Varumärkesdegeneration innebär att ett varumärke förlorar sin särskiljningsförmåga och övergår till att bli en produktbeteckning, en generisk term. När särskiljningsförmågan försvinner mister varumärket sin huvudsakliga funktion - att särskilja innehavarens varor från andra näringsidkares varor av samma slag. En ensamrätt till en produktbeteckning medför vidare att övriga näringsidkare får problem att beskriva sina produkter i marknadsföring eller vid försäljning. Ett varumärke som degenererat är således odugligt som varumärke och kan därför inte längre vara föremål för någon varumärkesrättslig ensamrätt. En näringsidkare som lider förfång av ett varumärke som förvandlats till en generisk beteckning kan därför kräva att allmän domstol häver varumärkesregistreringen, varpå ensamrätten till varumärket upphör att gälla. Varumärket blir då fritt tillgängligt för alla näringsidkare att använda. Att förlora ett värdefullt varumärke kan få förödande konsekvenser för en varumärkesinnehavare. Det är därför viktigt att skydda sitt varumärke från att degenerera. Har en varumärkesinnehavare kunskap om varumärkesdegenerationens orsaker och konsekvenser är möjligheterna att skydda varumärket från degeneration mycket goda. Varumärkesdegeneration kan uppstå av många orsaker. Ett varumärke med låg särskiljningsförmåga, avsaknad av en generisk beteckning, samt inkorrekt användning av dessa är exempel på riskfaktorer. Det är därför viktigt att varumärket har ett namn med hög särskiljningsförmåga, att det introduceras med en funktionell generisk beteckning och att båda dessa används korrekt. För att förstå vad detta innebär i praktiken krävs en semantisk undersökning av varumärkets funktion, dess särskiljningsförmåga och vad som egentligen sker när ett varumärke degenererar. Ju bättre en varumärkesinnehavare förstår ett varumärkes funktion, desto bättre kan han eller hon skydda det. Varumärkesdegeneration är juridiskt sett ett relativt ovanligt fenomen. Även om det i Sverige finns flera exempel på varumärken som idag används generiskt är det få varumärkesregistreringar som, enligt nuvarande varumärkesrätt, de facto hävts. Detta kan bero på att den bevisning som krävs för att ett varumärke ska bedömas ha degenererat i allmän domstol är mycket sträng. Varumärkesdegenerationen måste vara fullbordad. Således måste en överväldigande majoritet av omsättningskretsen uppfatta varumärket som generiskt. Vilka som skall ingå i den relevanta omsättningskretsen är en omdebatterad fråga. Enligt förarbetena till VmL ska tidigare distributionsled, det vill säga grosshandeln, varuhusens och detaljhandels inköpsavdelningar etc., väga tyngre än senare. Hur varumärket uppfattas av butikspersonal eller av konsumenterna är av mindre betydelse för bedömningen. Varumärken har dock inte samma funktion idag som det hade när dessa förarbeten författades. Globalisering och Internethandel har gjort att konsumenter idag har betydligt större makt än de hade i slutet av 50-talet. Vi anser att avgörande omständigheter skall återspegla faktiska förhållanden. Det sätt på vilket ett varumärke används idag, för att varumärkesrätten i framtiden ska komma att bli så rättvis som möjligt, bör därför undersökas ytterligare. / The principal purpose of a trade mark is to individualize products from a certain business. This quality is called distinctiveness. When the distinctiveness disappears the trade mark is said to have degenerated. The trade mark has then developed into a common noun, a generic term, and can no longer function as an individualizing designation. A degenerated trade mark might confuse the consumers and cause unfair competition. A trade mark proprietor, who suffers from a trade mark turning into a common noun, can therefore claim that a public court has the trade mark title cancelled. The degenerated trade mark then becomes available to all. For a trade mark proprietor, losing a trade mark can be devastating. It is therefore important to avoid degeneration. However, if the trade mark proprietor understands the causes and consequences of degeneration, avoiding it is relatively easy. Case studies show that degeneration is caused mainly by misuse of the trade mark and the generic term. Thus, coining and using both a trade mark and a practicable generic term are two of the most important anti-degenerative measures. The trade mark proprietor must understand the effects of use on the distinctiveness of the trade mark and what happens linguistically when a trade mark degenerates. The better the trade mark proprietor understands the function of the trade mark, the better he can protect it. Degeneration is an unusual phenomenon. Even if there are several trade marks that are used generically in our language today, there are few cases in Swedish law where a trade mark title has been actually cancelled. This can be due to the fact that the evidence which must be adduced in cases of degeneration must be very strong. The degeneration has to be completed, thus, an overwhelming majority in the relevant circles must use the trade mark generically. And which people that shall be included in the relevant circles is somewhat unclear. According to the preparations of the Swedish trade mark law the previous links in the distribution chain, e.g. suppliers, purchasers etc., shall be of higher relevance than the later. How the trade mark is used by store personal or consumers are not as important in the judgment. However, the trade marks of today have not the same function as when the preparations where written. Globalization and the Internet commerce have given the consumers of today considerably more power than in the late 1950’s. And we believe that conclusive circumstances shall reflect actual conditions. For the trade mark law to become as fair as possible, the way that a trade mark is used today ought to be examined further.

Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka konsumenters kännedom och uppfattning om olika produktmärkningar inom livsmedelsbranschen. Avsikten är att skaffa en tydligare bild av konsumenternas förhållningssätt till produktcertifiering. Teoretisk referensram: Den teoretiska utgångspunkten var uppbyggd kring varumärken och specifikt varumärkesvärde (brand equity) och varumärkesförstärkning. Även teorier kring attitydutformning och konsumentens köpbeslutsprocess användes i syfte klargöra hur konsumenterna förhåller sig till fenomenet. Metod: I studien användes en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning som besvarades av 140 respondenter i olika livsmedelsbutiker i Stockholm. Slutsats: Resultatet från vår undersökning visar att konsumenter överlag har kännedom om de mest förekommande produktmärkningarna samt har ett positivt förhållningssätt till dessa. I och med att majoriteten av respondenterna uppfattade symbolernas budskap, drar författarna slutsatsen att produktcertifiering ofta uppfyller sitt syfte som ett kommunikations- och vägledningsverktyg för konsumenterna.

This study is about Skrädderiverkstan, a small tailoring company in Gothenburg. The study examines how this company can create a stronger brand for themselves in Gothenburg and how they can attract more customers but still keep the regulare ones.A survey was handed out and answered by the companys customers to see how they perceive the company and their tailoring services. This study showed that the customers are very happy with the company but some customers are not satisfied. The conclusion is that the company must take care of these dissatisfied customers and listen to their arguments since dissatisfied customers can create a badwill but mouth-to-mouth. A few of the recommendations made is to make the waiting area more pleasurable for customers and making it easier for the customers to find the tailoring company.

Klädbranschen är idag hårt konkurrensutsatt och det gör det svårt för klädföretag att synas vilket leder till att företag ständigt måste finna nya vägar för att nå ut till kunderna. En av dessa vägar är att ha ett starkt varumärke eftersom varumärket har fått en betydande roll för konsumenterna då deras köpbeteende har förändrats. Konsumenterna köper inte längre en produkt, de köper ett varumärke och det som förmedlas genom detta. Till följd av konkurrensen har många företag gett sig in i varumärkeshandeln på butiksnivå och konceptbutiker har växt fram där kunden får kliva in i företagens värld. Företag säljer genom konceptbutiker inte bara produkter utan även image och upplevelse vilket kan förstärka varumärket. Detta gör att det är intressant att ställa frågan: Vilka faktorer i konceptbutiker är viktiga för att förstärka och underhålla ett varumärke? Syftet med denna uppsats är att med hjälp av fallstudier analysera och utvärdera vad som är viktigt i konceptbutiker för att förmedla varumärken. Undersökningen är baserad på fallstudier av två lokala samt två globala företag och deras konceptbutiker, samt av observationer av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Teorierna vi använt har vi valt med tanke på fenomenen i bakgrunden; vikten för företag att ha ett starkt varumärke för att kunna konkurrera, konsumentens ändrade köpbeteende samt upplevelsesamhällets framväxt. I undersökningen har vi kommit fram till att det i konceptbutiker finns ett flertal faktorer som är viktiga för att förstärka och underhålla ett företags varumärke. I en konceptbutik är det viktigt att servicen och personalens agerande överensstämmer med varumärket för att detta ska kunna stärka varumärket. Det är även viktigt att den fysiska strukturen, och då särskilt färgerna och layouten, förmedlar varumärket. Är servicen samt den fysiska strukturen tillfredsställande och förmedlar varumärket ger detta mervärde och därmed även lojala kunder som i sin tur stärker och underhåller varumärket. Vi har även funnit skillnader på lokala samt globala företag och deras konceptbutiker. Lokala företag och butiker tenderar att vara mer anpassningsbara och mer inriktade på att skapa relationer till sina kunder, medan globala företag tenderar att ha en sämre anpassningsförmåga och satsar mer på transaktioner än på relationer. En konceptbutik som förmedlar varumärket på ett överensstämmande sätt med företagets image stärker och underhåller ett företag och dess varumärkes värde.

