<p>Since Brand Management and Marketing in theory mainly been focusing on the consumer market, our main purpose of this essay is to analyze how a brand also can be appealing to the labour market, to attract and engage employees. Keywords attached to our essay are, <em>brands, recruitment, Human Resource management, theories of motivation, corporate identity, employer branding and internal marketing. </em>The study is based on a qualitative research. Our main reason for choosing this research was to get a closer insight for the phenomen and to establish a major understanding for the subject. To get a better knowledge and to answer and fulfil our purpose we have chosen to complete eight interviews, of whom six respondents representing Service firms. To get a more general and additional insight of this phenomen we have chosen to interview two consultants with professional knowledge in traditional marketing and employer branding. The last two chapters involve the analysis and the conclusion. From our analysis it appears that the brand is seen as an important tool to investigate and control over in order to attract and retain employees. What also turned up was that the employer to a higher degree may use the values connected to the brand to create a more attractive place of work. In our final chapter we discuss the issues similar to the theory section. To get a deeper insight and for further reading we would like to refer the reader to this chapter.</p>

<p>The purpose with the thesis is to analyze and investigate the purpose of the co-operations between different brands within the hotel sector. We differentiate these purposes of the collaborations in regard to connections to quality- and environmental oriented symbols.</p>

<p>Syfte</p><p>Syftet med denna uppsats är att analysera vilka effekter införandet av internationellt gällande redovisningsregler har på den svenska redovisningen. Detta ska belysas genom studerandet av hur IAS 38 har påverkat redovisningen av varumärken.</p><p>Metod</p><p>Studiens kommer att bedrivas med en kvalitativ ansats där datainsamlingen kommer att ske genom intervjuer och skriftliga källor.</p><p>Slutsatser</p><p>Studien visar att implementeringen av IAS 38 ej görs på ett enhetligt sätt och att inte samma metoder för att värdera varumärken används av företagen vilket skapar problem med jämförbarheten mellan olika företag. Vidare visar studien att varumärken är en av de vanligaste tillgångarna som identifieras vid förvärv och att företagen oftast överväger en särskiljning av varumärket från goodwill vilket visar att implementeringen av IAS 38 är på god väg. Slutsatser som dras av studien är att det kommer att krävas tid och även en specialisering inom revisionsbranschen för att implementeringen av internationaliseringen ska få full effekt, vilket är att skapa enhetlighet, jämförbarhet och ett rättvisare värde på företaget på en internationell nivå.</p> / <p>Aim</p><p>The aim of the thesis is to analyse what impact the current international accounting standards have on Swedish accounting. This will be illustrated through the study of the affect of IAS 38 on the accounting of brands.</p><p>Methodology</p><p>The thesis will be investigated through a qualitative approach with collected data from interviews and written sources.</p><p>Conclusion</p><p>The study shows that the implementation of IAS 38 is not carried out in a homogeneous way. The companies are not using the same methods in their valuations of brands and that causes problems when comparing different companies. Moreover, the essay demonstrates that the brand of a company is one of the most common assets identified in company acquisitions. That companies often consider a distinction between the brand and goodwill shows that IAS 38 is well on its way to be established. The conclusions drawn from this study are that for the implementation of the internationalization to succeed it will require both time and a specialization within the accountancy branch. The aim of the adaptation of IAS 38 is to create homogeneity, comparability and a more equal value of the companies on an international level.</p>

No description available.

