Sammanfattning Varumärken är något som blir allt viktigare för alla olika organisationer. För att kunna nå ett bra resultat och undvika den hårda konkurrens som idag finns är det avgörande att kunna bygga ett starkt varumärke. Men hur byggs ett varumärke inom idrotten? Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ett starkt varumärke byggs upp inom idrotten. Detta ämne är relativ outforskat och för att få svar på frågan har de två kända idrottsföreningarna i Karlstad, BS BolticGöta och Färjestad BK intervjuats för att ge oss en bild av vilka faktorer som anses vara viktiga vid att stärka och bygga ett varumärke inom idrotten. Vidare ska det även besvaras om det finns några likheter och skillnader mellan idrottsföreningar och företag vad det gäller att bygga starka varumärken. Till hjälp i den sista frågan har företaget Stamford analyserats. I uppsatsen har den kvalitativa metoden använts för att på bästa sätt kunna ta del av den kunskap, erfarenhet och information som respondenterna besitter. Intervjuerna har föregåtts av noggrant väl utvalda frågor till de personer inom respektive organisation som arbetar med marknadsföring och varumärkes frågor. Teori och empiri har analyserats och slutligen utmynnat i en slutsats. Resultatet av denna studie blev att det framförallt finns fyra stycken avgörande faktorer för en idrottsförening i stärkandet av dess varumärke. De fyra faktorerna är; det sportsliga resultatet, produkten, organisationen och ekonomin. Elementen utgör tillsammans ett kretslopp där de påverkas och påverkar varandra. Sportsliga resultat anses dock vara det viktigaste, utan ett framgångsrikt resultat över en längre period kommer inte varumärket att vare sig kunna byggas eller stärkas. Likheterna mellan ett företag och en idrottsförening är stora, för ett företag är produkten och dess kvalité det viktiga medan det är det sportsliga resultatet som motsvarar produkten för en idrottsförening.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i det som skedde på Drottninggatan den 6:e mars 2008. Då hölls en presskonferens med anledning att H&M köpt in sig i företaget Fabric Scandinavien. H&M har inledningsvis köpt 60 procent av företaget, med optioner på ett fullständigt ägande inom en femårsperiod. Problemformuleringen grundar sig i att det råder hård konkurrens på den svenska modemarknaden. Det är svårt för små aktörer att etablera sig. I kontrast till detta har Weekday lyckats gå från att vara en liten second-hand affär på Lilla Essingen till att bli en storkoncern, vid namn Fabric Skandinavien, bestående av ett flertal framgångsrika varumärken samt två välrenommerade klädkedjor. Resan har tagit sammanlagt åtta år. För sex år sedan togs de första stegen mot vad företaget är idag, då öppnade Weekday sin första butik på Olofsgatan i närheten av Hötorget i centrala Stockholm. Uppsatsen vill inte ta reda på varför H&M, i rena fakta, köpte in sig i företaget. Uppsatsen vill istället se på hur och varför Weekday vuxit så snabbt som de har gjort. Genom att se till varumärkeslitteraturen vill vi ge en bild av vad som är de brukliga och dominerande förklaringar till varför vissa varumärken blir starka och om och hur man som företag kan arbeta med sina varumärken. Uppsatsen har tre block i denna strävan. Uppsatsen består av litteraturläsning, intervjuer med personal och ledning på Weekday samt av en medieanalys av hur företaget framställs i media.