Bakgrund: Ett industriellt nätverk definieras som ett nät av företag och relationer har kommit att bli en viktig del av de industriella nätverken. En relation har vuxit fram när kunden anser att kund och leverantör tänker på samma sätt. En individs sociala identitet frambringas mellan individens identitet och den image som omvärlden har och återspeglar. Detta medför att relationer kan skapa olika varianter av identitetsskapande inom företag men även mellan företag. Identitet kan ses som att den skapas genom relationer till omgivningen och dessa relationer involverar personliga kontakter. Syfte: Med denna uppsats avser vi att påvisa de mekanismer i en industriell tjänsterelation, vilka en leverantör styr över, som kan leda till att företagskunden identifierar sig med leverantören. Genomförande: Studien bygger huvudsakligen på teorier som behandlar nätverk, relationer och företags- och individers identitetsuppbyggande. Uppsatsen är skriven ur ett leverantörsperspektiv och sex intervjuer från leverantören Hilton har genomförts samt två kundintervjuer från Skandia och BTI Nordic. Resultat: Industriella relationer existerar på individnivå. Detta är mycket framträdande i en tjänsteleverantörs agerande då produkten skapas i interaktion med kunden. Av detta kan man urskilja att även identitet skapas i individ och inte i företag som helhet. Två mekanismer i en industriell tjänsterelation har påvisats som leder till att företagskunden kan identifiera sig med leverantören; anpassning och internt identitetsskapande. För att leverantören ska kunna skapa identitet i sin kund krävs det att denna gör en anpassning av de identitetsgenererande faktorerna, vilka tar sig uttryck i relationen. Det handlar om att sammanfoga och anpassa de identitetsdrivare som skapar identitet; gemensamma värderingar, personifiering, befogenhet, varumärke, professionalism, prioritet, engagemang, kommunikation och lojalitet. Det har framkommit att kundföretaget söker leverantörens företagsidentitet, men att denna trots det överförs på individnivå. Således är det avgörande att individen inom leverantörsföretaget genom sin relation till kund kan överföra företagsidentiteten. Det är därför av vikt att leverantörsindividen identifierar sig med sitt företag.