<p>Background: According to many authorities Trademark consideration will within the companies become all more prioritized objectives for competitive advantage and a strong organisational structure.</p><p>Trade marking is becoming an important tool, not only Production oriented companies apply this on their products or services whereas it is today spread in many different sectors.</p><p>Problems: On the basis of theoretical and empirical studies, we will try to see how a trademark is built up.</p><p>This will guide us to our questions at issue:</p><p>• How has the actual process for HTF been in order to strengthen and to build up their trademark, how have they achieved this in practice?</p><p>• What are the underlying criteria’s to for this work and what role has the consultant company BMN in the actual process?</p><p>Aim: The authors have for intention to create an understanding on why there is interesting for a trade union organisation like HTF to carry out a trademark development investment. A further understanding will be to highlighting a strong trademark's advantages and possible disadvantages.</p><p>Results: As a trade union organisation where the relationship to the members and the potential members is becoming all more important is the interesting to highlight their trademark clear and in addition to that contribute to building and establishing strong relationships. on the basis of this study we can state that it is now one of the most important support activities that as a trade unions to highlight its core values through trademark. As a trade union, one can to a large extent work with and to apply the market the economic mocks-up for trademark build up.</p><p>The most important aspect is that we can state , in the future developed to concentrate more on communication, positioning, segmentation and diversification, which the trademark act as intermediary. This along with those core values that characterises the organisation and informs the trademark gives a bigger possibility for HTF to clearer give the organisation's surrounding world a more exact picture of what it stand for , seeks and what it desires to offer the members. A possible disadvantage could be that after a trademark establishment similar to HTF: s the organization can get more attention and the requirements in living up to those core values will increase.</p><p>Conclusions: We can state that an important part in that the trademark development process is to identify the organisation's image in the very beginning of the trademark project. The analysis gives the organisation a picture of the own organisation, the members' perspectives and the competitors and constitutes good basis for the continued work. The work strategies that were implemented where in the form of workshops this in order to view forward what the actual and core values in that the trademark development process are. In the actual workshop different questions were developed, the answers to those where given from total 365 paragraphs employee and stakeholders, this was done in group mould. It is important that in workshops to formulate and to create a common view about what the actual process means and how the company wants to be represented , which way one wants to be considered. Further after the workshops created a planning conferences for the different parts of the organisation is created. The organisation begins afterwards to work with this internal and trough communication different values are shared. Both the theoretical and the empirical studies demonstrate that those aspects that lie to shallow for that organisation identity that is worked forward is connected to the organisation's history, culture, rumour (views that exists about the organisation), behaviour patterns among the employee and representatives.</p> / <p>Bakgrund: Varumärkestänkande kommer framöver enligt många auktoriteter inom företagsvärlden att bli ett allt mer prioriterat mål för konkurrensstarka organisationer. Det tränger kontinuerligt in i allt fler branscher och det är inte längre bara produktionsorienterade tillverkningsföretag som tillämpar detta på sina produkter eller tjänster.</p><p>Problem: Utifrån teoretiska och empiriska studier skall vi försöka se hur ett varumärke för en fackförening kan byggas upp.</p><p>Detta leder oss in på våra konkreta frågeställningar som lyder:</p><p>· Hur har själva processen i visionsarbetet för HTF gått till för att stärka och bygga upp sitt varumärke, hur uppnås detta i praktiken?</p><p>· Vilka kriterier ligger till grund för detta arbete och vilken roll har konsultföretaget BMN i själva processens gång?</p><p>Syfte: Författarna har för avsikt att skapa en uppfattning om varför det är intressant för en facklig organisation som HTF att utföra en varumärkesuppbyggande satsning. En vidare förståelse skall försöka uppnås genom att framhäva ett starkt varumärkes fördelar och eventuella nackdelar för en fackförening.