Sammanfattning Titel: Färg och typsnitts påverkan på logotypers exklusivitet. Författare: Anton Sjööblom Zellman & Louise Lindbäck. Kurs: C-uppsats, Examensarbete i Företagsekonomi. Huvudområde: Företagsekonomi. Handledare: Jonas Molin & Lars-Johan Åge. Datum:2019-05-24 Syfte: Syftet med vår studie är att ta reda på hur logotypens färg och typsnittsformat påverkar konsumentens uppfattade exklusivitet av ett varumärke. Metod: Vi har använt ett deduktivt tillvägagångssätt med utgångspunkt från tidigare forskning. Vi har sedan genomfört en kvantitativ undersökning för att reda på hur logotypens färg och typsnittsformat påverkar konsumentens uppfattade exklusivitet av ett varumärke. Färgerna mörkröd, mörkgrön, mörkblå, svart, grå och vit, samt typsnitten i formaten Sans-serif och Serif har legat till grund för undersökningen. För att samla in empiriskt material har en enkätundersökning utförts med 109 deltagare. Våra resultat har sedan analyserats i Jamovi där vi utfört en deskriptiv statistik, faktoranalys, korrelationsanalys samt en KMO analys. Slutsats: Studiens resultat visar att typsnittsformatet har störst påverkan på den upplevda exklusiviteten. Resultatet visar även att den emotion som uppstår när respondenterna ser en färg i kombination med ett typsnitt skapar en annan emotion än om respondenterna ser färgerna var för sig. Den färg respondenterna ansåg vara mest exklusiv var färgen mörkröd, följt av färgen mörkblå. Däremot kombinerat med ett typsnitt i en logotyp var dessa färger de som uppfattades minst exklusiva. Den färg respondenterna ansåg vara minst exklusiv var färgen vit, följt av färgen svart. Kombinerat med ett typsnitt i en logotyp var dessa färger de som uppfattades mest exklusiva. Resultatet visade även att typsnittet i Serif format uppfattades mest exklusiv av respondenterna oavsett vilken färg logotypen hade. Uppsatsens bidrag: Vårt bidrag till forskningen inom marknadsföring och ämnet företagsekonomi är en fördjupad förståelse för hur färger och typsnitt i en logotyp påverkar den uppfattade exklusiviteten. Med denna studie vill vi hjälpa företag att använda sig av färger och typsnitt i logotyper för att kunna rikta sig till rätt målgrupp, men även att matcha sin logotyp till vad varumärket vill förmedla. Vår studie och våra resultat kan praktiskt fungera som en vägledning i företags utformning när det gäller logotypen, men även när det gäller färgsättning eller val av typsnitt. Förslag till fortsatt forskning: Våra förslag på vidare forskning skulle kunna vara att jämföra flera olika typsnitt inom de två formaten Serif och Sans-serif för att testa den uppfattade exklusiviteten djupare. Ett annat förslag är att skapa fler nyanser av dessa färger för att finna fler skillnader till den uppfattade exklusiviteten. Vi har i vår studie använt oss av enbart enfärgade logotyper, så därför kan ett ytterligare förslag på vidare forskning vara en studie med flerfärgade logotyper.

