I takt med att världens städer blir allt mer tätbefolkade ökar behovet av varor i städerna. Varutransporter inom tätbebyggda områden för med sig många problem, så som luftföroreningar, buller och trängsel, men är vitala för städernas överlevnad. En av åtgärderna som föreslås i litteraturen för att minska dessa problem kallas lokal mikroterminal (LMT), som är en logistisk anläggning i utkanten av ett tätbebyggt område där varor konsolideras innan de levereras till mottagare inom det tätbebyggda området. Lokala mikroter- minaler har stor potential till att minska den miljöpåverkan som varutrans- porter i tätbebyggda områden för med sig, men de är ändå sällsynta. Studiens syfte var att ”identifiera potentiella för- och nackdelar, ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv, med att styra varuflödet till köp- centrum i Linköping och Norrköping via lokala mikroterminaler”. Efter lit- teratursökningen stod det klart att ur de ekologiska och sociala hållbarhets- dimensionerna hade flera fördelar med LMT:er identifierats och uppmätts. Fördelarna i dessa två dimensioner uppnås genom att varutransporten utförs effektivare om en lokal mikroterminal används. Eftersom LMT:n även har en driftskostnad så har många LMT:er dock lagts ner på grund av att de blev för dyra. Studien fokuserades därför på det ekonomiska perspektivet. Ifall fler möjliga ekonomiska fördelar med LMT:er identifierades skulle det öka sannolikheten att fler lönsamma LMT:er kan införas. Valet av aktörsperspektiv preciserades ytterligare genom att studien fo- kuserades på butiker och hur de påverkas av ett införande av en LMT. Den mest centrala utgångspunkten var hur personalens butikslogistiska (Kotzab & Teller, 2005) arbetsuppgifter påverkade deras möjlighet att erbjuda så bra service som möjligt och ifall en LMT kan motverka eventuella butikslogis- tiska problem hos butikerna. De butikslogistiska aktiviteter som undersök- tes var leveransmottagning, uppackning, prismärkning, larmning samt skräp- hantering/återvinning. Dessutom undersöktes butikernas behov av ett större lagringsutrymme. Studiens frågeställningar besvarades med hjälp av 51 semi- strukturerade intervjuer hos butiker i köpcentrum i Linköping och Norrkö- ping, samt till en viss del med hjälp av litteraturen. Den största potentialen till ekonomiska fördelar för butikerna identifiera- des som möjligheten till att få alla leveranser tidigt under dagen och möjlig- heten till att kunna utnyttja LMT:n som en lagringspunkt. 75 % av butikerna angav antingen butikslogistiska aktiviteter eller lagring som ett problem och därmed bör en stor andel av butikerna ha någon form av intresse för vad en LMT kan erbjuda. För att uppnå dessa ekonomiska fördelar är det därför viktigt att en LMT kan erbjuda ett stort antal tilläggstjänster.

Syfte: Syftet är att undersöka följderna av konkurrensutsättningen på apoteksmarknaden ur ett logistiskt flödesperspektiv. Metod: Abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer. Teori: Logistiska målmixen, Du Pont-schemat, 80–20-regeln, byta lager mot information, logistik som konkurrensmedel Marknadsteorier, konsumenttrygghet, drivkrafter för innovation, Porters fem krafter Resultat: De största volymerna av receptbelagda läkemedel går, likt under monopol-tiden, fortfarande via de största distributörerna Tamro och Oriola. Apoteks-aktörerna tycks överlag vilja gå mot lägre kapitalbindning, med något högre logistikkostnader och servicegrad. Främst vill aktörerna styra varuförsörj-ningen i egen regi för att anpassa den till de egna affärsmodellerna. Service-graden tycks inte ha försämrats sedan omregleringen. Trots detta önskar apoteken en förändring av varuförsörjningen, men detta har i dagsläget inte förverkligats. Den främsta orsaken tycks vara leverantörernas makt och bristen på substitut. För att utmana det obalanserade maktförhållandet tar apoteken till parallellimport, vilken tycks ha ökat, som förhandlingsmedel. Slutsatser: Komplexiteten tycks ligga i att marknaden i sin helhet måste behålla vissa öar av monopol. Ett läkemedel kan nämligen behäftas med mycket höga forsknings- och utvecklingskostnader, varpå utvecklarens patentskydd mot andra läkemedelsleverantörer är nödvändigt. Detta skapar dock en sämre förhandlingsställning för apoteksaktörerna. En annan bidragande faktor till komplexiteten kan vara statens inblandning som tredje part på marknaden. Den nya marknaden har dock lett till en innovationsutveckling på varuförsörjningsplanet, där aktörerna skapar sina egna logistiklösningar. / Purpose: The aim is to examine the impact of competition on the Swedish pharmacy market from a logistical flow perspective. Method: Abductive base and qualitative data collection method in the form of semi-structured and unstructured interviews. Theory Logistical Goal Mix, Du Pont chart, 80–20 rule, replacing stock with information, logistics as a competitive tool Market theories, consumer protection, innovation drivers, Porters five forces Result: The largest volumes of prescription drugs are still handled the same way as before the