</p><p>Resultat: Som en facklig organisation där relationen till medlemmarna samt de potentiella medlemmarna kommit att bli allt viktigare är det intressant att framhäva sitt varumärke tydligt och via den vägen bidra till att bygga och etablera en relation till dessa. Det vi kan konstatera utifrån denna studie är att det numera är en av de viktigaste stöttepelarna att som fackförbund framhäva sina kärnvärden som präglar varumärket, som ett fackförbund kan man till stor del jobba med och tillämpa de marknadsekonomiska modellerna för varumärkesuppbyggnad.</p><p>Den viktigaste aspekten här, kan vi konstatera är möjligheten att framöver jobba mer aktivt utåt i form av kommunikation, positionering, segmentering och differentiering, vilka varumärket är en förmedlare av. Detta tillsammans med de kärnvärden som präglar organisationen och genomsyrar varumärket ger en större möjlighet för HTF att tydligare kunna ge organisationens omvärld en mer exakt bild av vad det är man står för, eftersträvar och önskar kunna erbjuda sina medlemmar.</p><p>En möjlig nackdel finner vi i att man efter ett varumärkesarbete likt HTF: s får mer uppmärksamhet och därmed så kan vi konstatera att kraven i att leva upp till de kärnvärden och den vision som förmedlas höjs.</p><p>Slutsatser: Vi kan konstatera att en viktig del i den varumärkesuppbyggande processen är att identifiera organisationens image, just då vid startpunkten av varumärkesprojektet. Analysen ger organisationen en bild av den egna organisationen, medlemmarnas perspektiv och konkurrenterna och utgör således en bra grund för det fortsatta arbetet. De arbetsstrategier som genomfördes var i form av ett workshoparbete för att på så sätt få fram vad som skall utgöra själva kärnvärdena i den varumärkesuppbyggande processen. I själva workshoparbetet utvecklades olika frågor och dessa fick man sedan svar på från sammanlagt 365 stycken anställda och intressenter, detta gjordes i gruppform. Det är viktigt att i workshoparbetet formulera och skapa en samsyn om vad själva processen innebär och vad man vill åstadkomma med den samt på vilket sätt man vill uppfattas. Vidare efter workshoparbetet skapas det en planering och planeringskonferenser för de olika delarna i organisationen. Organisationen börjar sedan att arbeta med detta internt och via kommunikation försöker man visa på de olika värderingarna.</p><p>Både de teoretiska och empiriska studierna visar att de aspekter som ligger till grund för den organisationsidentitet som arbetas fram är sammankopplade till organisationens historia, kultur, rykte (uppfattningar som finns om organisationen), beteende hos de anställda och representanter</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att analysera varumärkeshanteringen i olika ideella organisationer i Sverige. </p><p><strong>Metod:</strong> I denna uppsats har författarna använts sig av kvalitativa metoder samt utgått från en abduktiv ansats. De primära data är fem intervjuer med fem ideella organisationer i Sverige som arbetar för olika ändamål. Dessa intervjuer har valts utifrån ett bekvämlighetsurval.<strong> </strong></p><p><strong>Resultat och slutsatser: </strong>Av resultatet framgår det att de ideella organisationerna arbetar med sitt varumärke beroende på vilka resurser de har, vilken storlek organisationen har och vilka ändamål de arbetar för. Författarna av studien anser att varumärkeshantering inte är ett högt prioriterat område för samtliga ideella organisationer eftersom de behöver lägga sina resurser på rätt företeelse, vilket är deras ändamål. Om organisationerna skulle lägga mycket tid på varumärkeshantering och marknadsföring skulle detta leda till att allmänheten blir skeptiska och börja undra om organisationerna använder pengarna på rätt sätt. Eftersom det saknas modeller för ideella organisationers varumärkeshantering har uppsatsförfattarna med hjälp av Melin och Aakers modeller, skapat en egen modell som är anpassad för ideella organisationer.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim of this thesis is to analyze brand management in the different non-profit organizations in Sweden. </p><p><strong>Method:</strong> In this thesis, the authors used qualitative methods and an abductive approach. The primary data consists of five interviews with five non-profit organizations in Sweden that work for different purposes. The choice of non-profit organizations is based on convenience sample. </p><p><strong>Results and conclusions:</strong> The results showed that the non-profit organizations are working on its brand depending on what resources they have, what size the organization is and what purposes they are working for. The authors of the study, think that brand management is not a high priority for all non-profit organizations because they need to put their resources in the right property, which is their purpose. If non-profit organizations would spend a lot of time on brand management and marketing, it would result in the public being skeptical and start wondering if the organizations use the money properly. Since there are no models for brand management in non-profit organizations, the authors of the study has created a model adjusted for non-profit organizations with the help of the models by Melin and Aaker.</p>