Titel:     Mätinstrument: Kundnöjdhet – Att jämföra image, förväntningar och upplevelser i modebutikerSyfte:Syftet är att undersöka de förväntningar om nöjdhet som kunder baserar enbart på en varumärkesmix. Vilka aspekter av ett butiksbesök dessa varumärkesbaserade nöjdhetsförväntningar framförallt rör, hur nöjda kunderna förväntar sig att bli med dessa aspekter och huruvida nöjdhetsförväntningarna infrias vid ett besök i en butik som har en specifik varumärkesmix. Som ett delsyfte undersöks vad i ett butiksbesök som är viktigt för de deltagande konsumenterna när de handlar kläder.Metod:Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod där vi intervjuade 111 kvinnliga respondenter om vad de tyckte var viktigt, vilka förväntningar en varumärkesmix skapar samt hur nöjda de var efter ett besök vid dammodeavdelningen på Åhléns i Umeå. Vi utgick från ett deduktivt angreppsätt med befintliga teorier som stöd för våra frågeställningar. Resultat/slutsatser:Resultaten från vår studie ger en inblick i vilka dimensioner som kvinnliga konsumenter förväntar sig bli nöjda med i en modebutik. Våra resultat visar även hur det skiljer sig mellan respondenternas förväntade nöjdhet och upplevda nöjdhet på dimensionerna.Slutsatserna som kan dras utifrån studien är att varornas kvalitet är den aspekt där förväntningar påverkas allra mest av varumärkesmixen. Bland egenskaper i butiken är väntetid för service och miljöaspekter det som påverkas mest. Sökord:Förväntning (expectation), nöjdhet (satisfaction), image, varumärken.Omfång, sidor:68 sidor + 3 bilagorAntal ref/källor:13 Böcker, 44 Artiklar och Forskningsrapporter, 4 Internetkällor.

Varumärken får en allt större betydelse för företag världen över. På senare år har det blivit allt viktigare för företag och organisationer att utmärka sig genom detta i konkurrensen med andra. Samtidigt som värdet av varumärken ökar blir det allt viktigare att kunna bestämma detta på ett tillförlitligt sätt. Syftet med uppsatsen är att se på vilka sätt ett varumärke kan värderas vid överlåtelser. Det är dessutom att undersöka om varumärket kan värderas tillförlitlig då det är internt upparbetat. Till sist har vi som målsättning att ta reda på om internt upparbetade varumärken kan aktiveras i balansräkningen och om detta är lämpligt. Genom intervjuer med nyckelpersoner inom varumärkesvärdering sammanvävda med ett teoretiskt efterforskningsarbete har resultaten kommit fram. Ett abduktivt arbetssätt tillsammans med en kvalitativ undersökningsmetod har möjligtgjort för författarna att uppnå det utforskande syfte uppsatsen utgått ifrån. Företag värderas idag mångdubbelt mer än värdet av det egna kapitalet i företaget. Huvuddelen av värdet kan hänföras till immateriella tillgångar, såsom varumärken. Trots detta får idag inte värdet av det egenupparbetade varumärket erkännas i någon extern redovisningsinformation. För förvärvade varumärken framkommer att det finns olika sätt att göra värderingen på. Respondenterna har olika uppfattningar kring om detta värde borde ingå i balansräkningen eller ej. Idag finns det värderingsmetoder att tillgå men dessa skapar inkonsekventa och otillförlitliga resultat. Ett internt upparbetat varumärke får idag inte aktiveras i en balansräkning. Idag ser vi inte heller att det lämpligen kan göras på ett tillförlitligt sätt. Det har dock visat sig under uppsatsens gång att framtiden kan komma att ändra på detta, förmodligen ganska snart.

I västvärlden har det blivit nästintill en trend för företag att göra namnbyten. I USA byter cirka 3000 företag namn varje år. 1990 låg den siffran på 1000, vilket innebär en ökning med 300 % på cirka 15 år. De stora finansiella summor som används vid namnbyten indikerar på att företagsnamnet är av stor betydelse. Men varför gör dessa företag namnbyten, och hur går de tillväga vid namnändringen? Syftet med den här studien är att besvara dessa frågor. För att kunna besvara dessa frågor har vi använts oss utav kvalitativ metod, då vi vill gå på djupet genom att besvara ”varför” och ”hur”. Vi har gjort fallstudier med företagen E.ON och Nordea. På Nordea intervjuade vi Kaisa Fexe, som är varumärkeschef sedan 2001, och på E.ON har vi intervjuat marknadsföringschefen Lars-Göran Pihl. Studien pekar på dessa fyra skäl som de vanligaste orsakerna till namnändringar hos företagen: • Sammanslagning/förvärv • Inträde på ny marknad • Förlorad rätt till varumärke • När varumärket har skadats Genom intervjuerna med våra fallföretag kom vi fram till att en av anledningarna till deras namnbyten var strävan efter synergi, speciellt när det gäller marknadsföringskostnader. Det finns inga modeller för hur ett företag ska gå tillväga vid ett namnbyte, men genom vår empiri drar vi slutsatsen att namnändringar går genom tre faser; 1. Internkommunikation om namnbytet parallellt med att hitta och bestämma sig för ett namn. 2. Externkommunikation om namnbytet parallellt med det praktiska arbetet. 3. Fylla företaget med värden som man vill associeras med.