re-regulation by the largest distributors Tamro and Oriola. Pharmacy stakeholders in general seem to aim for lower tied up capital, with slightly higher logistics costs and service levels. Mainly, the pharmacies want to control the supply chain in-house to suit their own business models. The level of service seems to have remained stable since the re-regulation. Despite the same level of service, pharmacies desire a change in the supply chain. No change has been implemented which mainly seems to depend on the power of suppliers and lack of substitutes. In order to challenge the unbalanced power relationship pharmacies use parallel imports, which seem to have increased, as negotiation means. Conclusion: The complexity seems to lie in that the market as a whole must maintain certain islands of monopoly. A drug may be connected with very high research and development costs, which mean developer's patent protection of drugs against other vendor’s become necessary. However, this creates a weaker negotiating position for pharmacy operators. Another contributing factor to the complexity can be state involvement, as a third party, in the market. Despite this, the new market has led to an innovation development on the supply chain level where players create their own logistics.

Bakgrund: I sjukhusets unika miljö kan vikten av effektiva flöden ha avgörande betydelse för liv eller död. Förutsättningarna för logistiken i ett sjukhus är föränderlig och för att hänga med i olika förbättringstekniker måste sjukhusen utvecklas. Lösningen kan vara lean i sjukvård, men forskningen inom området är begränsad, vilket ger upphov till fortsatta studier inom ämnet.   Syfte: Studien syftar till att ge utökad kunskap om lean genom att ta reda på utmaningar för samordning av två varuförsörjningsflöden samt identifiera faktorer för effektiv varuförsörjning inom sjukvården. Metod: För att besvara syftet och forskningsfrågorna har en abduktiv ansats använts, där litteraturen inhämtats parallellt med empirisk data från en fallstudie på Gävle sjukhus. Teori från litteraturen och resultatet från fallstudien har analyserats, diskuterats och utifrån analysen har en slutsats utarbetats. Resultat: Studiens resultat är en värdeflödesanalys av processen för den interna varuförsörjningen av förbrukningsartiklar på Gävle sjukhus. Genom kartläggningen åskådliggörs slöserier som de separata flödena ger upphov till.     Begränsningar: Området för lean och logistik i sjukvård är delvis outforskat och området är i behov av utvecklad kunskap. Då sjukhusets avdelningar tycks ha olika hantering för den interna varuförsörjningen hade ett utökat antal inkluderade informanter varit gynnsamt för studien. Implikationer: Studien utökar kunskapen för ämnet genom att identifiera utmaningar med arbetskulturen samt svårigheter i att standardisera processer och eliminera slöserier. Studien identifierar därtill informationsflöde, systemstöd och värdeflödesanalys som betydelsefulla faktorer för effektiv varuförsörjning på ett sjukhus. Dessutom definieras ett uttryck för logistiken i sjukhus – sjukhuslogistik. / Background: In the unique environment of a hospital the importance of efficient logistics can be a matter of life and death. The conditions for the logistics in a hospital are constantly changing and to keep up with progress being made in different techniques of improvement hospitals must evolve. The answer could be lean healthcare but the research in this area is limited and thus more studies are required. Purpose: This study aims to broaden the knowledge about lean healthcare, through exploring the challenges involved with coordination of supply flows and also by identifying success factors of efficient supply flows. Method: To answer the purpose and the research questions the study utilizes an abductive approach where the literature has been acquired in parallel with the empirical data from a case study made on Gävle hospital. Both theoretical and empirical data has then been analyzed and through this analysis a conclusion has been formed. Findings: The study is made by a value stream mapping of the internal supply chain of consumable goods at Gävle hospital. Through the mapping numerous areas of waste can be identified, which is the result of having separate supply chains. Limitations: More research in the area of using lean and logistics in combination with healthcare are still needed. Since management of the internal supply chain varies at the different hospital departments an increased number of informants would have been favorable for the study. Implications: This paper explores the topic by identifying challenges within the work culture, difficulties with standardization of processes and eliminating waste. The study also identifies flow of information, system support and value stream mapping as success factors for an efficient internal supply chain within a hospital. Because there is a lack of vocabulary for describing the area of healthcare logistics in the Swedish Language, a definition for this is also contributed in the study.