No description available.

<p>Varumärken och företagsnamn är en viktig del i företagens verksamhet och utgör en av de största tillgångarna som ett företag har att tillgå. Ett starkt varumärke är inget som förvärvas över en natt, utan utkräver resurser för att byggas upp. Med detta färskt i minnet kan det därför anses som destruktivt att genomföra ett namnbyte. Trots detta har företagsnamnbyten blivit allt mer förekommande. Vanligtvis sker ett namnbyte på grund av en orsak i företagets omgivning, såsom en fusion eller en verksamhetsbreddning mot en ny marknad. Denna studie behandlar ett annorlunda sorts namnbyte, benämnt interndrivet namnbyte, där inte någon av de reguljära orsakerna till ett namnbyte är applicerbar. Istället genomförs namnbytet som en konsekvens av en intern vision inom företaget om att det nya namnet i sig självt är mer fördelaktigt.</p><p>För att avgöra kunders uppfattning om och anpassning till ett interndrivet namnbyte studeras kunderna till ett företag mitt i uppe i en namnbytesprocess. Studien visar att interndrivna namnbyten innehar en risk i att företagets kunder inte förstår varför namnbytet sker. Av denna anledning riskerar även anpassningen till det nya namnet att brista. Det räcker inte med det faktum att kunderna känner till namnbytet, de bör även förstå varför och inse namnbytets fördelar för att en anpassning skall ske. Därmed avgörs ett interndrivet namnbytes framgång till stor del i hur den externa kommunikationen hanteras. Vidare visar studien att det är viktigt att ta hänsyn till hur stark kundernas relation är till det tidigare varumärket och varumärkets uppbyggda förtroende.</p>

<p>Den 1:a januari 2005 infördes nya redovisningsregler gällande företagsförvärv. Samtliga svenska börsnoterade företag skall redovisa i enlighet med IFRS 3 Företagsförvärv och IAS 38 Immateriella tillgångar. De nya reglerna innebär bland annat att varumärken och andra immateriella tillgångar skall värderas separat från goodwill i balansräkningen. Syftet med uppsatsen är att undersöka effekten av IAS 38 på svenska företags redovisning av immateriella tillgångar, med fokus på varumärken. Studien gäller företagens hantering av varumärken vid förvärv samt värderingsmetod för dessa. Undersökningen har gjorts genom studier av svenska börsnoterade företags årsredovisningar och en intervju med en auktoriserad revisor. Slutsatserna är att det är få företag som redovisar varumärken separat. Detta kan bero på höga värderingskostnader, obetydligt värde på varumärket eller av ointresse hos företagen. Det råder även brister i upplysningarna gällande hanteringen av varumärkena. Den vanligaste värderingsmetoden är dock Relief from Royalty som är en typ av kassaflödesmetod.</p>

Imagine how you would react if you learned that your favorite singer was recording new music in a style far from that which you have come to love. Perhaps you would disapprove. Then you might react like many Porsche consumers did when they learned that “their” brand would start producing sports utility vehicles. They are not without peers. In fact, how would you respond if a favored brand would launch, say, a chain of coffee shops? Some people would resist such an idea. These scenarios illustrate how strong consumer-brand bonds may complicate attempts to extend brands into new businesses. The research presented in the thesis explores this connection, towards a better understanding of the stakes facing both companies and consumers. It is an inquiry into tensions of extensions. The thesis comprises four published studies. Three explore how consumers with close ties to a brand react to brand extension. They acknowledge that consumers who come close to a brand potentially become stakeholders with opinions on efforts to change the products and marketing of that brand. They suggest that the implications of combining brand extension and strong consumer bonds can be substantial. The fourth study considers how the financial implications in particular can be analyzed and communicated within organizations. The findings show how brand extension can be an important event in a longer relationship with core consumers. This perspective is easily obscured when concentrating only on the perceptions of “the average consumer”. The thesis highlights symbolic and experiential aspects. It offers a closer look at such things as consumer identity, emotional reactions, and expression of criticism, and the findings should inform communication strategies and decision-making related to brand extensions. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2008. Sammanfattning jämte 4 uppsatser</p>