Matematik kan ses som ett verktyg till att förstå hur vår vardag fungerar. Många eleverbehöver en länk mellan sin egen vardag och det abstrakta innehållet för att kunna förstå hurmatematik går att använda utanför skolan. Ett vanligt undervisningsmaterial i matematik ärläroböcker. Innehållet i läroböckerna består i stor utsträckning inte av uppgifter som ärvardagsrelaterade. Det kan skapa ett stort glapp och förvirring i huruvida eleverna lär sigmatematik eller inte. Ett sätt att hjälpa eleverna över den tröskeln kan vara attverklighetsanknyta innehållet till elevernas bakgrund och som de kan identifiera sig med.Syftet med den här studien är att undersöka hur vardagsrelaterade händelser skrivs fram ibråkuppgifter i matematikläroböcker i årskurs 5. Fokus ligger på vardagliga händelser ochpersonnamn, där anknytningen/identifieringen görs genom text och bild i uppgiften. I studienanvänds resultatet från Palms (2002) avhandling som en hypotes om att uppgifterna behövervara verklighetsanknutna för att eleverna ska svara mer realistiskt och därmed öka förståelsenför matematik. Som metod har en analys gjort med utgångspunkt ur Studiensundersökningsmetod utgår från en kategorisering av Creswells (2003, s.16), SequentialExplanatory, vilket innebär att forskaren gör en kvantitativ datainsamling följt av en kvalitativanalys av den insamlade datan för att utveckla sitt undersökningsområde. Kategoriseringen ären del av en Mixed-Method analys (Creswell 2003, ss.22-23). Den kvalitativa delen äranalysen av innehållet och presenteras i form av text och exempel ur boken. Den kvantitativadelen är summeringen av uppgifterna som presenteras i tabeller/diagram och syftar till att geen översiktsbild över skillnader mellan läroböckerna vad gäller sådant som vardagsområden,vardagsrelaterade uppgifter och användning av personnamn.Utifrån första frågeställningen som handlar om fördelningen i det analyserade materialet,visar resultatet att antalet uppgifter som inte är vardagsrelaterade är fler i varje Lärobok 1-3.Den andra frågeställningen handlar om vilka områden som behandlas inom uppgifternasynliggjordes fyra större områden som är Fritid, Mat Teknik och Övrigt. Resultatet visar att 1av 3 läromedel innehåller alla fyra områden. Den tredje- och fjärde frågeställningen handlarom eleverna kan identifiera sig i uppgifter i relation till sig själv och sitt personnamn samtvardagshändelser och undersöks genom de namn/händelser som förekommer i uppgifterna.Resultatet visar att läroböckerna använder sig av i stor utsträckning av namn som är mindrevanligt förekommande.Min slutsats är att forskning pekar på att det är viktigt att läroböckerna innehållervardagsrelaterade uppgifter för att öka förståelse för matematik. Resultatet visar att detförekommer fler icke vardagsrelaterade uppgifter gentemot vardagsrelaterade och attidentifikation kan ske med namn och kontext i viss variation.

Matematik kan ses som ett verktyg till att förstå hur vår vardag fungerar. Många eleverbehöver en länk mellan sin egen vardag och det abstrakta innehållet för att kunna förstå hur matematik går att använda utanför skolan. Ett vanligt undervisningsmaterial i matematik är läroböcker. Innehållet i läroböckerna består i stor utsträckning inte av uppgifter som är vardagsrelaterade. Det kan skapa ett stort glapp och förvirring i huruvida eleverna lär sigmatematik eller inte. Ett sätt att hjälpa eleverna över den tröskeln kan vara att verklighetsanknyta innehållet till elevernas bakgrund och som de kan identifiera sig med. Syftet med den här studien är att undersöka hur vardagsrelaterade händelser skrivs fram i bråkuppgifter i matematikläroböcker i årskurs 5. Fokus ligger på vardagliga händelser och personnamn, där anknytningen/identifieringen görs genom text och bild i uppgiften. I studien används resultatet från Palms (2002) avhandling som en hypotes om att uppgifterna behövervara verklighetsanknutna för att eleverna ska svara mer realistiskt och därmed öka förståelsen för matematik. Som metod har en analys gjort med utgångspunkt ur Studiens undersökningsmetod utgår från en kategorisering av Creswells (2003, s.16), Sequential Explanatory, vilket innebär att forskaren gör en kvantitativ datainsamling följt av en kvalitativanalys av den insamlade datan för att utveckla sitt undersökningsområde. Kategoriseringen är en del av en Mixed-Method analys (Creswell 2003, ss.22-23). Den kvalitativa delen är analysen av innehållet och presenteras i form av text och exempel ur boken. Den kvantitativadelen är summeringen av uppgifterna som presenteras i tabeller/diagram och syftar till att geen översiktsbild över skillnader mellan läroböckerna vad gäller sådant som vardagsområden, vardagsrelaterade uppgifter och användning av personnamn. Utifrån första frågeställningen som handlar om fördelningen i det analyserade materialet,visar resultatet att antalet uppgifter som inte är vardagsrelaterade är fler i varje Lärobok 1-3.Den andra frågeställningen handlar om vilka områden som behandlas inom uppgifterna synliggjordes fyra större områden som är Fritid, Mat Teknik och Övrigt. Resultatet visar att 1av 3 läromedel innehåller alla fyra områden. Den tredje- och fjärde frågeställningen handlarom eleverna kan identifiera sig i uppgifter i relation till sig själv och sitt personnamn samt vardagshändelser och undersöks genom de namn/händelser som förekommer i uppgifterna. Resultatet visar att läroböckerna använder sig av i stor utsträckning av namn som är mindre vanligt förekommande. Min slutsats är att forskning pekar på att det är viktigt att läroböckerna innehållervardagsrelaterade uppgifter för att öka förståelse för matematik. Resultatet visar att det förekommer fler icke vardagsrelaterade uppgifter gentemot vardagsrelaterade och att identifikation kan ske med namn och kontext i viss variation.