Denna studie har bedrivits, för att synliggöra hur bloggare framställer sin identitet relaterat till kost och träning. Vi har valt att rikta in oss på bloggar, eftersom bloggen kan ses som en plats där individen har stor frihet för uttryck.   Tidigare forskning skildrar hur skiljelinjen mellan en offline-identitet och en online-identitet är svårdragen, men synliggör hur de båda identiteterna liknar varandra. Det synliggörs även att individen ser bloggen som en säker plats för uttryck, vilket ofta resulterar i att bloggen antar en dagboksliknande form, eller att den generellt rör vardagliga händelser och är rik av personlig information i relation till bloggaren. Samtidigt synliggör tidigare forskning att sociala medier har kommit att bli en central punkt för marknadsföring, och dessa forum har på grund av detta blivit mål för placering av annonser, hyperlänkar etcetera.   Vår studie har visat att bloggare framställer sig själva som individer som utesluter livsmedel i sin kost, och detta för att de uttrycker att det är fördelaktigt att vara nyttig, samt att de ser sin träning som resultatfokuserad, och använder en PT som hjälpmedel för att frambringa största möjliga resultat.

Denna uppsats grundar sig i kommunikationens värld där det konstant byggs nya varianter av kommunikationsmedel. Music branding är ett kommunikationsmedel med musik som sitt verktyg. Med sin emotionella kraft används music branding av företag för att marknadsföra och bilda varumärken. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad music branding innebär, och hur musik kan bära budskap för varumärkesprofilering. För att ta reda på innebörden av musik som ett kommunikationsverktyg har musikartister blivit uppsatsens andra stora ämne, vilket flyter samman med music branding processen då erfarenheter har visat att artister faktiskt i sig är budskapsbärare och ger effekt på hur ett varumärke profileras. Arbetet avgränsas till sändarperspektivet i kommunikationsprocessen och tre olika respondenter har valts ut för att besvara lika många centrala frågeställningar. Respondenterna har varit en artistgrupp, en music branding-konsult, och en produktmanager på ett skivbolag. Frågeställningarna har varit: hur varumärken kommuniceras med musik? Vad har artister för roll i varumärkesprofileringen och vilka effekter eftersträvas? Hur ser artister på det egna varumärkesbyggandet? Resultaten är baserade på kvalitativa semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier på tidigare forskning kring ämnet, och kan sammanfattas med att musiken är en viktig del av människors liv och något som berör oss dagligen emotionellt. Just därför har dess funktion betydelse för hur våra känslor, uppfattningar, och tolkningar skapas, och slutligen att varumärkesprofilering behöver musikens närvaro.

Syfte & forskningsfråga Uppsatsens syfte har varit att, ur ett företagsperspektiv, undersöka och analysera vad som motiverar företag att använda kändisar som talespersoner i sina reklamfilmer. Vi ville undersöka hur företag väljer vilken kändis de ska samarbeta med och vad som krävs av kändisen vid ett samarbete. Vi ville även identifiera vilka positiva och negativa effekter det kan ge för varumärken, samt vilka risker det finns med att använda kändisar i sina reklamfilmer. Utifrån vårt syfte formade vi vår forskningsfråga: Hur påverkas varumärken av att använda kändisar som talespersoner?   Metod Uppsatsen är skriven med en kvalitativ forskningsmetod och en induktiv ansats. Vårt empiriska material har samlats in genom sju kvalitativa intervjuer med respondenter som vi anser är relevanta för ämnet, både via telefon och personliga intervjuer. Vi har under hela uppsatsens gång strävat efter att våra teoretiska källor ska vara så aktuella och ämnesspecifika som möjligt. Därför har vi lagt stor vikt vid att i största möjliga mån använda oss utav artiklar publicerade i vetenskapliga tidsskrifter.   Slutsatser I vår uppsatsprocess har det framkommit att kändissamarbeten är en mycket lyckad marknadsföringsstrategi eftersom det kan ge varumärket uppmärksamhet, ökad varumärkeskännedom och ett ökat kundintresse. Det har även tydliggjorts att om matchningen mellan kändisen och varumärket inte stämmer överens kan detta ge negativa effekter för företaget. Trots det har ändå studien visat att fördelarna med kändissamarbeten väger över de eventuella riskerna.   Nyckelord: Kändisar, talespersoner, varumärken, reklam. / The purpose of this study has been to analyze, through a business perspective, how brands get affected by using a celebrity as a spokesperson and what motivation factors that drives the collaboration. We wanted to examine how brands choose which celebrity to collaborate with and what is required from the celebrity. We also wanted to identify the positive and negative effects as well as the risks that may occur when using a celebrity as a spokesperson.   In relation to our purpose we have chosen the following question: How do brands get affected by using celebrities as spokespersons? This study is based on a qualitative research methodology with an inductive approach. To gather our empirical material we conducted seven interviews with respondents relevant to our essay. Throughout the essay process our mission has been to gather theoretical sources that are up-to-date and as relevant as possible. That is why we have aimed to use articles published in scientific publications as widely as possible.   Our essay process has revealed that celebrity endorsement is a very successful advertising strategy, since it can increase brand attention, brand awareness and create customer interest. It has also emerged that if the match does not fit between the brand and the celebrity, negative effects for the brand may occur. Despite this, the study has shown that the benefits with celebrity endorsement overcome the potential risks.       Keywords: Celebrities, spokespersons, brands, advertising.

