I ett allt tuffare marknadsföringsklimat har det blivit viktigare för företag att differentiera sigfrån konkurrenterna. Ett sätt som företagen kan göra det är genom deras kommunikation medmarknaden. Vid marknadskommunikation kan en stark varumärkesimage bli den avgörandekonkurrensfördelen som får konsumenter att välja ett företag framför ett annat. För att byggaen stark varumärkesimage kan företag kan differentiera sig från konkurrenterna genom attanvända nya kanaler för att nå konsumenterna. Ett exempel på en sådan kanal ärmarknadsföring via mobila applikationer.När kanaler används av företag för att kommunicera med deras kunder finns det ett antalviktiga faktorer att ta hänsyn till. Uppsatsen syftar därför till att undersöka vilken påverkanmobila applikationer har på fem faktorer som sägs ha en direkt inverkan på företagsvarumärkesimage. De valda faktorerna för uppsatsen är; uppmärksamhet, engagemang,trovärdighet, lojalitet och integritet. Uppsatsen är utformad som en kvalitativ studie ochdatainsamlingen har skett genom fyra fokusgrupper. Den insamlade empirin har sedananalyserats med hjälp av den teoretiska referensramen som består av teorier kring bådevarumärken och mobila applikationer.Litteratur om mobila applikationer beskriver de stora möjligheter som finns med att användakanalen för att kommunicera med konsumenterna. Teorin påstår teorin att när de fem, föruppsatsen valda, faktorerna påverkas positivt eller negativt av företags agerande, har det endirekt och likvärdig inverkan även på företags varumärkesimage. Enligt respondenternapåverkas de fem faktorerna; uppmärksamhet, engagemang, trovärdighet, lojalitet ochintegritet i varierande utsträckning av mobila applikationer. Det som styr i vilken utsträckningdet sker är vilket intresse som konsumenterna har för företagen och hur underhållande ochengagerande applikationerna anses vara. Vilken effekt som mobila applikationer har påföretags varumärkesimage skiljer sig alltså åt och är beroende av ett flertal tidigare nämndafaktorer.

Att bygga framgångsrika varumärken är ingen enkel uppgift. Förutom tålamod och uthållighet kräver det ett enormt engagemang och erfarenhet, breda kunskaper och en stor portion mod och kreativitet. Precis som Aaker (2010) förutser, så är de klassiska kommunikationskanalerna idag inte ensamma om konsumenternas uppmärksamhet. Den tekniska utvecklingen innebär att nya, digitala marknadskanaler växer fram och skapar nya sätt för företagen att kommunicera med konsumenterna. Hur ett företag väljer att bygga sitt varumärke, vilka värden man adderar och vilka sätt man kommunicerar blir därför allt viktigare.Syftet med denna studie är att klarlägga i kombination med teori, vilka dimensioner och arbetssätt som skapat framgångsrika varumärken. Studien syftar också till att sammanfatta hur specifika tillvägagångssätt kan tillämpas på andra företag, för att effektivt kunna arbeta med varumärkesbyggande. Det empiriska materialet har hämtats ifrån fem olika kvalitativa intervjuer som genomförts med företag av varierande storlek, mätt i omsättning och antal anställda. Materialet har sedan jämförts med framstående teorier inom marknadskommunikation för att på så sätt ge läsaren möjlighet att också själv på ett enkelt sätt jämföra teori med empiri.Resultaten ifrån studiens analys tyder på att det finns dimensioner som varit särskilt viktiga i ett företags framgång, däribland ledarskap, långsiktighet och företagskultur. Samtidigt ger resultatet av studien en tydlig antydan om vilka områden som i framtiden kommer att betyda mycket för en marknadskommunikatörs arbete med att bygga starka varumärken. / Program: Civilekonomprogrammet

