11 |
Meningen måste ju vara att få folk till butiken : en kvalitativ studie av ICA respektive Coop:s profiler och imagesAndréasson, Linda, Windeman, Charlotta January 2007 (has links)
<p>Både ICA och Coop vill genom reklammaterialet förmedla en profil av välkända varumärken, förmånliga erbjudanden och kvalitet, vilket båda har lyckats att överföra till fokusgrupperna. Fokusgrupperna ansåg att reklamfilmer från Coop var tråkiga, traditionella och produktfokuserade medan ICA: s upplevdes som sevärd och rolig underhållning. Medan ICA vill förmedla gemenskap i analysmaterialet vill Coop förmedla en professionell relation. De vill båda skapa trovärdighet och identifikation samt kärlek och välkomnande i det undersökta materialet. Båda har lyckats att skapa igenkännande och trygghet, men Coop har inte lyckats att förmedla den professionella relationen till fokusgrupperna. Med ICA kände fokusgrupperna gemenskap och förväntningar, inte med Coop. Fokusgrupperna förknippade ICA med en liten mataffär. Coop förknippades av fokusgrupperna med en stormarknad och stort produktutbud.</p>
|
12 |
Varumärken : Hur bygger man varumärken?Ade, Adam, Nilsson, David, Önen, Mahabad January 2007 (has links)
<p>I dagens konkurrenssamhälle är det viktigt att företagen bygger en identitet och att de kan särskilja sig gentemot konkurrenter. Det är där varumärken får sin betydelse och roll. Det är även viktigt för konsumenterna att kunna skapa sig en egen identitet genom att välja företagens olika produkter. Varumärken kostar mycket pengar och tar lång tid att bygga upp, så det är viktigt att företagen förvaltar det på rätt sätt. Vad kännetecknar då ett starkt varumärke och hur bygger man upp ett sådant?</p><p>Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera vilka komponenter som krävs för att bygga ett starkt varumärke. Vi valde att använda en kvalitativ metod och sju olika företag intervjuades. De modeller vi framför allt använde var Aakers och Melins modeller om hur man bygger starka varumärken.</p><p>Resultatet visar att de komponenter som exempelvis Melin och Aaker framhåller om hur man bygger starka varumärken, även används av företagen. Exempelvis framhävs kontinuitet och konsekvens mycket i teorierna, och detta stämmer överrens med vad som framkom i intervjuerna. Det är också viktigt att man har en historia, en berättelse om hur företaget skapades, hur länge det har funnits och vad som har åstadkommits. Det är delvis sammankopplat med att det tar lång tid att bygga ett varumärke. Det tar tid att slå sig in på en marknad och etablera sig i konsumenternas medvetande, det vill säga öka sin varumärkeskännedom. Ytterligare en sak är att man måste ha en kvalité på sina produkter. Om produkten man säljer inte har tillräckligt god kvalité är det mycket svårt att bygga ett varumärke</p>
|
13 |
Varumärken : Hur bygger man varumärken?Ade, Adam, Nilsson, David, Önen, Mahabad January 2007 (has links)
I dagens konkurrenssamhälle är det viktigt att företagen bygger en identitet och att de kan särskilja sig gentemot konkurrenter. Det är där varumärken får sin betydelse och roll. Det är även viktigt för konsumenterna att kunna skapa sig en egen identitet genom att välja företagens olika produkter. Varumärken kostar mycket pengar och tar lång tid att bygga upp, så det är viktigt att företagen förvaltar det på rätt sätt. Vad kännetecknar då ett starkt varumärke och hur bygger man upp ett sådant? Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera vilka komponenter som krävs för att bygga ett starkt varumärke. Vi valde att använda en kvalitativ metod och sju olika företag intervjuades. De modeller vi framför allt använde var Aakers och Melins modeller om hur man bygger starka varumärken. Resultatet visar att de komponenter som exempelvis Melin och Aaker framhåller om hur man bygger starka varumärken, även används av företagen. Exempelvis framhävs kontinuitet och konsekvens mycket i teorierna, och detta stämmer överrens med vad som framkom i intervjuerna. Det är också viktigt att man har en historia, en berättelse om hur företaget skapades, hur länge det har funnits och vad som har åstadkommits. Det är delvis sammankopplat med att det tar lång tid att bygga ett varumärke. Det tar tid att slå sig in på en marknad och etablera sig i konsumenternas medvetande, det vill säga öka sin varumärkeskännedom. Ytterligare en sak är att man måste ha en kvalité på sina produkter. Om produkten man säljer inte har tillräckligt god kvalité är det mycket svårt att bygga ett varumärke
