngre/äldre (65-79 år). Personerna som ingick hade ingen till mild kognitiv nedsättning. Frågeformuläret Falls-efficacy scale svenska versionen (FES(S)) även gångtestet Timed Up and Go användes. Resultat: Studien kunde inte påvisa några statistiskt signifikanta skillnader i fallrelaterad self-efficacy mellan yngre/äldre och äldre/äldre på FES(S) och dess delskalor. De äldre/äldre skattade dock sin fallrelaterade self-efficacy högre än yngre/äldre. Sambandet mellan FES(S) delskala för personliga aktiviteter i dagliga livet (PADL) och TUG i gruppen äldre/äldre var statistiskt signifikant. Sambanden mellan antalet vårddagar och resultaten på FES(S) var lågt till måttligt. Konklusion: Att äldre/äldre skattar högre på FES(S) och har ett starkt samband med resultaten på TUG är något som avdelningar skulle kunna ta hänsyn till i sin rehabilitering genom att träna vardagsaktiviteter för att tillägna sig ökad förståelse av vad de möts av vid hemgång.
3

Beskrivning av patienters postoperativa vårdförlopp tre dagar efter kolorektalkirurgi enligt ERAS vårdprogram

Furuseth, Christina, Samuelsson, Therese January 2010 (has links)
<p><strong><strong><p>Abstract</p><p>The purpose of this study was to describe the post-operative care during the three first days for patients who have undergone colorectal surgery according to ERAS care programs with a focus on the variables nutrition, elimination, activity, type of analgesia and the number of hospital days documented in the patient record and patient log books. ERAS means "Early Recovery After Surgery" and the purpose of the health care program is to accelerate recovery after colorectal surgery. The study had a descriptive design and a quantitative approach, in which 51 patient records were included. Log books and patient records were reviewed postoperatively. According to the log books estimated most of the patients, who had documented, that they ate and drank very good or good. According to nursing documentation most of the patients ate ordinary food and drank nutritional drinks. According to the log books, the mean and median were about two drinks per day while nursing documentation varied. According to the log books, the median first stool after surgery was two days and according to the nursing documentation three days. The median number of walks in the corridor varied from 2-3 (log books) to two walks each day (nursing documentation). Epidural analgesia was the most common analgesia. The mean number of hospital days was 8.4 days (median 7 days). The conclusion is that few ERAS patients achieved the targets set at the hospital. The lack of documentation makes the interpretation difficult.</p></strong></strong></p> / <p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien var att utifrån sjuksköterske- och patientdokumentation beskriva det postoperativa vårdförloppet under tre dagar för patienter som har genomgått kolorektalkirurgi enligt ERAS vårdprogram med fokus på variablerna nutrition, elimination, aktivitet, typ av smärtlindring och antal vårddagar. ERAS betyder "Early Recovery After Surgery" och syftet med vårdprogrammet är att påskynda återhämtning efter kolorektalkirurgi. Studien hade en beskrivande design och en kvantitativ ansats där 51 patientjournaler inkluderades. Loggböcker och patientjournaler granskades postoperativt. Enligt loggböckerna så skattade de flesta patienterna, av de som hade dokumenterat, att de åt och drack mycket bra eller bra. Enligt sjuksköterskedokumentationen så åt de flesta vanlig mat och drack näringsdrycker. Enligt loggböckerna var medelvärdet och medianen cirka två näringsdrycker per dag medan det enligt sjuksköterskedokumentationen varierade. Enligt loggböckerna var medianen för första avföringen efter operationen två dagar och enligt sjuksköterskedokumentationen tre dagar. Medianen för antal vändor i korridoren varierade från 2-3 vändor (loggböckerna) till 2 vändor varje dag (sjuksköterske-dokumentationen). Epiduralbedövning var den vanligaste smärtlindringen. Medelvärdet för vårddagar var 8,4 dagar (median 7 dagar). Slutsatsen är att få patienter uppnådde de uppsatta målen vid det aktuella sjukhuset. Dokumentationen var bristfällig, vilket försvårar tolkningen av resultatet.</p></strong></p>
4

Beskrivning av patienters postoperativa vårdförlopp tre dagar efter kolorektalkirurgi enligt ERAS vårdprogram

Furuseth, Christina, Samuelsson, Therese January 2010 (has links)
Abstract The purpose of this study was to describe the post-operative care during the three first days for patients who have undergone colorectal surgery according to ERAS care programs with a focus on the variables nutrition, elimination, activity, type of analgesia and the number of hospital days documented in the patient record and patient log books. ERAS means "Early Recovery After Surgery" and the purpose of the health care program is to accelerate recovery after colorectal surgery. The study had a descriptive design and a quantitative approach, in which 51 patient records were included. Log books and patient records were reviewed postoperatively. According to the log books estimated most of the patients, who had documented, that they ate and drank very good or good. According to nursing documentation most of the patients ate ordinary food and drank nutritional drinks. According to the log books, the mean and median were about two drinks per day while nursing documentation varied. According to the log books, the median first stool after surgery was two days and according to the nursing documentation three days. The median number of walks in the corridor varied from 2-3 (log books) to two walks each day (nursing documentation). Epidural analgesia was the most common analgesia. The mean number of hospital days was 8.4 days (median 7 days). The conclusion is that few ERAS patients achieved the targets set at the hospital. The lack of documentation makes the interpretation difficult. / Sammanfattning Syftet med studien var att utifrån sjuksköterske- och patientdokumentation beskriva det postoperativa vårdförloppet under tre dagar för patienter som har genomgått kolorektalkirurgi enligt ERAS vårdprogram med fokus på variablerna nutrition, elimination, aktivitet, typ av smärtlindring och antal vårddagar. ERAS betyder "Early Recovery After Surgery" och syftet med vårdprogrammet är att påskynda återhämtning efter kolorektalkirurgi. Studien hade en beskrivande design och en kvantitativ ansats där 51 patientjournaler inkluderades. Loggböcker och patientjournaler granskades postoperativt. Enligt loggböckerna så skattade de flesta patienterna, av de som hade dokumenterat, att de åt och drack mycket bra eller bra. Enligt sjuksköterskedokumentationen så åt de flesta vanlig mat och drack näringsdrycker. Enligt loggböckerna var medelvärdet och medianen cirka två näringsdrycker per dag medan det enligt sjuksköterskedokumentationen varierade. Enligt loggböckerna var medianen för första avföringen efter operationen två dagar och enligt sjuksköterskedokumentationen tre dagar. Medianen för antal vändor i korridoren varierade från 2-3 vändor (loggböckerna) till 2 vändor varje dag (sjuksköterske-dokumentationen). Epiduralbedövning var den vanligaste smärtlindringen. Medelvärdet för vårddagar var 8,4 dagar (median 7 dagar). Slutsatsen är att få patienter uppnådde de uppsatta målen vid det aktuella sjukhuset. Dokumentationen var bristfällig, vilket försvårar tolkningen av resultatet.

Page generated in 0.0293 seconds