Varumärken är idag viktiga för att sticka ut på marknader som kännetecknas av högkonkurrens. Uppkomsten av personliga varumärken har gett varje person möjligheten attutforma sitt eget varumärke för att differentiera sig från andra aktörer i branschen. Inommusikindustrin används personliga varumärken frekvent för att differentiera sig. Genom attanvända sociala nätverk kan artister kommunicera sina personliga varumärken i en ny kanal.Med sociala nätverk kan man ta del av kända artisters kommunikation oberoende av tid ochrum. Forskning kring kombinationen av personal branding och sociala nätverk, är idagbristfällig. Bristen på tidigare forskning är en av anledningarna till att vi valde att granskaRihannas, Taylor Swifts och Lady Gagas kommunikation genom det sociala microbloggnätverket,Twitter. Genom att granska deras inlägg på Twitter ville vi finna mönster i deraskommunikation samt avgöra hur kommunikationen skiljer sig beroende av artist.För att granska de tre artisternas inlägg på Twitter genomförde vi en etnografiskinnehållsanalys. Genom att utgå från tidigare litteratur har vi utformat två överkategorier attdela in inläggen i: personlig och karriärsrelaterad kommunikation. Därefter tog vi fram fleraunderkategorier under genomgången av analysmaterialet. Arbetet med att skapa kategorieroch dela upp inlägg gjordes till dess att teoretisk mättnad var uppnådd. Resultatet redovisassedan i form av diagram över kategorierna och uppdelningen, samt i form av en deskriptiv delför varje kategori. I den deskriptiva delen ges exempel på kommunikation som är typisk förkategorin. Resultatet av undersökningen analyserades sedan med hänsyn till tidigare litteraturom varumärken, personal branding och sociala nätverk. Arbetet resulterade i slutsatserrörande hur artisterna kommunicerar sina varumärken på Twitter och hur deraskommunikation skiljer sig. Arbetet ska väcka ett ökat intresse för ämnesområdet personalbranding i sociala nätverk. / Program: Civilekonomprogrammet

No description available.

<p>Bakgrund: I dagens samhälle blir varumärken och de värden de representerar allt viktigare där varumärken i många fall främst ska leverera en upplevelse. Många företag har idag ett flertal produkter inom samma produktkategori för att på så sätt täcka så stor del av marknaden som möjligt. Med detta följer problemet att särskilja produkterna/varumärkena från varandra. </p><p>Syfte: Vårt syfte är att tydliggöra och beskriva vilka aspekter och problem som bör uppmärksammas och beaktas när ett företag tillämpar en multibranding- strategi bestående av likartade produkter. Genomförande: För att besvara vårt syfte har vi utgått från insamlad relevant litteratur på området. Vidare har vi antagit en fallstudieliknande ansats där vi genomfört 18 intervjuer vid tre skilda företag. </p><p>Resultat: I de fall där företag tillämpar en multibranding-strategi bör de sträva efter att utarbeta distinkta och tydliga mervärden och kommunicera ut dessa såväl internt som externt. Det är av stor vikt att varumärkenas respektive värden till fullo är etablerade hos de anställda.</p>

<p>Bakgrund: I dagens samhälle har varumärken kommit att spela en allt större roll för såväl konsumenter som företag. Varumärken fungerar som en ledsagare i individers sökande efter identitet och samtidigt som en gemensam nämnare eller tillhörighetsfaktor inom olika subkulturer. Företag kan med hjälp av symboliska värden sända ut signaler som stämmer överens med olika individers värderingar och på så sätt attrahera konsumenter och samtidigt ringa in en önskad målgrupp. Dock kan även det motsatta inträffa, det vill säga en annan grupp än den tänkta målgruppen kan komma att adoptera ett företags varumärke och göra detta till en del av gruppens image.</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och åskådliggöra hur en subkultur kan påverka det symboliska värdet av ett varumärke.</p><p>Genomförande: För att uppnå syftet har det verkliga fenomenet hip-hopkulturens adoption av varumärket Adidas valts att empiriskt undersökas. Detta utifrån kvalitativa intervjuer gjorda med respondenter från hip-hopkulturen så som bland andra gruppen Latin Kings och Infinite Mass, tillsammans med personer från företaget Adidas, samt analyschefen på MTV Nordic Networks och radioproducenten Stefan Wermelin.</p><p>Resultat: Denna undersökning visar bland annat på att en subkultur kan påverka det symboliska värdet på ett varumärke genom att inte enbart ta till sig de symboliska karaktärer varumärket står för, utan även överföra subkulturens värderingar på varumärkets image. Emellanåt så inträffar företeelsen att teori och verklighet inte talar samma språk, vilket vidare visas i denna uppsats. Hip-hopkulturens konsumtion av Adidas tjänstgör här som ett konkret exempel på en rådande anomali som bryter det traditionella marknadsföringsparadigmet.</p>

<p>Företag har ett flertal olika marknadsföringsverktyg att tillgå för att kommunicera ett varumärkes budskap till marknaden. Sponsring kan vara ett effektivt sådant verktyg för att exponera varumärket. Sponsring är ett relativt nytt fenomen som har vuxit avsevärt under de senaste decennierna. Syftet med denna uppsats är att undersöka sponsringsverksamheten hos företag med starka varumärken samt hur dessa företag kan utnyttja sponsring för att förstärka sina varumärken.Vi har valt att genomföra denna studie ur ett företagsperspektiv. Dessutom fokuserar vi endast på företagsvarumärken. Den empiriska undersökningen har genomförts på tre företag med starka varumärken. Dessutom har befintlig litteratur rörande varumärken och sponsring studerats. Resultatet av denna studie är att förstärkning av varumärket framstår som den viktigaste målsättningen med sponsring. Sponsring utnyttjas mest effektivt om företagen i förväg har väl genomtänkta mål med sin satsning, väljer sponsringsprojekt med omsorg samt gör noggranna uppföljningar och utvärderingar av sponsringsprojektet.</p>