Titel: Lyxvarumärkens identitetskris i digitaliseringen: en studie som skapar förståelse för hur varumärken hanterar olika logiker som samexisterar på marknaden. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi. Författare: Josefin Eriksson och Josefine Gustafsson Handledare: Signe Jernberg och Peter Edlund Datum: 2019 - juni Syfte: Vårt syfte med den här uppsatsen var att förstå hur företagen hanterar olika logiker som samexisterar på marknaden vid varumärkesbyggande. Vi ville se hur varumärken tar sig an förnyelse på marknaden och hur de arbetar för att inte tappa sin tradition i varumärkesidentiteten. Metod: För att besvara syftet har vi utgått från en semiotisk innehållsanalys av bilder på utvalda varumärkens Instagramkonto för att se hur de hanterar den nya eran av digitalisering och ny logik gällande synlighet samt tillgänglighet. Resultat & slutsats: Det finns olika reaktioner i hur varumärken väljer att hantera den nya marknadslogiken, samtliga utvalda varumärken har anpassat sig i nivå av att skaffa ett Instagramkonto men sedan ser appliceringen och engagemanget olika ut, vilket resulterar i hur väl varumärket lyckats att hantera den nya logiken. Uppsatsens bidrag: Vårt teoretiska bidrag landar i att skapa mer förståelse om varumärkens hantering av motstridiga logiker som samexisterar på marknaden och hur de arbetar för att bibehålla sin varumärkesidentitet. Vår forskning visar på att, hur ett företag hanterat olika logiker för att bibehålla varumärkesidentiteten beror på hur öppet företaget är för att influeras av en ny logik. Ett sätt att hantera olika logiker som samexisterar på marknaden i varumärkesbyggande är genom att behålla det viktigaste i sin traditionella logik och anpassa den med en detalj från den nya logiken, för att på så vis inte tappa varumärkesidentiteten. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning kan göras utifrån ett kundperspektiv för att undersöka hur kunder och allmänheten uppfattar motstridiga logikers påverkan på varumärkesidentiteten. Ett annat intressant forskningsförslag är att utveckla vår studie genom att göra en liknande studie men med ett annat empiriskt exempel eller andra lyxvarumärken för att utveckla kunskapen över hur andra företag hanterar varumärkesidentiteten när olika logiker samexisterar.Nyckelord: Varumärkesidentitet, varumärken, institutionella logiker, konkurrerande logiker / Title: Luxury brands identity crises in the digital age: A study that brings understanding about how brands handle different logics that coexist in the market. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Josefin Eriksson and Josefine Gustafsson Supervisors: Signe Jernberg and Peter Edlund Date: 2019 - june Aim: Our aim for this study was to understand how firms manage different logics that coexist in the marketplace when building a brand. We wanted to see how brands take on new logics in the market and how they work to not lose their tradition in the brand identity. Method: To answer our purpose, we have based our study on a qualitative semiotic content analysis of images at the Instagram profiles of selected brands to see how they manage the new era of technology and the new logic of visibility and availability. Results & Conclusion: There are various reactions from the brands regarding in how they choose to manage the new market logic. All selected brands have adapted to the level of getting an Instagram account, however, the application and the commitment looks different, which results in how well the brand has managed to handle the new logic. Contribution of the thesis: Our theoretical contribution is to create more understanding of the brand’s management of different logics that coexist in the market and how they work to maintain their brand identity. Our study shows that, how a company handle different logics to maintain the brand identity depends on how open the company is to be influenced by another logic. One way to handle different logics that coexist on the market when building a brand, is to maintain the most important detail in the traditional logic and adjust it with a detail from the new logic, to prevent from losing the brand identity. Suggestions for future research: Future research can be done from a customer perspective to investigate and receive information over how customers and the public perceive the conflicting logic’s influence on brand identity. It would also be interesting to develop our study with doing a similar study, but with another empirical example or other luxury brands to develop knowledge within how other companies handle different logics when building a brand. Key words: Brand identity, Brands, Institutional logics, Competing logics