|
14 |
Vilka aspekter beaktar B2B-tjänsteföretag och varför beaktas dessa vid uppbyggandet av ett starkt varumärke?Lindkvist, Alexandra, Sjödin, Jenny January 2008 (has links)
Problemdiskussionen i denna uppsats visar på att det inte har forskats mycket angående varumärkesbyggande för B2B-tjänsteföretag och därför ansåg vi att det skulle vara ett intressant ämne att göra en undersökning om. Denna uppsats har därmed behandlat ämnet varumärken och speciellt B2B-tjänsteföretags varumärkesbyggande. Bakgrund och problemdiskussion ledde fram till en hypotes att det finns aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar vid uppbyggandet av ett starkt varumärke. Denna uppsats syfte är att skapa en överblick av teoriläget angående B2B- och tjänsteföretag och varumärken, detta för att hitta möjliga aspekter att ta hänsyn till för att möjliggöra en utvärdering av David Aakers modell, ”Hur varumärkeskapital genererar värde”. Detta möjliggörs genom att undersöka B2B-tjänsteföretag ur märkesinnehavarens perspektiv. Utvärderingen av modellen skall leda till en modifierad modell och syftet med detta är att finna aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar och varför dessa beaktas då de bygger starka varumärken. Teorin behandlar därmed varumärken utifrån både ett B2B-perspektiv, ett tjänsteperspektiv och ett B2B-tjänsteperspektiv. Modellen ”Hur varumärkeskapital genererar värde” tar upp delar som varumärkesmedvetenhet, upplevd kvalitet, varumärkeslojalitet och varumärkesassociationer. Målet med uppsatsen var att hitta möjliga aspekter kring varumärkesbyggande i B2B-tjänsteföretag samt att göra en utvärdering av den valda undersökningsmodellen samt att ge ett förslag på en modifierad modell. Uppsatsen är genomförd med en kvalitativ ansats och det har genomförts intervjuer med personer som arbetar på B2B-tjänsteföretag. Slutsatserna i denna uppsats ger en indikation på att det finns aspekter för B2B-tjänsteföretag att ta hänsyn till då de bygger sitt varumärke, vilket har visats genom teori samt det empiriska material som har samlats in. Vidare har utvärderingen av Aakers modell ”Hur varumärkeskapital genererar värde”, visat att modellen fungerar som en bra grund även för B2B-tjänsteföretag, men att det kan behövas en modifierad modell som är anpassad till B2B-tjänsteföretag med exempelvis de aspekter såsom relationer, icke-påtaglighet och komplexa köpbeslut som denna undersökning har visat. Utvärderingen av modellen, ”Hur varumärkeskapital genererar värde” ledde fram till ett förslag på en modifierad modell. Problemdiskussionen i denna uppsats visar på att det inte har forskats mycket angående varumärkesbyggande för B2B-tjänsteföretag och därför ansåg vi att det skulle vara ett intressant ämne att göra en undersökning om. Denna uppsats har därmed behandlat ämnet varumärken och speciellt B2B-tjänsteföretags varumärkesbyggande. Bakgrund och problemdiskussion ledde fram till en hypotes att det finns aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar vid uppbyggandet av ett starkt varumärke. Denna uppsats syfte är att skapa en överblick av teoriläget angående B2B- och tjänsteföretag och varumärken, detta för att hitta möjliga aspekter att ta hänsyn till för att möjliggöra en utvärdering av David Aakers modell, ”Hur varumärkeskapital genererar värde”. Detta möjliggörs genom att undersöka B2B-tjänsteföretag ur märkesinnehavarens perspektiv. Utvärderingen av modellen skall leda till en modifierad modell och syftet med detta är att finna aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar och varför dessa beaktas då de bygger starka