Bakgrund: De senaste 20 åren har varit händelserika år för detaljhandeln då kraftig tillväxt, tydlig expansion och en strukturomvandling har skett. Varukategorierna har växt och lågprisprodukter har tagits fram och en billighetstrend har skapats. Billighetstrenden ihop med strukturförändringarna är bidragande faktorer till framtagningen av egna märkesvaror (EMV). Till en början kopplades EMV samman med lågprisprodukter men den ständiga utvecklingen av dessa gör att kvalitetsnivån har ökat. EMV har blivit unika produkter som konsumenten bara kan hitta i kedjans butiker. Vi intresserar oss i att kolla på vad som gör att EMV köps och hur kunderna resonerar kring sina val. Forskningsfråga: Vilka faktorer förklarar kundens val av EMV? Syftet: Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse och insikt för vilka bakomliggande faktorer som leder till att konsumenterna väljer ICAs EMV. Detta gör vi genom att förstå:Delsyfte 1: Syftet är att kartlägga vilka grundläggande faktorer som gör att kunderna väljer ICAs EMVDelsyfte 2: Syftet är att identifiera vilka funktioner ICAs olika EMV fyller vid kundens köpbeslut Metod: Vi har arbetat utifrån en kvalitativ forskningsmetod där våra primära källor var baserade på kvalitativa intervjuer med sexton personer. Utav dessa var åtta kunder och åtta från företaget ICA. Vi har även arbetat med en kvantitativ forskningsmetod för att få en bättre överblick över hur det ser ut hos fler kunder. Arbetet har präglats av en blandning mellan ett deduktiv och induktiv ansats vilket resulterar i en abduktiv ansats. Slutsatser: Vi har funnit två grundläggande och väsentliga faktorer som bidrar till att kunder väljer ICAs EMV, tilliten till ICA som varumärke samt märkeskännedom. Vi har även identifierat två viktiga funktioner som det enskilda EMV-märket uppfyller vid kundens köpbeslut. Den första funktionen är märkets roll för att underlätta beslutsprocesser vid valet av produkter, men också i valet inom en viss varukategori. En annan viktig funktion är att EMV-märket är bidragande till ett brett sortiment för ICA i sin helhet. / The purpose of this study has been to examine the underlying factors that lead to consumers’ purchase of private labels. Our aim has been to investigate what influences consumers purchase of private labels. We chose to work side by side with a company named ICA that is Sweden's largest supermarket. This company has the highest proportion of private labels in the Swedish retail market, and this is why we found it important to examine this company. Our research question for this study is as follows; What factors explain customers’ purchases of private label products? The method we used as a work process in this thesis is both a quantitative approach, as we have done a survey, as well as a qualitative approach with qualitative interviews conducted with members of the company ICA and with customers. The most vital part of this study was done by the qualitative approach, to get a deeper understanding of the subject. We have found two basic and essential factors that contribute customers to choose ICA´s private label products. The first one is customers trust in ICA as a brand and the second one is brand awareness. We have also identified two important functions that the privet label fulfill in the customer´s buying decision. The first is to facilitate customers buying decision process and the second one is to contribute to a wide range of products.

I dagens samhälle finns reklam överallt och de flesta innehar en attityd gentemot både reklam och de varumärken som florerar i den, vare sig den är omedveten eller medveten. En målgrupp som ses som lättpåverkad, men ändå har en stark medvetenhet om olika varumärken är ungdomar. Som ung gäller det att passa in men ändå stå ut, att hitta sig själv trots grupptryck och påtryckningar från omvärlden. En inte obetydlig del av detta inflytande kommer från olika sorters marknadsföring som alla utsätts för varje dag. Denna studie ämnar undersöka ungdomars attityd till olika varumärken och hur attityden till enskilda varumärken kan påverka samarbete i form av co-branding, men även hur den upplevda passningen kan påverka resultatet. Respondenterna är elever på Skärgårdsgymnasiet i Åkersberga och med snöbollsmetoden som urval har 24 semistrukturerade intervjuer genomförts. De medverkande har fått ge sin åsikt om fyra olika varumärken, två företag och två personer. Därefter har de fått se en reklamfilm där ett företag och en person har ingått i ett samarbete och slutligen har respondenterna återgett sin attityd igen angående varumärken, samarbete och hur väl de anser att varumärkena passar ihop. Studiens resultat visar hur faktorer som en positiv eller negativ attityd drastiskt kan förändras av att de varumärken som ingår i alliansen inte passar ihop i respondenternas ögon. Positiv attityd överförs i viss grad, men även fall där de två delarna sågs som negativa kunde efter avslöjandet om samarbete ge respondenterna en positiv attityd. Tillsammans med tidigare forskning inom området co-branding kan uppsatsen tillföra ytterligare kunskap i denna forskning om konsumenters attityd gentemot varumärken.