Denna uppsats avser att söka, jämföra och analysera hur två butiker inom samma butikskedja, genom sin visuella kommunikation, kan ge kunden olika erfarenheter. Vi valde att begränsa ämnet till endast undersöka tre faktorer: skyltar, placering av varumärken och butikslayout. Vi bestämde oss för att jämföra två av Design Onlys butiker i Göteborg, som ligger i Nordstan och på Fredsgatan där vi uppfattar skillnader i den visuella kommunikationen Genom att med utsikt över hela kedjan från ägarnas visioner för hur butikskommunikatörer fungerar och slutligen hur kunderna uppfattar visuell kommunikation i butikerna, har vi kunnat dra slutsatser om hur väl företagets identitet matchar dess image. / Program: Butikschef, textil och mode

The trends in trade have been changing in the last few years. To offer a good product with agood price is not enough today, it’s also required that businesses create a good relationshipwith their customers and then do their best in maintaining it. It is now even more brandscompeting in the market, which indicates how a good relationship between the parties can bean important competitive advantage and also a significant variable.The goal and purpose of the study is to investigate and analyze the factors that influence thatthe supplier, in the sporting goods industry, is seen as a good supplier on the basis of theretailer&apos;s point of view. Then we want, from different sized companies, analyze and study howthey work with the key properties in creating a good customer relationship and hencecustomer satisfaction. Through it, we want to see how the various major suppliers work withtheir different retailers. We also want to explore and learn about the strength of the brand andit’s impact on the relationship.The study is a qualitative study with a deductive approach and is performed by semi-structuralinterviews. We made a strategic choice by the respondents along which we felt was of mostimportance, and was a good mix between large and small businesses to view from both theirperspectives. The study has a cross-sectional approach and a multiple study where theinterviews have been conducted in six retailers, as well as six suppliers.Based on our analysis, we have observed that there are many different factors involved inbuilding relationship. These include the brand, product, personal chemistry and company size.We have detected that suppliers work similar to one another. However, it is a big differencehow each supplier treat their own retailers depending on how strategically important theretailer is for the company. / <p>De senaste åren har man sett trender av förändring inom handeln. Idag räcker det inte att</p><p>kunna erbjuda en bra produkt och pris, utan det krävs även att företagen kan skapa en bra</p><p>relation till sina kunder och därefter underhålla den på bästa sätt. Det är även fler varumärken</p><p>som konkurrerar på marknaden vilket gör att en bra relation mellan parterna är en</p><p>betydelsefull konkurrensfördel och en viktig faktor.</p><p>Målsättningen och syftet med studien är att undersöka och analysera vilka faktorer som</p><p>påverkar att leverantören, i sporthandelsbranschen, uppfattas som en bra leverantör utifrån</p><p>detaljistens synvinkel. Därefter vill vi utifrån olika stora företag analysera och studera hur de</p><p>arbetar med de avgörande faktorerna för att skapa en god kundrelation och därmed</p><p>kundnöjdhet. Genom det vill vi kunna se om olika stora leverantörers arbete sina detaljister</p><p>skiljer. Vi vill också undersöka och ta reda på om styrkan i varumärket har inverkan på</p><p>relationen.</p><p>Studien är en kvalitativ undersökning med ett deduktivt arbetssätt och är utförd genom</p><p>semistrukturella intervjuer. Vi har gjort ett strategiskt val av respondenter utefter vilka vi</p><p>ansåg var av mest betydelse, samt var en bra blandning mellan stora och små företag för att</p><p>kunna se utifrån bådas perspektiv. Undersökningen har en tvärsnittsansats samt är en</p><p>multipelstudie då intervjuerna har utförts på sex stycken detaljistföretag, samt på sex stycken</p><p>leverantörsföretag.