varumärken. Teorin behandlar därmed varumärken utifrån både ett B2B-perspektiv, ett tjänsteperspektiv och ett B2B-tjänsteperspektiv. Modellen ”Hur varumärkeskapital genererar värde” tar upp delar som varumärkesmedvetenhet, upplevd kvalitet, varumärkeslojalitet och varumärkesassociationer. Målet med uppsatsen var att hitta möjliga aspekter kring varumärkesbyggande i B2B-tjänsteföretag samt att göra en utvärdering av den valda undersökningsmodellen samt att ge ett förslag på en modifierad modell. Uppsatsen är genomförd med en kvalitativ ansats och det har genomförts intervjuer med personer som arbetar på B2B-tjänsteföretag. Slutsatserna i denna uppsats ger en indikation på att det finns aspekter för B2B-tjänsteföretag att ta hänsyn till då de bygger sitt varumärke, vilket har visats genom teori samt det empiriska material som har samlats in. Vidare har utvärderingen av Aakers modell ”Hur varumärkeskapital genererar värde”, visat att modellen fungerar som en bra grund även för B2B-tjänsteföretag, men att det kan behövas en modifierad modell som är anpassad till B2B-tjänsteföretag med exempelvis de aspekter såsom relationer, icke-påtaglighet och komplexa köpbeslut som denna undersökning har visat. Utvärderingen av modellen, ”Hur varumärkeskapital genererar värde” ledde fram till ett förslag på en modifierad modell.
|
15 |
Konsten att underhålla samt utveckla ett väletablerat varumärke : Tre välrenommerade inredningsföretag under luppenKlockhoff, Nils January 2009 (has links)
No description available.
|
16 |
Vilka aspekter beaktar B2B-tjänsteföretag och varför beaktas dessa vid uppbyggandet av ett starkt varumärke?Sjödin, Jenny, Lindkvist, Alexandra January 2008 (has links)
Problemdiskussionen i denna uppsats visar på att det inte har forskats mycket angående varumärkesbyggande för B2B-tjänsteföretag och därför ansåg vi att det skulle vara ett intressant ämne att göra en undersökning om. Denna uppsats har därmed behandlat ämnet varumärken och speciellt B2B-tjänsteföretags varumärkesbyggande. Bakgrund och problemdiskussion ledde fram till en hypotes att det finns aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar vid uppbyggandet av ett starkt varumärke. Denna uppsats syfte är att skapa en överblick av teoriläget angående B2B- och tjänsteföretag och varumärken, detta för att hitta möjliga aspekter att ta hänsyn till för att möjliggöra en utvärdering av David Aakers modell, ”Hur varumärkeskapital genererar värde”. Detta möjliggörs genom att undersöka B2B-tjänsteföretag ur märkesinnehavarens perspektiv. Utvärderingen av modellen skall leda till en modifierad modell och syftet med detta är att finna aspekter som B2B-tjänsteföretag beaktar och varför dessa beaktas då de bygger starka varumärken. Teorin behandlar därmed varumärken utifrån både ett B2B-perspektiv, ett tjänsteperspektiv och ett B2B-tjänsteperspektiv. Modellen ”Hur varumärkeskapital genererar värde” tar upp delar som varumärkesmedvetenhet, upplevd kvalitet, varumärkeslojalitet och varumärkesassociationer. Målet med uppsatsen var att hitta möjliga aspekter kring varumärkesbyggande i B2B-tjänsteföretag samt att göra en utvärdering av den valda undersökningsmodellen samt att ge ett förslag på en modifierad modell. Uppsatsen är genomförd med en kvalitativ ansats och det har genomförts intervjuer med personer som arbetar på B2B-tjänsteföretag. Slutsatserna i denna uppsats ger en indikation på att det finns aspekter för B2B-tjänsteföretag att ta hänsyn till då de bygger sitt varumärke, vilket har visats genom teori samt det empiriska material som har samlats in. Vidare har utvärderingen av Aakers modell ”Hur varumärkeskapital genererar värde”, visat att modellen fungerar som en bra grund även för B2B-tjänsteföretag, men att det kan behövas en modifierad modell som är anpassad till B2B-tjänsteföretag med exempelvis de aspekter såsom relationer, icke-påtaglighet och komplexa köpbeslut som denna undersökning har visat. Utvärderingen av modellen, ”Hur varumärkeskapital genererar värde” ledde fram till ett förslag på en modifierad modell.
