<p>Syftet med studien är att undersöka vad som skiljer och förenar tre läromedel i matematik år 3 från skilda årtionden och om inslagen av vardagsrelaterade problemuppgifter har förändrats till antal och i sitt innehåll. Forskningsfrågorna belyser vad som skiljer och förenar de tre analyserade läromedlen i deras upplägg, hur stor andel av problemuppgifterna i läromedlen som är vardagsrelaterade och på vilket sätt de vardagsrelaterade problemuppgifterna knyter an till elevens vardag.</p><p>Tre olika förlag som publicerat läromedel sedan 1980-talet fram till år 2010 kontaktades för information om deras mest sålda läromedel under respektive årtionde i matematik år 3. Ett läromedel från varje förlag valdes ut och metoden som använts för att besvara studiens frågeställning är en komparativ textanalys av de tre läromedlen.</p><p>Resultatet visar att det totala antalet uppgifter i de studerade läromedlen har minskat med ca 50 procent från 2311 stycken uppgifter i läromedlet från år 1988 till 1195 stycken uppgifter i läromedlet från år 2008. Andelen vardagsrelaterade problemuppgifter har ökat med ca 75 procent i de studerade läromedlen men var fortfarande låg år 2008 då andelen problemuppgifter utgör mindre än tio procent av det totala antalet uppgifter. De uppgifter som klassificerats som vardagsrelaterade problemuppgifter kategoriserades in under Erikssons (2009) områden <em>vardag, fritid, handel</em> och <em>skola</em> samt efter på vilket sätt de knöt an till elevens vardag. Underkategorier skapades inom varje område som representerade de mest förekommande ämnena. Området <em>vardag</em> var störst till antalet i alla tre läromedel med 52 procent av de vardagsrelaterade problemuppgifterna följt av området <em>fritid</em> med 23 procent och <em>handel</em> med 20 procent av problemuppgifterna. Det minst förekommande området var <em>skola</em> som endast utgjorde 5 procent av de vardagsrelaterade problemuppgifterna. Studiens slutsatser visar att andelen vardagsrelaterade problemuppgifter är låg och att variationen av ämnen i de vardagsrelaterade problemuppgifterna kan förbättras.</p> / <p>The purpose of this study is to investigate the similarities and differences between three different textbooks in third-grade mathematics from different decades. It also investigates how the element of real-life related problems has changed in quantity and in content. The questions asked in the study highlight what similarities and differences the three examined textbooks have in layout, what percentage of the problems that are real-life related and in which way these problems relate to students everyday life.</p><p>Three different publishers that published textbooks in mathematics grade three between the years of 1980 and 2010 were contacted for information about their most sold textbooks during that time. One textbook from each publisher was chosen and the method that has been used to answer the questions of this study is a comparative text analysis of the three chosen textbooks.</p><p>The result of the study shows that the total amount of tasks in the studied textbooks was reduced with 50 percent from 2311 tasks in the textbook published year 1988 to 1195 tasks in the textbook published in 2008. The share of real-life problems had increased with approximately 75 percent in the studied textbooks but the share is still low in 2008 while the problem tasks only constitute less then ten percent of the total amount of tasks in all of the studied textbooks. The problem tasks that has been classified as real-life problems were categorized after Erikssons (2009) in four different areas; <em>activities of daily living (ADL), leisure, business</em> and <em>school</em> depending on wich way the real-life problem relates to the students everyday life. Subcategories were found that represent the most common topics of the four different areas. The area <em>ADL</em> was most common with 52 percent of the real-life problems followed by <em>leisure</em> with 23 percent and <em>business</em> with 20 percent. The least common area was <em>school</em> with only five percent of the real-life problems. From this was concluded that the share of real-life problems is low and that the variation of topics among the real-life problems can improve.</p>

Syftet med studien är att undersöka vad som skiljer och förenar tre läromedel i matematik år 3 från skilda årtionden och om inslagen av vardagsrelaterade problemuppgifter har förändrats till antal och i sitt innehåll. Forskningsfrågorna belyser vad som skiljer och förenar de tre analyserade läromedlen i deras upplägg, hur stor andel av problemuppgifterna i läromedlen som är vardagsrelaterade och på vilket sätt de vardagsrelaterade problemuppgifterna knyter an till elevens vardag. Tre olika förlag som publicerat läromedel sedan 1980-talet fram till år 2010 kontaktades för information om deras mest sålda läromedel under respektive årtionde i matematik år 3. Ett läromedel från varje förlag valdes ut och metoden som använts för att besvara studiens frågeställning är en komparativ textanalys av de tre läromedlen. Resultatet visar att det totala antalet uppgifter i de studerade läromedlen har minskat med ca 50 procent från 2311 stycken uppgifter i läromedlet från år 1988 till 1195 stycken