<p>Syftet är att ge en förståelse för hur CSR (Corporate Social Responsibility) kan användas i varumärkesbyggande.</p><p>För att nå syftet har uppsatsen baserats på kvalitativa studier. Sju intervjuer har genomförts, tre där vi träffat informanten och fyra där vi talat med informanterna per telefon. Intervjuerna har varit av strukturerad form då vi har haft som mål at jämföra det insamlade materialet.</p><p>Vi har kontinuerligt pendlat mellan teoretiska källor och empiri och har på så sätt haft ett abduktivt förhållningssätt.</p><p>Studien har visat att företag idag allt mer berör sociala och miljörelaterade frågor i sin verksamhet. Rådande klimathot och miljöfrågor, tillsammans med konsumenters ökade krav på ansvar, upplevs som pådrivare i frågan om företagsansvar. Studien har också visat att motiven och drivkrafterna bakom ansvartagandet skiljer sig åt mellan olika företag. Bland annat har vi kunnat se skillnader i hur stora respektive små organisationer arbeta med CSR.</p><p>En rådande trend är att företag arbetar förebyggande med CSR, ofta som följd av uppmärksammade misslyckanden i ansvarstagandet. Under arbetets gång har vi urskönjt en ny typ av CSR-kommunikation vilken innefattar utbildning i skolor. Eftersom ansvarsfrågan är väldigt aktuell inom företagsvärlden har följden blivit att företag behöver engagera sig i, och kommunicera, CSR-arbetet. Syftet med detta är i många fall att förstärka varumärkets anseende. CSR blir en del av det löfte som varumärket utgör. Konsumenten spelar en avgörande roll i frågan genom att identifiera sig med de moraliska värderingar som associeras med varumärket.</p><p>Vi hävdar utifrån empiriskt och teoretiskt material att en ny typ av varumärken är på upptåg. Dessa varumärken kommer att innehålla mer själ, passion och moral än gårdagens varumärken, och kommer på så sätt att rota sig ännu djupare i konsumentens hjärta.</p>

<p>Konsumenten är idag inte en rationell individ i lika stor utsträckning som tidigare. I dagens postmoderna kunskapssamhälle söker kunden en emotionell upplevelse kring en produkt och vill uppleva en spänning i sitt konsumerande.</p><p>Idag fokuserar företag främst kring synliga intryck i sin kommunikation mot kunden, men att rikta sig till människans samtliga sinnesintryck - syn, ljud, känsel, smak och lukt - är idag av större betydelse. Genom att kunden på så sätt påverkas på ett djupare plan finns det möjligheter för företag att stärka dess varumärke i kundens medvetande.</p><p>Strategisk marknadsföring kring kundens fem sinnesintryck benämns med Brand Sense. Detta begrepp är relativt nytt inom marknadsföringen - säväl teoretiskt som praktiskt. Syftet med vår uppsats är att undersöka om företag på den svenska marknaden beaktar tillämpandet av Brand Sense.</p>

Från att uteslutande ha betraktats som en fråga om marknadsföring mot konsumenter har varumärken under de senaste 20 åren också kommit att få uppmärksamhet i den industriella marknadsföringsforskningen. Studierna inom området är dock fortfarande fragmentariska. Denna studie bidrar till skapandet av en helhetsbild genom att kvalitativt utröna hur varumärken används som beslutsunderlag när ensamma mekaniker införskaffar startbatterier, vilket är ett ämne de inte är experter på. Studien bygger på fyra djupintervjuer som analyserats mot bakgrund av tidigare varumärkesforskning, med fokus på riskminimering, kundrelationernas roll samt inköparnas och köpsituationens karaktärsdrag. Slutsatsen är att varumärken fungerar som paketering av tidigare produkterfarenheter. De används sedan i en tvåstegsprocess. I steg ett minimerar varumärkena organisatorisk risk genom att gångbara alternativ kontinuerligt grupperas samman, medan övriga elimineras. I steg två underlättar varumärkena beslutsfattande i den av tidspress präglade köpsituationen genom att förenkla urvalet.