The essay deals with the subject about branding and the communicative process that entails between businesses and consumers. The purpose of this paper is to increase understanding of the opportunities and risks of brand building through sponsorship and Co-Branding. This descriptive analysis is made by highlighting the partnership between two strong brands in the Swedish market, Åbro & AIK, and how internal and external associations related to their impact on brand equity. The study has led to the conclusion that the sponsorship should be seen as synonymous with Co-branding, ie. a synergy between two or more brands. This is based on a discussion in which partnerships between businesses, organizations and athletes are surrounded and influenced by association, linked to both parties, whose meanings are transferred from brand to the consumer and vice versa, which in turn affects their brand image and equity. The paper also presents an alternative approach to consumer feedback, concerning low-involvement products in high-involved contexts based on a discussion of sponsorship, as a form of branding, affects a recipient both cognitively but also emotionally. The conclusion suggests that a communicative model in which businesses interact with potential target groups through a common interest can give a competitive advantage over competing substitutes with low differentiation. This then becomes an effective way to penetrate the media clutter and reach a potential audience.

The purpose of this essay is to analyze and understand how people in different ways can take on the role as carriers of brands and understand what part they play in today’s society. Brands are everywhere today and the competitions are becoming harder and harder for the customers’ attention and consumption, which is why I am curious of how an individual in a company’s frontline or a celebrity can help the success of a brand. The essay is based on a qualitative method where six interviews have been performed. The persons I have interviewed are selected after their knowledge of people as carriers of brands and personal brands of different kinds, both regarding celebrities and individuals in the frontline. The material generated from these interviews has made out the basis of my analysis and is presented in the fourth chapter of this essay. Since I am using a qualitative method it is hard to make any generalisations regarding personal brands, even though certain patterns can be seen. For further reading I would therefore like to direct you to the fourth and fifth chapter.

The purpose of this essay is to analyze and understand the effects that a recession can have on a company’s marketing department. In times of a recession most companies have less means to promote their products to their target market and to build their brand. This means that cutting the marketing budget will show some effects on today’s way of marketing. I want to highlight some key aspects when it comes to marketing in a world of change, amongst these aspects are how does companies work with service management and is there a need to constant renewal of the servicescape? Is marketing in a recession more accurate when companies no longer can be “fat and lazy” but instead have to cut expenses and make cost efficient marketing efforts? This essay is based on a qualitative method where seven people have been interviewed about their point of views on the subject. The interview objects have been selected to participate in this essay because of their specific knowledge about the subject in question.

Syftet är att ge en förståelse för hur CSR (Corporate Social Responsibility) kan användas i varumärkesbyggande. För att nå syftet har uppsatsen baserats på kvalitativa studier. Sju intervjuer har genomförts, tre där vi träffat informanten och fyra där vi talat med informanterna per telefon. Intervjuerna har varit av strukturerad form då vi har haft som mål at jämföra det insamlade materialet. Vi har kontinuerligt pendlat mellan teoretiska källor och empiri och har på så sätt haft ett abduktivt förhållningssätt. Studien har visat att företag idag allt mer berör sociala och miljörelaterade frågor i sin verksamhet. Rådande klimathot och miljöfrågor, tillsammans med konsumenters ökade krav på ansvar, upplevs som pådrivare i frågan om företagsansvar. Studien har också visat att motiven och drivkrafterna bakom ansvartagandet skiljer sig åt mellan olika företag. Bland annat har vi kunnat se skillnader i hur stora respektive små organisationer arbeta med CSR. En rådande trend är att företag arbetar förebyggande med CSR, ofta som följd av uppmärksammade misslyckanden i ansvarstagandet. Under arbetets gång har vi urskönjt en ny typ av CSR-kommunikation vilken innefattar utbildning i skolor. Eftersom ansvarsfrågan är väldigt aktuell inom företagsvärlden har följden blivit att företag behöver engagera sig i, och kommunicera, CSR-arbetet. Syftet med detta är i många fall att förstärka varumärkets anseende. CSR blir en del av det löfte som varumärket utgör. Konsumenten spelar en avgörande roll i frågan genom att identifiera sig med de moraliska värderingar som associeras med varumärket. Vi hävdar utifrån empiriskt och teoretiskt material att en ny typ av varumärken är på upptåg. Dessa varumärken kommer att innehålla mer själ, passion och moral än gårdagens varumärken, och kommer på så sätt att rota sig ännu djupare i konsumentens hjärta.

Konsumenten är idag inte en rationell individ i lika stor utsträckning som tidigare. I dagens postmoderna kunskapssamhälle söker kunden en emotionell upplevelse kring en produkt och vill uppleva en spänning i sitt konsumerande. Idag fokuserar företag främst kring synliga intryck i sin kommunikation mot kunden, men att rikta sig till människans samtliga sinnesintryck - syn, ljud, känsel, smak och lukt - är idag av större betydelse. Genom att kunden på så sätt påverkas på ett djupare plan finns det möjligheter för företag att stärka dess varumärke i kundens medvetande. Strategisk marknadsföring kring kundens fem sinnesintryck benämns med Brand Sense. Detta begrepp är relativt nytt inom marknadsföringen - säväl teoretiskt som praktiskt. Syftet med vår uppsats är att undersöka om företag på den svenska marknaden beaktar tillämpandet av Brand Sense.