uppgifter i läromedlet från år 2008. Andelen vardagsrelaterade problemuppgifter har ökat med ca 75 procent i de studerade läromedlen men var fortfarande låg år 2008 då andelen problemuppgifter utgör mindre än tio procent av det totala antalet uppgifter. De uppgifter som klassificerats som vardagsrelaterade problemuppgifter kategoriserades in under Erikssons (2009) områden vardag, fritid, handel och skola samt efter på vilket sätt de knöt an till elevens vardag. Underkategorier skapades inom varje område som representerade de mest förekommande ämnena. Området vardag var störst till antalet i alla tre läromedel med 52 procent av de vardagsrelaterade problemuppgifterna följt av området fritid med 23 procent och handel med 20 procent av problemuppgifterna. Det minst förekommande området var skola som endast utgjorde 5 procent av de vardagsrelaterade problemuppgifterna. Studiens slutsatser visar att andelen vardagsrelaterade problemuppgifter är låg och att variationen av ämnen i de vardagsrelaterade problemuppgifterna kan förbättras. / The purpose of this study is to investigate the similarities and differences between three different textbooks in third-grade mathematics from different decades. It also investigates how the element of real-life related problems has changed in quantity and in content. The questions asked in the study highlight what similarities and differences the three examined textbooks have in layout, what percentage of the problems that are real-life related and in which way these problems relate to students everyday life. Three different publishers that published textbooks in mathematics grade three between the years of 1980 and 2010 were contacted for information about their most sold textbooks during that time. One textbook from each publisher was chosen and the method that has been used to answer the questions of this study is a comparative text analysis of the three chosen textbooks. The result of the study shows that the total amount of tasks in the studied textbooks was reduced with 50 percent from 2311 tasks in the textbook published year 1988 to 1195 tasks in the textbook published in 2008. The share of real-life problems had increased with approximately 75 percent in the studied textbooks but the share is still low in 2008 while the problem tasks only constitute less then ten percent of the total amount of tasks in all of the studied textbooks. The problem tasks that has been classified as real-life problems were categorized after Erikssons (2009) in four different areas; activities of daily living (ADL), leisure, business and school depending on wich way the real-life problem relates to the students everyday life. Subcategories were found that represent the most common topics of the four different areas. The area ADL was most common with 52 percent of the real-life problems followed by leisure with 23 percent and business with 20 percent. The least common area was school with only five percent of the real-life problems. From this was concluded that the share of real-life problems is low and that the variation of topics among the real-life problems can improve.

Många elever upplever ångest och oro inför matematikämnet, där elevers förmågor hämmas på grund av dessa känslor. Denna kunskapsöversikt handlar om att beskriva en undervisningsform, som har visat att både motivation och förståelse hos elever ökar. Undervisningsformen handlar om att tillämpa vardagen i matematikundervisningen, då elever får möjlighet till en djupare förståelse för matematiken och hur den kan användas i det vardagliga livet. Syftet med kunskapsöversikten är att belysa vad forskningen kännetecknar kring att tillämpa vardagsmatematik i unga åldrar, samt vilka fördelar och nackdelar som finns med undervisningsformen. De frågeställningar som vår kunskapsöversikt utgår från är: - Vad kännetecknar forskningen kring att tillämpa vardagen inom ämnet matematik? - Vilka fördelar och nackdelar med vardagsmatematik presenteras i forskningen? Vi använde oss av databaserna Primo och ERIC (ProQuest), vid sökandet av artiklar. I artikelsökningen fokuserade vi främst på sökorden “everyday life mathematics” och “Primary school”. Genom dessa sökord fick vi fram sju vetenskapliga artiklar och en vetenskaplig rapport som vi sedan granskade. Under läsprocessen av artiklarna fördjupade vi oss i resultat, diskussion och till viss del metod i samtliga artiklar. Resultatet visar att majoriteten av författarna, i våra valda artiklar, har en positiv inställning till att tillämpa vardagsmatematik i undervisningen. Resultatet visar även att det finns nackdelar och svårigheter med att använda denna undervisningsform. Svårigheter med att tillämpa vardagsrelaterade situationer i matematikundervisningen är främst tidsbristen, där lärare saknar tid till att planera en relevant undervisning som samtliga elever kan relatera till och gynnas av. Det är dock en övervägande del av forskningen som uppmärksammar fler fördelar än nackdelar med vardagsmatematik. Fördelar som presenteras i forskningen handlar främst om att elevers motivation och intresse ökar, samtidigt som förståelsen för ämnet blir djupare och bredare. Detta skapar en god förutsättning för elevers lärande, där förmågor och resultat förbättras inom matematiken.