Titel: Varumärkesrivalitet - Om konsumenters emotionella anknytning till varumärken och rivalitet. Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi.  Författare: André Berntsson, Linnéa Odbratt.  Handledare: Jonas Molin, Lars-Johan Åge. Examinator: Maria Fregidou-Malama. Datum: 2020-maj. Syfte: Denna studies syfte är att nå en ökad förståelse för hur konsumentens emotionella anknytning till ett varumärke påverkas när det smutskastas av ett konkurrerande varumärkes kunder. Metod: En kvalitativ metod har använts, eftersom studien ämnar uppnå en ökad förståelse, där konsumenternas upplevelser fått stå i fokus. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade enskilda intervjuer, där 13 respondenter deltog totalt. Utifrån det erhållna empiriska materialet, delade vi upp analysprocessen utifrån sortering, reducering och argumentering. Resultat &amp; slutsats: En övervägande del av respondenterna uppgav sig ha ett emotionellt band till sitt smartphone-varumärke. De flesta respondenter kunde koppla drag i sin faktiska eller ideala självbild till varumärkets personlighet. Anknytningen till varumärket bedöms stärkas vid rivalitet då konsumenten tenderar att gå i försvarsställning och därigenom skapa ett närmare band. Smutskastning och rivalitet förekommer oavsett om det handlar om ideal eller faktisk självkongruens. Slutligen föreslår empirin att varumärket inte tar nämnvärd skada av att konsumenter smutskastar andra varumärken. Förslag till fortsatt forskning: Denna studie fokuseras till smartphone-varumärkena Apple och Samsung, men framtida forskning kan omfatta andra smartphone-varumärken för att fånga upp en större andel smartphone-användare. Vidare forskning uppmanas även undersöka vilka drivkrafter som ligger bakom vid ett beslut att byta smartphone-varumärke, och hur ett sådant byte påverkar den emotionella anknytningen till det tidigare smartphone-varumärket. Framtida forskning kan studera ett annat ålderssegment, där vår studie kan fungera som referensmaterial.  Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med en djupare förståelse för hur konsumenters emotionella anknytning påverkas när deras varumärke smutskastas av ett konkurrerande varumärkes kunder. Dessutom är detta en av få studier som studerar mottagarna av smutskastningen samt individer ej aktivt delaktiga i varumärkesgemenskapen. Studien bekräftar att rivalitet kan vara positivt för varumärket men visar, i motsats till andra studier, att ingen tydlig uppdelning i aktuell och ideal självkongruens kan göras för att identifiera konsumenter som kritiserar eller försvarar varumärken.    Nyckelord: varumärken, emotionell anknytning, självkongruens, varumärkesrivalitet.

Uppsatsens syfte är att belysa hur ungdomars konsumtionsvanor påverkas av derassocioekonomiska förutsättningar. Genom en enkätundersökning gjord bland årskurs 8-och årskurs 9-elever vill vi pröva ungdomarnas attityder till märkeskonsumtion, samt hur företagen väljer att agera utifrån dessa. Uppsatsen baserar sig på Erwing Goffmans teori kring representativ identitet. För att vara representativ skall man inneha rätt attribut, följa trender och strömningar i samhället samt upprätthålla de normer för uppförande och uppträdande som ens sociala grupp förbinder med dem. Uppsatsen baseras också på teorier kring varumärkesexploatering.Differentierade socioekonomiska förutsättningar hindrar inte märkesvaruföretagen frånatt hårdlansera trender mot ungdomars konsumtionsmönster. Trenderna kan också sessom en möjlighet för ungdomar att göra sociala uppgraderingar i samhällsskikten. Detta kan ses mot att det i de flesta samhällssystem förekommer stratifieringssystem som idealiserar de högre samhällsskikten. Ungdomarna försöker då genom att klä sig rätt göra en klassresa. Det krävs dock mer för att lyckas med denna klassresa och det innefattar framförallt ett uppförande som är i paritet med den samhällsklassen man försöker få access till. Rätt mobiler eller märkeskläder räcker inte för en social uppgradering om inte man besitter koderna för klassen. Våra resultat visar på att ungdomar ur de lägre sociala samhällsskikten gör resor genom samhällets klasser genom att försöka köpa rätt yttre attribut samtidigt som de besuttna klasserna bekräftar sin sociala position genom att köpa kläder och följa trender.