|
17 |
Varumärkets aktualitet : en studie som handlar om i vilken utsträckning design utgör en viktig faktor för varumärkets aktualitet i konfektionsbranschenGustafsson, Frida, Larsson, Annie January 2004 (has links)
No description available.
|
18 |
Meningen måste ju vara att få folk till butiken : en kvalitativ studie av ICA respektive Coop:s profiler och imagesAndréasson, Linda, Windeman, Charlotta January 2007 (has links)
Både ICA och Coop vill genom reklammaterialet förmedla en profil av välkända varumärken, förmånliga erbjudanden och kvalitet, vilket båda har lyckats att överföra till fokusgrupperna. Fokusgrupperna ansåg att reklamfilmer från Coop var tråkiga, traditionella och produktfokuserade medan ICA: s upplevdes som sevärd och rolig underhållning. Medan ICA vill förmedla gemenskap i analysmaterialet vill Coop förmedla en professionell relation. De vill båda skapa trovärdighet och identifikation samt kärlek och välkomnande i det undersökta materialet. Båda har lyckats att skapa igenkännande och trygghet, men Coop har inte lyckats att förmedla den professionella relationen till fokusgrupperna. Med ICA kände fokusgrupperna gemenskap och förväntningar, inte med Coop. Fokusgrupperna förknippade ICA med en liten mataffär. Coop förknippades av fokusgrupperna med en stormarknad och stort produktutbud.
|
19 |
Varumärkesidentitet : företagets själNilsson, Jessica, Jansson, Simona, Evaldsson, Maria January 2003 (has links)
No description available.
|
20 |
Pole Position : En komparativ studie om hur Volvo kan anpassa sitt positioneringsarbete på grund avskillnad i varumärkesuppfattning / Pole Position : A comparative study of how Volvo canadapt their work with positioning due to a difference inbrand perception.Wiberg, Robert, Karlsson, Robin January 2012 (has links)
Titel: Pole Position – en komparativ studie om hur Volvo kan anpassa sitt positioneringsarbete på grund av skillnad i varumärkesuppfattning. Författare: Robin Karlsson och Robert Wiberg Handledare: Thomas Helgesson Nivå: Kandidatuppsats i marknadsföring, 15 HP, vårtermin 2012 Nyckelord: Varumärken, varumärkesidentitet, varumärkesuppfattning, märkeskännedom, positionering, positioneringsstrategier Problemställning: Hur kan ett företag, verksamt på olika geografiska marknader, anpassa sitt positioneringsarbete på grund av skillnad i varumärkesuppfattning? Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån den teoretiska referensramen genom kvantitativ och kvalitativ forskning förklara hur ett företag, aktivt på olika geografiska marknader kan positionera sig på de olika marknaderna på grund av skillnad i varumärkesuppfattning. Metod: I uppsatsen har vi haft en abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod. Vi har jämfört ett företags verksamhet i två länder och har således utfört en komparativ uppsats. Teoretiskt perspektiv: Inledningen av den teoretiska referensramen beskriver varumärken i allmänhet. Teorin övergår sedan till en förklaring av varumärken ur ett internt- samt externt perspektiv. Avslutningenav teorin belyser ämnet positionering och strategier för ändamålet. Empiriskt perspektiv: Empirisk data är insamlad genom en kvalitativ intervju med Volvo Personvagnar AB i Sverige och en intervju via mailmed motsvarigheten i Brasilien. Ytterligare information har delgivits oss genom mailkontakt under arbetets gång. Dessutomhar en kvantitativ undersökning utförts i Sverige. Slutsats: Företag som är aktiva på olika geografiska marknader kananpassa sitt positioneringsarbete för att nå önskad identitet på marknaderna. Arbetet på marknaderna kan skilja sig åt och även den eftersträvade positionen på marknaden kan vara olika. Det är inte säkert att varumärkesuppfattningen är den avgörande faktorn för framgång utan det kan även vara märkeskännedom.
|
Page generated in 0.057 seconds