<p>I denna uppsats har jag fått möjligheten att gå vidare och undersöka ett ämne som jag anser vara oerhört intressant och inte minst viktigt inom marknadsföring. Uppsatsen hanterar vikten av kulturskillnader även inom ett litet land som Sverige och hur dessa påverkar utvecklingen av attityder.</p><p>Jag valde att undersöka segmentet tonåringar då de anses vara ett viktigt segment inom dagens varumärkesindustri. Intresset låg i att utreda huruvida deras varumärkesattityder påverkades beroende på miljön de lever i. Jag valde därför att utreda syftet: Undersöka vad det finns för paralleller mellan den lokala kulturen som tonåringar lever i och deras attityder till varumärken. Till min hjälp använde jag mig av teorier inom konsument beteende såsom kultur och dess påverkan på människor, attitydteorier och tonåringars beteende och identifikation.</p><p>Jag utförde fyra fokusgrupper på två olika gymnasieskolor. En var belägen i centrala Göteborg och den andra i glesbygden Tranemo. Intervjuerna bestod av totalt 24 gymnasieelever som under 30 min/intervju besvarade mina frågor och fyllde i intervjumaterial som jag framställt. Jag använde den information som jag fått fram under intervjuerna och ställde den emot teorierna för att undersöka skillnader och likheter mellan ungdomarnas attityder. Resultaten stämde med teorierna till viss del men jag fann också en del intressanta avvikelser.</p>

The common view of brand choice in consumer marketing is that brands compete against each other within a specified product category. For example, different coffee brands are compared and evaluated by consumers and the most preferred brand is selected. Is this the only adequate way of demonstrating how consumers make brand choices? This thesis challenges the common view on brand choice and brand choice determinants in consumer markets on several accounts. First, brand choice is made in goal-derived categories (e.g., "foods to eat while on a diet"), and research on goal-derived categories and consumption goals suggests that consumers often choose between brands from different product categories. For example, a consumer may choose between brands of coffee, tea, and soft drinks to fulfill a consumption goal. Second, there is the question of complementarity. Are brands always chosen one by one? We argue in this thesis that consumers often choose brand constellations from complementary product categories in goal-derived categories (e.g., hamburgers and soft drinks when on a short lunch break). The thesis consists of four articles based on empirical studies. The articles cover single-brand choice and brand constellation choice in goal-derived categories, and the use of goal-derived categories by marketing practitioners. The general conclusion is that consumers evaluate more aspects than just brand-related ones when they choose brands in goal-derived categories. Product category associations (i.e., how typical a product category is perceived in a goal-derived category) are a more important determinant of brand (constellation) choice than brand associations. Also, in brand constellation choice, complementarity (i.e., perceived fit between brands) is more strongly related to brand choice than attitude towards individual brands. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2003</p>

No description available.

Syfte: Vårt syfte är att analysera och klargöra hur företags bakgrund och historia relateras till varumärkens identitet.   Forskningsfrågor: 1. Vilket inflytande kan företags grundare eller andra ledare personer ha för varumärkets identitet? 2. Vilka orsaker finns till att företag väljer att accentuera den historiska bakgrunden?   Metod: Uppsatsen är skriven med en kvalitativ forskningsmetod som har en abduktiv ansats. Studiens empiriska data utgörs av fem stycken semistrukturerade intervjuer med experter inom området.   Slutsats: Vi drar slutsatsen att företag som har möjlighet att använda sig av historieberättande eller sin bakgrund bör ta tillfället i akt. En historia skapar relationer och associationer och kan på så sätt differentiera varumärket från andra. Vidare framkommer att kultur inom organisationer kan vara den del som har störst möjlighet att påverka identiteten och att synliga och aktiva ledare är en stor del av kulturen. / Purpose: Our aim is to analyse and clarify how companies’ background and history can be related to corporate identity.   Research questions: 1. What influence can founders or other managing people of companies have for the corporate identity? 2. What reasons are there for companies to choose to accentuate the historical background?   Method: The essay is written with a qualitative research method, which has an abductive approach. The study's empirical data consists of five semi-structured interviews with experts in the field.   Conclusion: We conclude that companies that have the opportunity to make use of storytelling or their background should seize the opportunity. A history creates relationships and associations and can therefore differentiate the brand from others. Furthermore, it appears that the culture within organizations can be the part that has the greatest influence on corporate identity, visible and active leaders are a big part of the culture.