</p><p>Utifrån våra analyser har vi kunnat konstatera att det är många olika faktorer som spelar in i</p><p>relationsbyggandet, däribland varumärket, produkten, personkemin och företagets storlek. Vi</p><p>har dock upptäckt att leverantörernas arbete inte skiljer sig nämnvärt åt sinsemellan. Däremot</p><p>är det stor skillnad på hur varje enskild leverantör bemöter sina respektive återförsäljare och</p><p>det beroende på hur strategiskt viktig detaljisten är för företaget.</p><p>Program: Textilekonomutbildningen</p>

Destinationsmarknadsföring är en komplex marknadsföringsform eftersom turismprodukten är sammansatt av en upplevelse av platsen och människorna vid en särskild tidpunkt där produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turismdestinationer är det viktigt att etablera, förstärka eller förändra en destinations image samt att vara lyhörda för varje destinations unika behov och begränsningar. Städers framtid är beroende av invånarnas och företagarnas beslut. Idag märks städernas innovativa anda genom projekt som syftar till att bemöta de allt mer ökande ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningarna.Borås är en stad som kännetecknas av närhet till natur, kultur och shopping. Staden präglas av sitt kulturella arv från textilindustrin och närheten till Göteborg. Marknadsföringen av staden riktar sig till flera olika målgrupper, däribland barnfamiljer, företag och naturligtvis boråsarna själva. Många organisationer marknadsför staden och vår studie undersöker hur organisationerna BoråsBorås, Fritids- och turistkontoret, informationsavdelningen på Borås Stad samt Mitt i Borås arbetar med marknadsföring av staden.Studiens deskriptiva karaktär avser att beskriva hur Borås marknadsförs till allmänheten och stadens invånare. Det förekommer även explorativa inslag som möjliggör en övergripande bild av problemområdet. Eftersom studien även åsyftar till att ge förslag på hur marknadsföringen av Borås kan förbättras, präglas studien också av ett normativt syfte. Studien, som är av kvalitativ karaktär och har sin utgångspunkt i empirin som syftar till att djupgående undersöka ett fåtal fall, kännetecknas av en induktiv ansats och fallstudien som undersökningsmetod. Förståelsen är central i uppsatsen och framhävs utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Studien är främst uppbyggd utifrån insamlingen av empirisk primärdata som insamlats enligt ett icke-sannolikhetsval.Studiens empiriska resultat har belyst hur de olika organisationerna marknadsför staden, vilken målgrupp de riktar sig till samt vilka karakteristiska drag som är viktiga att lyfta fram när Borås marknadsförs. Representanterna för de olika organisationerna har bidragit med insikter i sin del av marknadsföringen av Borås som tillsammans skapat en helhet kring stadens marknadsföring. Avslutningsvis i uppsatsen återfinns ett antal förbättringsförslag som uppkom vid analysen av den empiriska undersökningen och som bland annat betonar ett större samarbete mellan stadens organisationer, enhetlig marknadsföring samt en gemensam profil och gemensamma kärnvärden som framhävs vid profileringen av staden. / Uppsatsnivå: D

Internet och den interaktiva webben är en naturlig del i dagens kommunikation. Varumärken måste vara där konsumenterna är och allt mer är det online. Företag bör dra nytta av den interaktiva webben och därigenom sociala medier vid uppbyggnaden av varumärket. Forskning har visat att det finns ett samband mellan sociala medier och varumärkesbyggnad. Då relationen mellan företag och konsument har studerats i olika kontexter och sammanhang har det visats att det finns möjligheter med sociala medier vid varumärkesbyggnad. Vi anser dock att många företag inte vet hur de ska hantera de sociala medierna effektivt och därför ville vi med experters kunskap öka förståelsen kring sociala medier inom företag. Studien syftar alltså till att studera experters syn på sociala medier som ett viktigt verktyg för varumärkesbyggnad och med deras kunskap öka förståelsen inom företag. För att svara på syftet har studien genomförts med en deduktiv ansats och vi har använt en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet samlades