Syfte Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur kännedomen omglobalaoch butikers egnavarumärken påverkar en konsuments uppfattning av en produkt. Metod En kvantitativ metod har utförts genom två experiment som kompletterats med en enkät. Data har analyserats med hjälp av deskriptiv statistik, t-test och en korrelationsanalys där resultaten tagits vidare in i en diskussion som har ageratunderlag för studiens slutsats. Resultat och slutsats Både varumärkeskännedom och smakupplevelse påverkar konsumenters uppfattning om det globala och butikskapade varumärket. Konsumenterna går efter smakupplevelse och föredrar den smak de tycker bäst om medan varumärkeskännedomen påverkar den redan upplevda smaken sombättre eller sämre beroende på hur hög eller låg kännedomen är. Uppsatsens bidrag Min studie bidrar till att öka förståelsen för vilken påverkan varumärkeskännedom och smakupplevelse omglobalaoch butikers egna varumärken kan ha på enkonsuments uppfattning av colaprodukter. / Aim The purpose of this study is to gain a deeper understanding towards how the knowledge of global brands and store brands effect a consumer’s perception of a product. Method A quantitative method has been conducted through two experiments, supplemented with a survey. Data has been analyzed using descriptive statistics, t-test and a correlation analysis where the results have been carriedout into a discussion that has acted as support for the study ́s conclusion. Results and conclusion Both brand awareness and taste experience affect consumers' perceptions of the global brand and store brand. Consumers prefers the product they think tastes thebest and the affect brand awareness has is thatthe already experienced flavor of the product either perceives to tastebetter or worse depending on the strength of the awareness. Contribution My study helps to increase understanding of what impact brand awareness and taste experience of a global and a store brandhave on a consumer's perception of cola products.

Syfte: Denna studies syfte är att öka förståelsen för vilka personlighetsdrag konsumenter tillskriver varumärken beroende på logotypens färg. Metod: Eftersom studiens syfte har varit att öka förståelsen för ämnet har en kvalitativ metod använts och färgerna blå, grön, gul, röd och svart har legat till grund för undersökningen. För att samla in empiriskt material har semistrukturerade intervjuer utförts med tolv deltagare. Materialet har analyserats med hjälp av Aakers (1997) Brand Personality Scale samt tematisering. Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat visar att den blå logotypen associeras med kompetens, den gröna med uppriktighet och den gula med spänning. Den röda logotypen har även den associerats med kompetens och den svarta med robusthet, i Aakers (1997) Brand Personality Scale. Reaktionerna för den blå och den gröna logotypen har visat sig vara enklast för deltagarna att placera samt visat sig överensstämma med tidigare forskningsresultat. Den gula, röda och svarta logotypen har upplevts svårare och resultaten har avvikit mer från tidigare forskning. Förslag till fortsatt forskning: Våra förslag för framtida forskning är att istället för att studera färger, studera vilken påverkan logotypens utformning har på varumärkets personlighet. Vidare kan framtidens forskning studera flerfärgade logotyper. Vår studie studerar endast en speciell subgrupp och framtida forskning kan därför studera en annan subgrupp för jämförelse. Uppsatsens bidrag: Som bidrag till framtida forskning ser vi att denna studie beskriver samband mellan färgerna blå, grön, gul, röd och svart och dimensionerna som återfinns i Aakers (1997) Brand Personality Scale. Detta tillägg ser vi skulle fungera som ett utvecklande ramverk och därför bidra till det teoretiska perspektivet i framtida studier utförda i Sverige. Som rekommendation kan företag rent praktiskt använda sig av dessa resultat när de ska välja färg för sin logotyp. / Aim: In this study we aim to increase understanding of the personality traits consumers ascribe to brands depending on the color of the logo. Method: Due to the aim of the study, which was to increase understanding of the topic, a qualitative method has been used. To collect empirical data semi-structured interviews were conducted with twelve participants. The material was analyzed using Aaker’s (1997) Brand Personality Scale and thematisation. Result &amp; Conclusions: Results show that the blue logo is associated with competence, green with sincerity and yellow with excitement. The red logo has also been associated with competence and the black with ruggedness, in Aaker’s (1997) Brand Personality Scale. The reactions of the blue and green logo has proven to be the easiest for the participants to place and shown to be consistent with previous research. The yellow, red and black logo has been perceived more difficult and the results have deviated more from previous research. Suggestions for future research: Our suggestions for future research is that instead of examining colors, examine the impact of the logo design in brand personality. Furthermore, future research could investigate multi-color logos. Our study examines only a specific subgroup and future research can explore a different subgroup for comparison. Contribution of the thesis: As a contribution to future research, this study describes the relationship between the colors blue, green, yellow, red and black and the dimensions found in Aakers (1997) Brand Personality Scale. This addition would serve as a developed framework and thus contribute to the theoretical perspective in future studies carried out in Sweden. As a recommendation, companies can practically use these results when they are designing their logo.