Syftet med denna studie är att undersöka hur varumärken och tillit samt sociala medier och engagemang betraktas utifrån företagskundens perspektiv. Detta för att kunna beskriva om kombinationen relationsmarknadsföring, varumärken och sociala medier är aktuellt i försörjningskedjans sista led gällande flödet av produkter som inte hör till inköparens kärnverksamhet. Studien syftar till att belysa företagskundens perspektiv när det kommer till affärsrelationer till företag som säljer inventarier och inredning till affärsmiljöer. För att uppnå syftet har studiens huvudsakliga forskningsfråga utformats: “Hur betraktar dagens företagskunder en kombination av komponenterna relationsmarknadsföring, varumärken och sociala medier?”. Därefter har delfrågor utformats som syftar till att underlätta besvarandet av den huvudsakliga forskningsfrågan. Studien avser därmed att forska inom det teoretiska området för relationsmarknadsföring, varumärken och sociala medier. Den metod som tillämpats är kvalitativ med en deduktiv ansats, kombinerat med en fallstudie av sex företagskunder för att fånga deras perspektiv inom ämnet. Studiens huvudsakliga slutsats är att dagens företagskunder är öppna för den presenterade kombinationen av komponenterna relationsmarknadsföring, varumärken och sociala medier men att det är en sammansättning som hör till framtiden. Detta på grund av att sociala medier utgör den komponent som inte kan betraktas som helt implementerad på dagens Business-to-Business marknad. Därför genereras praktiska rekommendationer kring att säljande företag bör introducera sociala medier till sina företagskunder och teoretiskt sett så bör framtida forskare ta avstamp från sociala medier ur ett relationsperspektiv när det kommer till att utveckla generaliserbart resultat.

Problemformulering: I vilken grad har varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildare på sociala medier för inflytande på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen? Syfte: Studiens syfte är att påvisa om det föreligger skillnader i inflytandet på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen mellan varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildare på sociala medier. Metod: Uppsatsen är utformad efter en kvantitativ forskningsstudie och bygger på en deduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en webbenkät som innefattar 223 observationer. Slutsats: Vi har undersökt varumärkesimage, elektronisk word-of-mouth samt opinionsbildares inflytande på konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen. Samtliga faktorer visar olika grad av inflytande och därmed föreligger det skillnader i inflytandet på konsumenters attityder till varumärken. Varumärkesimage är den faktorn som har ett påvisat inflytande, även den faktorn som är högst i rankingen. Därefter kommer opinionsbildare på sociala medier och sist elektronisk word-of-mouth som båda påvisade inget signifikant samband med konsumenters attityder till varumärken inom klädbranschen.