In these days of globalization, with a higher level of openness and interaction over geographical, cultural and economical borders, the importance of the company’s intangible asset, its brand, is gaining importance as a differentiating factor. Building a strong brand and the emphasis on strategic brand management is something that before was given less attention in firms but today we can see a general increase in awareness and relative emphasis in the strategic work of companies. Countries as brands: Is it possible to consider a nation or a country as a brand the same way you consider a product? Well, looking in to the subject it seems to be a rather complex matter and there are many questions to be asked and answer. Nations around the globe are indeed marketing and positioning themselves for several purposes. It can be for example to attract tourists, investments and venture capital, qualified labour and business in general. So nations as brands do exist and it is of importance for the individual country to handle this valuable asset consciously. There are many factors contributing to the image of a nation and how others consider a nation image to be. It is also different according to whom and where you ask. The contributors to the image may be different channels of the mass media, famous persons and events, tourists visiting the country, national promotion agencies and also the main character in this study, the companies. The nature of nation branding is inert and complex so there is of importance that the contributors mentioned above have a mutual and homogeneous vision for the nations image and are working together. Companies tend to both contribute to and take advantage of the set of values that are more easily connected to a nation than others. Some companies do this more than others. The company should have: The awareness of the individual company of what they want its brand to be and stand for. The awareness of what the nation brand of Sweden stands for. The ability to choose between weather to consciously connect their brand to Swedish values or not. Accordingly, the main factor here is the awareness of the company in its strategic brand management. A nations image consists of a complex set of values and it is hard or maybe impossible to avoid some connection with this image but to a large extend the company can choose its positioned brand values. And the final question to be asked here is weather there can be found factors that indicates that some business or products can have a greater use or advantage of its connections with its nations brand image than others. The study My first intention was to carry out this study by including large and well-known Swedish companies like IKEA and Volvo, investigating their strategical brand management concerning my core-questions. This was not possible so the empirical part of this study was carried out by conducting interviews at two midsized companies in Arvika, Sweden. The first participating company is Klässbols Linneväveri, (Klässbols´ Linen mill), a recognized, successful textile company and the second one is Thermia AB a manufacturer of high quality, energy efficient heat pumps. I consider this inclusion of smaller companies to be even more interesting and rewarding when there is less to explore considering the big Swedish profile-companies. The main criteria’s was that the respondent companies should belong to different fields of business and that they should have presence abroad through export. For this particular study the most appropriate method and the one giving the richest and most valid image of the core question is the semi-structured interview. The actual interview took place at the locality of the two respondent companies. The persons chosen for the interviews at each company were picked by their position within the companies and were the ones most suitable and able to make the best possible contribution to this study. The main results found in this study are: It is natural that companies connect their brand to the image of country, being the nation of origin or a nation of choice. Having a country name included in a brand name helps customers to evaluate the product and make purchase decisions. The product or business of the company matters in the decision whether or not you should associate to the nations values or not. Sweden is associated with a set of values that you more easily can connect with certain businesses and products than others. It is of importance that the product is designed in Sweden and that this origin is emphasized in the market communication. In comparison, the country were the product is produced is on a relatively lower level of importance, although this level depends on which business it considers. Knowledge is power! To be able to make a conscious choice whether to connect to Swedish values or not, the individual company has to be aware of its own values and how they want to be seen as a brand. As long as the choice to include Swedish values is strategical, and conscious and the company can live up to these values, it is right. But it is also evenly right to choose not to include the same values.