<p>With the increasing professionalism in Swedish sport comes an increasing awareness of the importance of brands. Athletes have become tools in the organizations’ efforts to enhance their brand. Also, the athletes’ personal brands have had increasing attention and the interactions between the organization brand and the athlete as a symbol have become an interesting topic.</p><p>The thesis aims to examine the implications of having an athlete’s personal brand as a symbol of the sport organization brand.</p><p>With a qualitative method, we have studied one club from Allsvenskan and one from Elitserien. The empirical data were collected with personal interviews of marketing managers from Elfsborg and HV71 together with the football player Samuel Holmén and hockey player Johan Davidsson. An additional interview was made with the sport journalist Erik Niva. The empirical findings were then analyzed and defined with existing and relevant brand theories and models.</p><p>By identifying parts of the analysis crucial for answering our research questions, we have come to the following conclusions. The sport organizations actively manage the athlete in favor of enhancing the brand and understand the importance of having a player as a symbol. Furthermore, we have found that it is hard for the organization to implement the brand identity among player and that the organization, by choosing which type of player to sign, can direct the brand identity. We have concluded that the athlete understands the benefits of having a strong personal brand, but lack the strategies to achieve it. Even with this increased awareness of personal brands, we found no evidence that this leads to a conflict between the organization brand and the personal brand.</p> / <p>With the increasing professionalism in Swedish sport comes an increasing awareness of the importance of brands. Athletes have become tools in the organizations’ efforts to enhance their brand. Also, the athletes’ personal brands have had increasing attention and the interactions between the organization brand and the athlete as a symbol have become an interesting topic.</p><p>The thesis aims to examine the implications of having an athlete’s personal brand as a symbol of the sport organization brand.</p><p>With a qualitative method, we have studied one club from Allsvenskan and one from Elitserien. The empirical data were collected with personal interviews of marketing managers from Elfsborg and HV71 together with the football player Samuel Holmén and hockey player Johan Davidsson. An additional interview was made with the sport journalist Erik Niva. The empirical findings were then analyzed and defined with existing and relevant brand theories and models.</p><p>By identifying parts of the analysis crucial for answering our research questions, we have come to the following conclusions. The sport organizations actively manage the athlete in favor of enhancing the brand and understand the importance of having a player as a symbol. Furthermore, we have found that it is hard for the organization to implement the brand identity among player and that the organization, by choosing which type of player to sign, can direct the brand identity. We have concluded that the athlete understands the benefits of having a strong personal brand, but lack the strategies to achieve it. Even with this increased awareness of personal brands, we found no evidence that this leads to a conflict between the organization brand and the personal brand.</p>

Olika former av allianser har numera börjat utvecklas och bli allt mer vanliga. Eftersom det kan vara svårt att höras och synas försöker företag i allt större utsträckning göra det i nya sammanhang. Den mättade marknaden driver företag till att särskilja sig, vilket ofta med enklaste medel görs med deras varumärken. Varumärken är en stor resurs som används i detta syfte, och de får en allt större attraktionskraft. Företag som är mer varumärkesinriktade har också visat sig vara mer framgångsrika. Den här undersökningen avser behandla co-branding, som uppstår när två företag med distinkta varumärken inom samma eller olika branscher väljer att samarbeta. Vi har valt att inrikta oss på olikartade företag eftersom co-branding-allianser allt oftare breddar sig till olika branscher. Dessutom känns det mer spännande att undersöka hur samverkan mellan helt olika verksamheter fungerar. Syftet är att belysa motiven bakom samarbetena, samt möjligheter och begränsningar. Undersökningen avser även att analysera effekterna som kan uppstå i dessa konstellationer. Genom sex stycken fallstudier av samarbeten mellan företag i Stockholm som ingått co-branding med kaféer, har vi försökt belysa hur de har kommit till och fungerar, samt om dessa samarbeten är co-branding överhuvudtaget. Vi har främst använt oss av intervjuer som grund för det empiriska materialet. De samarbeten som ingått i vår undersökning är Akademibokhandelns, SEBs, Planet Fitness och Konserthusets med Wayne’s Coffee, c/o Stockholms med Sosta samt 3s med Espresso House. Vi har konstaterat att starka varumärken har en stor attraktionskraft och att vissa företag skapar co-branding om de tror att deras varumärken gemensamt kommer att bidra till mer givande associationer. Undersökningen visade att en ny kontext skapades då verksamheterna startade ett samarbete, eftersom de kom från olika branscher. Vi kom också fram till att det i samtliga fall aldrig var kaféerna som tagit initiativ till co-branding. Hos dem som däremot var initiativtagare, var huvudmotiven att ge något extra till sina kunder och att utöka sin kundkrets. Motiven för kaféerna var främst att öka varumärkeskännedomen samt att finnas på bra lägen med ett stort flöde av människor. För de inblandade företagen har samarbetena lett till en del bakslag men mestadels haft positiva effekter.

No description available.