in genom sju stycken semistrukturerade djupintervjuer med experter inom området varumärken och sociala medier.Det har i studien framkommit att sociala medier i framtiden kommer bli en viktig och integrerad del i företags marknadsföringsstrategier. Andra typer av marknadskommunikationsverktyg kan användas i sociala medier för att underlätta arbetet med varumärket. Innan företag äntrar sociala medier bör de ha en uttalad strategi för syftet med aktiviteterna där och vilka mål de har. Företagen måste vara aktiva på mediet och skapa engagemang hos konsumenterna. De bör även vara personliga, transparenta och bemöta negativ kritik för att lyckas på de sociala medierna. En av möjligheterna med sociala medier är att interaktionen mediet tillåter skapar lojala kunder eftersom de får möjligheten att vara delaktiga i arbetet med varumärket. / Program: Civilekonomprogrammet

<p>Konkurrensen på dagens varumarknad är hård, studier gjorda av bl. a. Robert G Cooper visar att en stor del av produktlanseringarna misslyckas. I denna hårda miljö har varumärket blivit ett allt viktigare konkurrensmedel och det som förmår att höja en produkt över en annan. Speciellt nya företag är hårt utsatta i denna miljö i och med att de ofta saknar de ekonomiska och organisatoriska resurser som de etablerade företagen innehar. Ändå kan vi konstatera att nya företag överlever och blir framgångsrika i detta hårda klimat. Några goda exempel är Choice, J. Lindeberg och Tradera. Ett konkurrenskraftigt varumärke kan då antas ha varit en bidragande orsak till framgången för dessa framgångsrika företag.</p><p>Trots all forskning om varumärken och hur nya produkter ska utvecklas för att bli framgångsrika är området utifrån ett perspektiv av ett nytt företag ett bort-glömt ämne. En som har studerat området är Emily Boyle i sin studie om dammsugarmärket Dyson. Vi kan med andra ord konstatera att vi vet väldigt lite om hur de nya och framgångsrika företagen har format sitt varumärke.</p><p>I den här studien har vi tittat på fem nya och framgångsrika företag för att identifiera de gemensamma faktorer som ligger till grund för deras varumärken. För att på så sätt skapa en förståelse för vad andra nya företag bör iaktta för att skapa sig ett konkurrenskraftigt varumärke.</p><p>Den teoretiska infallsvinkeln vi har valt är ett kundfokuserat produkt- och varu-märkesutvecklings perspektiv. Med det menar vi att vi har valt att titta på hur varumärket har utvecklats i företagen i relation till produktens utveckling, men också hur stort kundens inflytande har varit i själva produktutvecklingen.</p><p>I studien har fyra företag intervjuats (Apberget, Odd Molly, Rest and Fly och Toontrack). Vidare har även en dokumentstudie om Dyson genomförts. De in-tervjuade företag är alla exempel på företag som har slagit igenom och tagit sig en del av konsumentmarknaden, men är också företag med stor potential och har möjligheter att bli ett av de framtida stora svenska företagen. Dyson är en smått osannolik historia om en uppfinnare och entreprenör som på fem år utvecklade en dammsugare som blev marknadsledare inom dammsugarbranschen i Storbritannien – på bekostnad av storheter som Electrolux och Hoover.</p><p>Studien har identifierat ett flertal samband mellan dessa företag. Ett av dessa är att företagen har arbetat efter att uppnå en kvalitetsstämpel med sina varumär-ken. Vidare har alla företag en varumärkesidentitet som har skapats av företa-gens produkter, men att de sedan har övergått till att låta varumärkesidentiteten styra agerandet i företaget. Företagen har också haft kompetens inom varumärkesområdet från starten av företaget. Studiens verkliga bidrag är dock iakttagelsen att de nya företagen har använt sig av de icke-kontrollerbara kommunikationsmedlen: mun-till-mun-metoden och PR för att bygga sitt varumärke och på så sätt kringgått den ”barriär” som kostnaden att köpa reklamtid i media har. Som fortsatta studier föreslår vi därför en mer generell studie av nya och framgångsrika företag och hur de har genomfört sin marknadskommunikation.</p>

