Syftet med den här studien har varit att undersöka upplevelser av jämställdhet, med fokus på vårdnads-, boende och umgängesutredningar. För att synliggöra eventuell problematik kring jämställdhet har syftet varit att undersöka upplevelsen från två olika perspektiv. Det ena perspektivet som undersöktes utgjordes av två kvinnliga familjerättssocionomer som själva arbetar med vårdnads-, boende och umgängesutredningar. Det andra perspektivet utgjordes av en pappa som själv varit aktuell för en familjerättslig utredning. Utöver pappan har även en manlig Mansjoursarbetare varit med och utgjort det manliga perspektivet, då han träffat många fäder med erfarenheter av Familjerätten. Totalt har fyra kvalitativa intervjuer genomförts och sedan analyserats genom konventionella innehållsanalyser. I det insamlade materialet framkom åsikter som skilde de olika perspektiven åt men också åsikter som visade sig vara gemensamma. Det båda perspektiven hade gemensamt var uppfattningen om att det finns förutfattade meningar om kön som riskerar att påverka familjerättsliga ärenden. Det fanns även en uppfattning om att det får konsekvenser att Familjerätten domineras av kvinnor, då det manliga perspektivet på så sätt tenderar att saknas. Några av de viktigaste strategierna för att främja jämställdhet mellan föräldrarna ansågs vara att lyfta barnets perspektiv samt att professionalitet och objektivitet tillämpas i bedömningarna.

Syftet med studien är att, utifrån en kritisk-saklig utredningsmetodik, granska hur familjerättssekreterare presenterar och bedömer barnets bästa och våld i nära relationer i 16 vårdnads-, boende- och umgängesutredningar. Utredningarna är gjorda av familjerätten i Örebro kommun. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har den kvalitativa metoden dokumentgranskning använts i kombination med en semistrukturerad intervju. Studien visar att barn under nio år regelmässigt fråntas rätten att göra sin röst hörd samt att ett vuxet barnperspektiv genomsyrar utredningstexterna. Konsekvensen blir att barnets perspektiv osynliggörs och utelämnas. Språket har en avgörande betydelse för hur våldsproblematik hanteras, våldet tenderar att tonas ner eller ignoreras helt i bedömningen. Våld i nära relationer relateras inte till barnets mående, anknytning eller föräldraförmåga. Det är inte heller något som diskuteras eller tas hänsyn till i bedömningen. Den kritiskt-sakliga utredningsmetodiken har genom sina teoretiska begrepp varit ett grundläggande verktyg i studiens analys och diskussion. Detta har kombinerats med den lagstiftning som reglerar familjerättens uppdrag samt anknytningsteori och barnets bästa. Studien ämnar bidra till reflektion, inspiration och upplysning rörande barnets bästa och våld i nära relationer i vårdnads-, boende- och umgängesutredningar. Förhoppningsvis kan studien även bidra till att öka barnens inflytande i vårdnadstvister, stärka deras ställning och göra deras röster hörda. / The aim of the thesis is to examine, based on critical-factual investigation methodology, how family law secretary’s presents and assess “child’s best” and domestic violence in 16 custody-residence- and contact investigations. The investigations are made by family law in Örebro. To reach the aim of the study and the research questions the qualitative method document review was used in combination with a semi-structured interview. The results of the study showed that children younger than nine years routinely were denied the right to have their voices heard and also that an adult child’s perspective permeates the investigations. The consequence is that the child's perspective became ​​invisible or omitted. Language has an important part in how violence is handled, it tends to be grayed or ignored in the assessment. Domestic violence is not either related to the child’s wellbeing, attachment theory or parenting skills. That is also something that is not discussed or taken into consideration in the assessment. The critical-factual investigation methodology through its theoretical concepts has been a fundamental tool in the analysis and discussion. This has been combined with the law that regulates the family law assignment, attachment and “child´s best”. The study intends to contribute to a reflection, inspiration and enlightenment concerning “child´s best” and domestic violence in custody-, residence- and contact investigations. Hopefully, the study also helps to increase the children's interests in custody disputes, strengthen their position and to make the children´s voices heard.