<p>Syftet med denna studie är att identifiera styrkor och svagheter i byggandet av varumärket Asea Brown Boveri, ABB i Storvik. Det ska vidare påvisa om varumärket bör ompositioneras i kundernas sinne, och i så fall hur denna ompositionering skulle kunna åstadkommas. Studien baseras på litteraturstudier samt intervjuer med sju externa kunder och två interna medarbetare på ABB. Resultaten visar på tydliga brister i varumärket inom projektarbeten medan de inom ramen för service och reparationer har en relativt stark position på marknaden. En ompositionering av varumärket är därför nödvändig, vilket kan åstadkommas bland annat via utökade resurser och åtgärder inom marknadsföringen.</p> / <p>The purpose of this study is to identify the strenghts and weaknesses in brand building of Asea Brown Boveri, ABB in Storvik. It shall point out if the brand should be repositioned in the minds of the customers, and if so how this repositioning could be managed. The study is based upon litterature studies and interviews with seven external customers as well as two internal employees at ABB. The result clearly shows faults in the brand within projects, while as in the fields of service and maintenance they posess a relatively strong position on the market. A repositioning of the brand is thereby necessary, which can be done among other things by increased resourches and measures in marketing.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att kartlägga kundernas köpbeteenden i en inredningsbutik, Divas Boning och att diskutera hur dessa kan påverkas och bidra till ökad konsumtionsnivå hos kunderna.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Vi har valt att använda oss av både en kvalitativ metod i form av en intervju samt en kvantitativ metod i form av en enkät. Dessa presenteras var och en för sig i empirikapitlet. Analyser har sedan gjorts också uppdelat i kvantitativ- och kvalitativ data.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Vår studie visar att det är av stor vikt att Divas Boning tydligt positionera sig och arbetar med sina kundrelationer. Vår studie visar även att valet av sortiment i hög grad påverkar hur butiken uppfattas och att det är viktigt att som mindre inredningsbutik inte bara se liknande butiker som konkurrenter utan även större kedjor. </p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Som fortsatt forskning skulle vi finna det intressant och lärorikt att studera branschen ur ett vidare perspektiv och göra en grundlig konkurrensanalys av Divas Bonings alla konkurrenter. I denna studie kan vi endast beröra köpbeteendet hos Divas Bonings kunder. Det skulle även vara intressant att studera skillnader mellan handel i fysisk miljö och på Internet.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Förutom kunskapen att arbeta med teoretiska modeller har vår studie framförallt bidragit med kunskap om Divas Bonings nuvarande kunder. Vi har fått en god uppfattning om kundernas köpbeteenden, vad de har för uppfattningar och behov. Denna studie kommer också att vara användbar för Divas Boning i deras marknadsplanering.</p><p><strong> </strong></p>

<p><em>Syfte:</em> Syftet med uppsatsen är att undersöka och jämföra hur två gymnasieskolor definierar sina tjänster och om och hur eleverna uppfattar att de uppfyller de kriterier varumärket lovar.</p><p><em>Metod: </em>Genom att vända mig till Vasaskolan och John Bauer i Gävle har jag använt både kvalitativ och kvantitativ data i form av intervjuer och en enkätundersökning. Utöver dessa primära källor kompletterades datainsamlingen med relevant litteratur inom bland annat varumärken och konkurrenssituationer.</p><p><em>Resultat</em> <em>& slutsatser:</em> Av resultatet framgår hur båda skolorna har lyckats förmedla och förvalta sina varumärken. Genom att ha fått höga värden på alla fyra mätbara variablerna i BAV-matrisen anser jag att både Vasaskolan och John Bauer har lyckats med att uppfylla de erbjudanden som de lovade de elever som besvarade min enkätundersökning.</p><p><em>Förslag till</em> <em>vidare </em><em>forskning: </em>Ett förslag till vidare forskning anser jag skulle kunna vara att göra<em> </em>marknadsplaner för båda varumärkena för att arbeta fram starka varumärken som kan fortsätta att arbeta med framgång.</p><p><em>Uppsatsens</em> <em>bidrag: </em>Jag anser att uppsatsen kan ge viktig information till Vasaskolan och John Bauer om hur målgruppen uppfattar deras varumärke. Den kan även ge nyttig information till andra intressenter på skolmarkanden och information om hur man kan undersöka ett område som inte är utforskat tidigare.</p>