Konkurrensen på dagens varumarknad är hård, studier gjorda av bl. a. Robert G Cooper visar att en stor del av produktlanseringarna misslyckas. I denna hårda miljö har varumärket blivit ett allt viktigare konkurrensmedel och det som förmår att höja en produkt över en annan. Speciellt nya företag är hårt utsatta i denna miljö i och med att de ofta saknar de ekonomiska och organisatoriska resurser som de etablerade företagen innehar. Ändå kan vi konstatera att nya företag överlever och blir framgångsrika i detta hårda klimat. Några goda exempel är Choice, J. Lindeberg och Tradera. Ett konkurrenskraftigt varumärke kan då antas ha varit en bidragande orsak till framgången för dessa framgångsrika företag. Trots all forskning om varumärken och hur nya produkter ska utvecklas för att bli framgångsrika är området utifrån ett perspektiv av ett nytt företag ett bort-glömt ämne. En som har studerat området är Emily Boyle i sin studie om dammsugarmärket Dyson. Vi kan med andra ord konstatera att vi vet väldigt lite om hur de nya och framgångsrika företagen har format sitt varumärke. I den här studien har vi tittat på fem nya och framgångsrika företag för att identifiera de gemensamma faktorer som ligger till grund för deras varumärken. För att på så sätt skapa en förståelse för vad andra nya företag bör iaktta för att skapa sig ett konkurrenskraftigt varumärke. Den teoretiska infallsvinkeln vi har valt är ett kundfokuserat produkt- och varu-märkesutvecklings perspektiv. Med det menar vi att vi har valt att titta på hur varumärket har utvecklats i företagen i relation till produktens utveckling, men också hur stort kundens inflytande har varit i själva produktutvecklingen. I studien har fyra företag intervjuats (Apberget, Odd Molly, Rest and Fly och Toontrack). Vidare har även en dokumentstudie om Dyson genomförts. De in-tervjuade företag är alla exempel på företag som har slagit igenom och tagit sig en del av konsumentmarknaden, men är också företag med stor potential och har möjligheter att bli ett av de framtida stora svenska företagen. Dyson är en smått osannolik historia om en uppfinnare och entreprenör som på fem år utvecklade en dammsugare som blev marknadsledare inom dammsugarbranschen i Storbritannien – på bekostnad av storheter som Electrolux och Hoover. Studien har identifierat ett flertal samband mellan dessa företag. Ett av dessa är att företagen har arbetat efter att uppnå en kvalitetsstämpel med sina varumär-ken. Vidare har alla företag en varumärkesidentitet som har skapats av företa-gens produkter, men att de sedan har övergått till att låta varumärkesidentiteten styra agerandet i företaget. Företagen har också haft kompetens inom varumärkesområdet från starten av företaget. Studiens verkliga bidrag är dock iakttagelsen att de nya företagen har använt sig av de icke-kontrollerbara kommunikationsmedlen: mun-till-mun-metoden och PR för att bygga sitt varumärke och på så sätt kringgått den ”barriär” som kostnaden att köpa reklamtid i media har. Som fortsatta studier föreslår vi därför en mer generell studie av nya och framgångsrika företag och hur de har genomfört sin marknadskommunikation.

With the increasing professionalism in Swedish sport comes an increasing awareness of the importance of brands. Athletes have become tools in the organizations’ efforts to enhance their brand. Also, the athletes’ personal brands have had increasing attention and the interactions between the organization brand and the athlete as a symbol have become an interesting topic. The thesis aims to examine the implications of having an athlete’s personal brand as a symbol of the sport organization brand. With a qualitative method, we have studied one club from Allsvenskan and one from Elitserien. The empirical data were collected with personal interviews of marketing managers from Elfsborg and HV71 together with the football player Samuel Holmén and hockey player Johan Davidsson. An additional interview was made with the sport journalist Erik Niva. The empirical findings were then analyzed and defined with existing and relevant brand theories and models. By identifying parts of the analysis crucial for answering our research questions, we have come to the following conclusions. The sport organizations actively manage the athlete in favor of enhancing the brand and understand the importance of having a player as a symbol. Furthermore, we have found that it is hard for the organization to implement the brand identity among player and that the organization, by choosing which type of player to sign, can direct the brand identity. We have concluded that the athlete understands the benefits of having a strong personal brand, but lack the strategies to achieve it. Even with this increased awareness of personal brands, we found no evidence that this leads to a conflict between the organization brand and the personal brand. / With the increasing professionalism in Swedish sport comes an increasing awareness of the importance of brands. Athletes have become tools in the organizations’ efforts to enhance their brand. Also, the athletes’ personal brands have had increasing attention and the interactions between the organization brand and the athlete as a symbol have become an interesting topic. The thesis aims to examine the implications of having an athlete’s personal brand as a symbol of the sport organization brand. With a qualitative method, we have studied one club from Allsvenskan and one from Elitserien. The empirical data were collected with personal interviews of marketing managers from Elfsborg and HV71 together with the football player Samuel Holmén and hockey player Johan Davidsson. An additional interview was made with the sport journalist Erik Niva. The empirical findings were then analyzed and defined with existing and relevant brand theories and models. By identifying parts of the analysis crucial for answering our research questions, we have come to the following conclusions. The sport organizations actively manage the athlete in favor of enhancing the brand and understand the importance of having a player as a symbol. Furthermore, we have found that it is hard for the organization to implement the brand identity among player and that the organization, by choosing which type of player to sign, can direct the brand identity. We have concluded that the athlete understands the benefits of having a strong personal brand, but lack the strategies to achieve it. Even with this increased awareness of personal brands, we found no evidence that this leads to a conflict between the organization brand and the personal brand.

Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera olika faktorer som påverkar konsumenten i dennes köpval av köttprodukter. Ämnet är högst intressant då vi idag konsumerar allt mera kött samt att det råder ett stort tvivel kring produkten. Uppsatsen har ett deduktivt angreppsätt och är utförd genom en kvantitativ undersökningsmetod. Hypoteser har formats genom en framarbetad referensram. Dessa har i sin tur genomgått en empirisk undersökning på ICA Maxi i Giraffens köpcentrum i Kalmar. Därefter har resultaten analyserats för att i sin tur finna svar på uppsatsens uppsatta frågeställning. Studiens resultat visar på att de utvalda faktorerna, ursprungsland, pris, varumärket, förpackning, situationsfaktorer, kvalitetsmärkning och spårbarhet är sådana faktorer som tas med i beslutsprocessen när köp av kött tas i butik. Vidare visar resultaten på att dessa faktorers viktighetsgrad påverkas av konsumentens ålder, kön, om köpet görs på impuls och hur viktigt priset i sig är för konsumenten.

Explosionen av sociala medier har lett till ökad användning av dessa kanaler vid marknadsföring av produkter och varumärken. På dagens konkurrensutsatta marknad menar vissa forskare att varumärken, både personliga- och företagsvarumärken, är de mest unika differentierande egenskaperna hos företag. Att bygga och hålla ett varumärke starkt är dock en utmaning, särskilt när social media används som den främsta marknadsföringskanalen. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det går att överföra personliga varumärken via sociala medier för att bygga ett företagsvarumärke. Studien utgår från ett företagsperspektiv och datainsamlingen har skett genom en intervju med en nyckelperson på e-handelsföretaget byPM.se. Det som utgör analysramen är David Aakers fyra perspektiv av varumärkesidentitet. Genom detta konstateras vilken del av identiteten som är den mest dominerande för varumärket byPM och detta jämförs sedan med intervju-underlaget. Resultatet visar att den illustration som framtagits utifrån teorin för att se hur företagsvarumärken, personliga varumärken och social media hänger ihop tar andra vändningar i verkligheten än förväntat. Kopplingen mellan de tre visar sig vara mer invecklad då företagsvarumärken och personliga varumärken har inflytande på varandra samtidigt som social media som kanal både kan hjälpa och stjälpa ett företag i dess varumärkesbyggande process.

Forskningsfråga: Vilka faktorer i annonser är det som driver konsertförsäljningen på Facebook och Google? Syfte: Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för hur olika annonseringar får olika uppmärksamhet av kunder. Vi ska se hur företag kan utforma annonseringar för att få så hög klickfrekvens som möjligt. Vi skall också finna vilka sökord på Google och Facebook som gör en annonsering mer attraktiv och därmed mer klickbenägen. Av detta syfte ska huvudfrågan ovan med tillhörande delfrågor diskuteras: - Vilka ord bör en annonsrubrik innehålla för att locka till klick? - Hur kan annonsörer utforma sina annonser för att uppmärksammas? Metod: Vi valde att utföra denna uppsats efter en kombination av en kvantitativ samt en kvalitativ metod då vi både analyserat statistik och utfört en fokusgrupp. Uppdragsgivare tillhandahöll oss statistik genom Facebook- och Googleannonser som vi analyserade med hjälp av en kvantitativ metod. Vi har även använt oss av en abduktiv ansats då vi analyserat empiri och sedan studerat tidigare teorier som vi kunnat applicera på vårt område. 4 (54) Slutsatser: Vi har kommit fram till att det finns ett antal faktorer som en annonsör bör tänka på vid utformandet av annonser. Vi anser att det är viktigt att via sociala medier nå ut till sin målgrupp. Detta betyder dock inte att målgruppen alltid bör vara rätt målgrupp, utan företag kan med fördel vända sig till en annan typ av människor för att chocka mottagaren och därmed få respons. De ska även använda en tydlig rubrik med rätt ordval som uppmärksammar och inspirerar kunder. Slutligen har vi kommit fram till att reklamen ska uppdateras och utvecklas för ännu högre klickfrekvens.