Abstract Artists – the invisible assets; a qualitative study about the view on music rights and artist brands as intangible assets within music companies. This paper is a study of what view representatives from Swedish music companies have on activating music rights and artist brands as intangible assets. Throughout the paper, a discussion is held regarding what the representatives think about activating these intangible assets. From this, we have identified and analyzed possible pros and cons to such activation. Our interest to this question was brought to us when we realized that most music companies in Sweden have intangible assets without activating them. This is, even though these are their main source of income. To examine this question we have carried out a qualitative study with an abductive research approach. Our primary data has been collected through personal interviews and secondary data has been collected through scientific articles, literature and annual reports from music companies. The study resulted in personal views regarding intangible assets of three representatives from music companies. Also, the view of a chartered accountant was collected. Central aspects of their views have been analyzed with background in account theory relevant to us, such as accounting principles, account characteristics and users of annual reports. Lastly, as a respond to our aim, a discussion is held concerning if and what pros and cons there are to activating music rights and artist brands as intangible assets. One of our findings is that the conditions for Swedish music companies to activate intangible assets could be better. Also, the conditions for valuation of music rights and artist brands need to be improved. If the relevance in the balance sheets of the music companies is to be kept, these companies need to be given the possibility to re-examine the value of music rights and artist brands annually.  This is a requirement if the annual reports are to live up to the claim of true and fair view.

The purpose of this study is to analyze and specify the characteristics of servicescapes in the hotel industry and its role when building a brand. Further, the aim is to put forward how Management in this sector strategically utilizes the location to manage the staff in order to help build a strong lasting brand. To fulfill our purpose we have targeted one overall question - What purpose does servicescape have when building a solid brand name in the hotel sector? In today’s society brands play an integral part in influencing our buying behavior and are now considered to be a new business tool to communicate a business trough. Also services have become a widespread phenomenon, which is seen as a competitive tool not only for companies in the service sector. The literature regarding brands are more often using production companies as examples rather than service companies, which is why we found it interesting to make clear how service brands develop, keeping in mind the dynamics and intangible aspects. This study has been taking on a qualitative method as the idea was to gain a deeper understanding about the subject. The empirical material has been gathered from seven interviews with respondents holding important knowledge either about the hotel sector or brand management. The material has made out the basis for our analysis and final conclusion which you will find in the last chapters of this thesis. Keywords: Brands, Servicescape, Service Management, Interaction and Meetings.

This degree project has been done in parallel to the advertising agency Hera in Uppsala, and containsthe creating of a logotype and graphic profile for Aircall, a new big chain of shops dealing with telecommunication.Aircall was found 1 February 2004, when three smaller companies became one. Thisnew company were in need of a common brand and a uniform profile. The created graphic profile hasbeen applied to visiting cards, letterhead, envelopes, letter cards, bags, cars and advertisement. Thegraphic profile has also been used when designing the shop interior end exterior. Research has beendone on competitors graphic profiles and advertisement. The project also contains a deepening in corporateidentity.

Syftet med denna studie är att analysera hur SVT jobbar med och använder sig av förändringar i koncept och om detta i sin tur påverkar varumärket. Vi vill se till det unika i SVT:s situation i och med deras public serviceuppdrag och om detta påverkar arbetet med programmen. Vi ämnar studera detta genom två av SVT:s mest populära program, för att se om vi kan se dem som varumärken och vad som förändrats efter att framträdande attribut har bytts ut. Vi har i denna studie sett till vad ett varumärke är, vilka beståndsdelar ett varumärke har enligt Aaker (2002). Vi ser till hur förändringar av ett varumärke kan gå till utifrån Kapferers (2004) modell samt teoretikers ord om icke- kommersiella organisationers svårigheter. Empirin är hämtad från tre olika intervjuer, den första med varumärkesansvarig på SVT, den andra med På spårets producent och den tredje Så ska det låtas projektledare. Vi har även sett till den information SVT ger ut via sin hemsida och sina public servicerapporter. Vid förändringar ser vi att de båda programmen förändrar med en viss försiktighet och verkar för att behålla programmens kärna. Vidare menar vi att public service-uppdraget påverkar programmen och det arbete som läggs ner på dem. Detta till trots, framhåller båda respondenterna att de vill bli det självklara valet på fredagskvällen och verkar vara mer engagerade i att konkurrera ut de kommersiella kanalerna än att verkaför folkbildning. Vi anser på grund av detta att trots att de gärna framhåller public service som en ständigt påverkande faktor i allt vad de gör, att det inte har en alltför stor effekt på våra två valda program.