Syfte och forskningsfrågor: Studiens syfte är att klargöra vad som karaktäriserar spelbolagens förmedling av varumärken och relationsbyggande efter omregleringen. Utifrån syftet har vi formulerat fyra stycken forskningsfrågor som lyder; • Hur arbetar spelbolagen med sitt relationsbyggande gentemot kunder? • I vilken utsträckning spelar varumärket en roll, hur utmärker sig deras positionering? • Hur har bolagens möjligheter till att skapa differentierat värde förändrats? • Vad kännetecknar spelbolagens val av marknadskanaler? Metod: Forskningsmetoden vi har applicerat är en kvalitativ metod. Studien utgår från en abduktiv ansats. Insamling av data gjordes via semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från olika organisationer med olika befattningar. Intervjuerna utfördes genom en intervjuguide som består av fyra huvudområden. Slutsatser: Resultatet av denna studie är att omregleringen har förändrat företagens förmåga att bygga långvariga relationer, genom att kombinera spelansvar och hållbarhetsfrågor kan varumärken skaffa sig unika konkurrensfördelar. Ett annat resultat är att bolag skapar kundvärde genom tjänstefunktionaliteter och inte genom kundinvolvering. Spelbolagen använder sig många olika marknadskanaler för att förmedla sina erbjudande och varumärket i sig, de använder sig primärt av traditionella kanaler för att förmedla sitt varumärke. Slutligen för att varumärken ska överleva spelbranschen måste de mikrosegmentera marknaden. III Studien mynnade ut i en nyanserad version av STP-modellen (Segmenting-TargetingPositioning), där vi ändrade Targeting mot E-plattform och lade till lojalitet. SPEL-modellen är unik för branscher som präglas av generiskt utbud och hög konkurrens.

För att kunna registrera ett EU-varumärke krävs att det inte föreligger några absoluta eller relativa registreringshinder. Ett av de absoluta registreringshindren, art. 7.1 e) iii) VMF, stadgar ett förbud om att registrera kännetecken som endast består av ”[...] en varas form eller en annan egenskap som ger varan ett betydande värde”. Bestämmelsen har varit föremål för omfattande diskussion eftersom regeln medför väsentliga tolkningssvårigheter. I uppsatsen utreds hur omfattningen av art. 7.1 e) iii) VMF ska tolkas. Ett mål som belyser svårigheterna med nyss nämnda bestämmelse är Svenskt Tenn-målet, där frågan är om MANHATTAN ska anses omfattas av art. 7.1 e) iii) ÄVMF eftersom det är ett tvådimensionellt varumärke som är en tvådimensionell återgivning av en tvådimensionell vara. Vidare undersöks även det överlappande skydd som kan uppstå mellan upphovsrätt och varumärkesrätt, som art. 7.1 e) iii) VMF syftar att förhindra. Av uppsatsen framgår att begreppen i art. 7.1 e) iii) VMF måste tolkas var för sig. Utformningen av bestämmelsen medför således att ”en varas form” ska tolkas som fristående från en ”annan egenskap”, vilket gör att endast tredimensionella varor ska omfattas av begreppet ”form”. Lokutionen ”annan egenskap” syftar istället till att fånga upp sådana kännetecken som inte omfattas av form. Det som blir avgörande i bestämmelsen är emellertid begreppet ”betydande värde”, vilket kan utgöra olika faktorer såsom pris, renommé och omsättningskretsens uppfattning av varan. Vid en sammanvägd bedömning bör MANHATTAN omfattas av art. 7.1 e) iii) VMF mot bakgrund av bestämmelsens ordalydelse och syfte. I uppsatsen framgår även att det överlappande skyddet mellan upphovsrätt och varumärkesrätt inte torde vara önskvärt. Upphovsrätt och varumärkesrätt har skilda skyddsintressen och inne- håller olika bestämmelser, varför en överlappning medför ett för vittomfattande skydd som inte kan ha varit önskvärt av lagstiftaren. Visserligen borde en överlappning vara önskvärd från rättsinnehavarens perspektiv. Den sammanvägda bedömningen mellan lagstiftarens, rätts- innehavarens och allmänintressets intressen medför dock att överlappningen inte kan anses vara önskvärd. / In order to be able to register an EU trade mark, there must be no absolute or relative grounds for refusal. One of the absolute grounds for refusal, art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation, prohibits registration of signs which consist exclusively of “[...] the shape, or another characteristic, which gives substantial value to the goods”. The provision has been subject of extensive discussion because the rule brings significant interpretation difficulties. Therefore, the essay investigates how the scope of art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation shall be interpreted. A case that highlights the difficulties with the aforemen- tioned provision is Svenskt Tenn-målet. The question in this case is whether MANHATTAN should be covered by art. 7.1 e) iii) of the Community trade mark regulation since it is a two-dimensional trademark which is a reproduction of a two-dimensional product. Furthermore, the overlapping protection that may arise between copyright and trademark law, as art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation aims to prevent, is also being investigated. It appears from the essay that the concepts in art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation must be interpreted separately. The formulation of the regulation also means that “the shape” must be interpreted as being separate from “another characteristic”, which means that only three-dimensional goods shall be covered by the term “form”. Instead, the “another characteristic” aims to capture such signs that are not covered by “form”. However, what is decisive in the regulation is the term “substantial value”, which may include different factors, such as price, reputation and the consumer’s perception of the product. The judgement is that MANHATTAN should be covered by art. 7.1 e) iii) of the European union trade mark regulation in the light of the wording and purpose of the regulation. The essay also states that the overlapping protection between copyright and trademark law is not desirable. The copyright and trademark law have differing protection interests and contains various provisions. Therefore, an overlapping protection entails a too extensive protection, which may not have been desirable by the legislator. Certainly, an overlap is to be desirable from the right holder’s perspective. However, the judgement between the legislator, the right holder’s and the public interest’s perspective means that the overlap cannot be consid- ered desirable.