<p>This study is about Skrädderiverkstan, a small tailoring company in Gothenburg. The study examines how this company can create a stronger brand for themselves in Gothenburg and how they can attract more customers but still keep the regulare ones.A survey was handed out and answered by the companys customers to see how they perceive the company and their tailoring services. This study showed that the customers are very happy with the company but some customers are not satisfied. The conclusion is that the company must take care of these dissatisfied customers and listen to their arguments since dissatisfied customers can create a badwill but mouth-to-mouth. A few of the recommendations made is to make the waiting area more pleasurable for customers and making it easier for the customers to find the tailoring company.</p>

<p>Bakgrund: Fusioner har blivit en allt vanligare företeelse, inte minst bland svenska banker och försäkringsbolag. Varumärken är ett annat aktuellt område och starka varumärken anses vara en av företagens viktigaste tillgångar. Stora forskarinsatser har gjorts om dessa två områden men kunskapen om hur varumärken skall hanteras vid fusioner är fortfarande liten.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den varumärkesproblematik som uppstår vid en fusion hanteras av svenska bank- och försäkringsföretag och utifrån detta ge en egen option på hur denna hantering bör gå till.</p><p>Genomförande: För att besvara syftet har vi utgått ifrån litteratur och genomfört intervjuer med sex svenska bank- och försäkringsföretag samt med tre varumärkeskonsulter och tre anställda vid reklambyråer. Utifrån dessa intervjuer och den befintliga litteraturen har vi gett en egen option på hur varumärkeshanteringen vid fusioner bör bedrivas.</p><p>Resultat: Vad företag måste göra innan en fusion är att se över om de kärnvärderingar som finns i respektive varumärke går att kombinera, samt om en lösning på varumärkeshantering som är acceptabel både för företagens anställda och kunder kan nås. Kan en acceptabel lösning på dessa frågor nås är en fusion möjlig. Det arbete som då vidtar är att formulera ett enkelt budskap som både de anställda och företagets kunder kan ta till sig. Detta budskap måste först kommuniceras internt i företaget innan den externa kommunikationen tar vid.</p>

<p>Bakgrund: Ett industriellt nätverk definieras som ett nät av företag och relationer har kommit att bli en viktig del av de industriella nätverken. En relation har vuxit fram när kunden anser att kund och leverantör tänker på samma sätt.</p><p>En individs sociala identitet frambringas mellan individens identitet och den image som omvärlden har och återspeglar. Detta medför att relationer kan skapa olika varianter av identitetsskapande inom företag men även mellan företag. Identitet kan ses som att den skapas genom relationer till omgivningen och dessa relationer involverar personliga kontakter.</p><p>Syfte: Med denna uppsats avser vi att påvisa de mekanismer i en industriell tjänsterelation, vilka en leverantör styr över, som kan leda till att företagskunden identifierar sig med leverantören.</p><p>Genomförande: Studien bygger huvudsakligen på teorier som behandlar nätverk, relationer och företags- och individers identitetsuppbyggande. Uppsatsen är skriven ur ett leverantörsperspektiv och sex intervjuer från leverantören Hilton har genomförts samt två kundintervjuer från Skandia och BTI Nordic.</p><p>Resultat: Industriella relationer existerar på individnivå. Detta är mycket framträdande i en tjänsteleverantörs agerande då produkten skapas i interaktion med kunden. Av detta kan man urskilja att även identitet skapas i individ och inte i företag som helhet. Två mekanismer i en industriell tjänsterelation har påvisats som leder till att företagskunden kan identifiera sig med leverantören; anpassning och internt identitetsskapande. För att leverantören ska kunna skapa identitet i sin kund krävs det att denna gör en anpassning av de identitetsgenererande faktorerna, vilka tar sig uttryck i relationen. Det handlar om att sammanfoga och anpassa de identitetsdrivare som skapar identitet; gemensamma värderingar, personifiering, befogenhet, varumärke, professionalism, prioritet, engagemang, kommunikation och lojalitet.</p><p>Det har framkommit att kundföretaget söker leverantörens företagsidentitet, men att denna trots det överförs på individnivå. Således är det avgörande att individen inom leverantörsföretaget genom sin relation till kund kan överföra företagsidentiteten. Det är därför av vikt att leverantörsindividen identifierar sig med sitt företag.</p>