Today, individuals is faced with many choices about how they want to live their lives and which way they should go. Their own identity and self-expression have become important in the modern society. Individuals are offered many different methods for creating and expressing themselves and one of them is consumption of brands. Social media is at the same time taking up an increasing proportion of people's everyday lives and previous research shows that people work to a great extent with their self-representation online. The current problems concerning the climate can partly be traced to over-consumption. This have aroused interest in further research in how individuals express their own identity online by exposing brands that they consume. This way of self-expression is done by letting different brands image and associations tell others and the individuals themselves, who they are. The aim of the study was to gain a deeper understanding of identity-creating expressions and how they could take shape in private individuals in a consumer society, through exposure of brands on their social media and how these could contribute to re-interpretation of different brands. In order to provide answers and investigate the purpose of the study, a qualitative method have been suitable, which have created a deeper understanding of the research area. The study confines itself to Instagram, which is an image sharing service, which justifies the use of semiotic analysis beyond that it is the method that fits the questions. In addition to this, we have chosen to analyze the backpack Fjällräven Kånken from the brand Fjällräven and how it is exposed by its consumers on Instagram. The brand has been interesting to investigate because of its environmentally conscious profile and that it seems to be popular to depict on Instagram, something that can be seen by the fact that a large number of pictures on Fjällräven Kånken are gathered under hashtags on the platform. To answer the study's purpose, an general question was asked, "How do individuals present themselves, with the help of exposing Fjällräven's backpack Kånken on Instagram?". Then three related sub-questions was created that will circle the main question and the purpose, through these we could make interpretations that indicate that Fjällräven Kånken is used for self-representative purposes on Instagram. In a larger selection of 147 posts, we were able to identify three different ideal types of representations of the brand, which were then analyzed in greater depth in 10 sample images. The ideal types are "Kånken as fashion gear", " the travel companion" and "the practical backpack", these are three different identity-creating expressions and interpretations of the brand. The results shows that interpretations primarily confirmed the brand rather than going beyond the brand's own image. Overall, we could see that exposure of brands online works as a form of identity creation, because the brand that is exposed raises a number of associations with the recipients that consigners then can be identified with. Keywords: Identity-creating expressions, brands, consumption, Instagram, Fjällräven Kånken.

Denna studie kommer undersöka hur en destination arbetar med att hantera säsongsvariationer. Tidigare forskning betraktar säsongsvariationer som ett problematiskt ämne där lösningen inte är enkel, trots den relativa mängden uppmärksamhet ämnet har medfört i litteraturen. Undersökningen bygger på en analys av kvalitativa intervjuer som betonar intervjupersonernas olika inställningar. Syftet med denna studie är att studera hur en destination arbetar med säsongsvariationer. Med Kalmar som ett exempel vill vi studera destinationsutvecklingen samt vilka aspekter som betonas i den.